tiuks

Det är en berg och dalbana, känslomässigt. Jag mår bättre av att inte se honom, när jag ser känner min självkönsla bara minska rejält. För några veckor sen såg honom i Maxi, han hälsade började ta kontakt. Mådde så illa efteråt. Idag skulle köra in parkeringen och han gick. Jag tog mina väskorna och gick snabbt hemåt, men det kändes så tungt att se honom. Sen skulle igen till bilen hade en del att ta in när jag hade handlat. Och där var han igen såg att han hade datorväska med och någon annan väska med. Säkert på väg till sitt offer. Han har ju ingel internet hemma, han är så snål. Som sagt mår jag bättre att inte se honom. Så fort jag ser honom öpnnas alla mina sår upp. Det känns sårande i själen. Det känns så tufft alltid, ensamhet dödar mig. Jag kan inte bara börja leta efter någon annan, jag har inte läkt. Nu är med i Tinder, och är nu i 10 år yngre, bara att se om i den åldern är det lättare att träffa någon. Jag vill inte vara ensamma, och snart är det jul och den tiden är det värsta att vara alldeles ensamma. Att se andra vara lyckliga och prata om sina jul. Jag kommer vara ensamma , igen. jag har inte själv valt det. Jag vill inte vara ensam men har ju ingen i mitt liv. Jag saknar fruktansvärt att ha någon i mitt liv, att vara lycklig och älskad.