tiuks

Sista dagen i augusti. Sommardag, solen skiner. Men jag sitter hemma, ensam med C. J åkte till pappa, att övningsköra. Hon ska hem imorgon. 

Jag jobbar , och det är ganska mycket. Idag fick veta att ska jobba på fredag på Ja hotel. På torsdag ska ta ut xl dag, för att ska lämna bilen till verkstaden. Jag tänkte nu att fixa bilen och ska köra den istället att ta bussen för att det blir billigare än att ta bussen. 

Det känns just nu jobbigt och tufft, jag drog några kort ( orkakelkort) till mig. Och de stämde så bra med varandra. T ex läkande hjärta. och det har jag just nu. För jobbig med ensamheten men känner av att det är någon på väg till mitt liv, och måste vara öppen för det. Jag tar en dag i taget nu, det är svårare att tänka i framtiden. 

Kanske ska ta en egen promenad med C sen. Vi brukar alltid gå på kvällspromenader men nu är inte J hemma, och osäker om C vill gå på prpmenaden. 

Det är onsdag och solig ute, men sitter hemma. Snart ska lagga mat och sen ska ut på hundpromenad som vanligt varje kväll. Kanske ska ta en längre väg idag, vet inte om vi orkar såklart. J vill ju ta sin sk spakväll. 

Igår skickade ett mejl till en annan bilverkstaden och fick svar att de behöver kika i bilen innan de kan ge ett pris. Nu känns det att det börjar dags att fixa bilen. Jag kollade genom nu mekonomen priser och de har räknat tydligen en sak i två gånger, så deras pris skulle bli ca 22 tusen. Så hoppas jag att kan fixa de fel hos någon anna verkstaden lite billigare. Men det svider fortfarande att betala så hög pris för bilen. Så att kommer behöva räkna hela tiden vart ska lägger mina pengar. Och att klara av att betala mina räkningar i tid. Jag behöver jobba nu så mycket ja bara kan, men måste tänka samtidigt på min hälsa med. Att inte bränna mig med jobb. På jobbet är det nu mycket som ska göras , när byggarbete pågår, och nu börjas det renoveras in i hotellet med. 

Jag försöker vara stark men det är jobbig fortfarande. Igår var ute och när vi kom hem, såg D prata utanför sin med en granne jag känner till, Barbara. Hon gillar att prata ofta om honom när vi möts, men har inte träffat henne och vill inte heller ha nån kontakt med henne. För att jag har märkt senaste tiden folk jag känt genom D tittar mig snett och hälsar inte på samma sätt som innan. Det handlar om bara att han pratat om mig hur sjuk jag är, och smutskastat mig. Jag får den känsla när jag möter folk här ute. Det är skitjobbigt aven att vara ute här, jag känner mig hela tiden iaktaggen här ute, så att vill inte heller sitta ute vid uteplatsen. Jag är rädd att han kommer se mig här ute. Och det skulle dra ut min energi.

Snart är august slut och redan börjar höst. Tiden rinner iväg. Men goda dagarna och dåliga. Sånt är livet. som en berg och dalbana. 

Det är tufft att klara av med livet i ekonomisk. Jag betalar varje månad ca 5,5 tusen för krediter och lån. Det är helt sjukt hur mycket det är. Jag har försökt med allt att inte ta fler krediter men det går inte. Och betala skithöra ränta och andra avgifter varje år tusen kronor för det. Om vill ta ett lån så får jag alltid så hög ränta. När jag har redan så låg inkomst. Så att just nu lägger mig till så mycket till Ja hotel scheman att klara av livet. Inte än fått någon kontakt med någon bilverkstaden men känner nu mer press att fixa felen. Idag räknade ut att det blir billigare att köra bilen att köpa busskort, för att de höjer priset nu hundra kr. 

J går bra , ikolan och allt annat. Igår hade hon teoriprov och hon klarade det. Hon var så glad när hon kom hem och skrek till mig, jag blev så glad för hennes skull nu. Hon kommer säkert att klara av körprovet med om två veckor. Det är skönt att se hennes glädje. Vi går efter middag varje dag ut på promenad. Det är våran tid att prata om allt. Igår frågade om hon kommer åka till Pakistan och hon sade att hon har bestämt att hon ska inte åka. Det var lättnad för mig. Hennes pappa ska åka , att döpa sin sonen, och vill såklart att J ska följa med att leka familjen. J berättat  en del till mig, att de lever ihop men är inte som ett par. Så har de problem i äktenskapet som de döljer. Synd om henne att leva med honom när det inte finns någon kärlek, men säkert handlar det om att hon klarar inte av ensam. 

Jag försöker även att andas och inte tänka så mycket på D och hans sjuka livet. Igår såg honom köra bilen och tittade inte alls mot honom. ungefär som han finns inte, som han är en spöke. Säkert att han kommer åka till sin sk flickvännen snart igen i veckan. 

Jag fick panikattack igen. jag klarar inte av snart att vara här. Igen kollade hennes profil och de varit i Skåne och tagit massor av bilderna och hon lagt upp. Allt är bara hans sjuka spel, och att hon kan inte se genom , hon måste vara helt skadad. Men det gör så ont för mig att se, och har så svårt att släppa, och sluta kolla hennes inlägg. Det betyder att hon är hos honom nu hela helgen, och kanske nu är de hela tiden tillsammans. Han klarar inte av sin ensamheten, han är såå sjuk. 

Jag känner mig såå låg och ledsen för hela mitt liv, och min ensamheten. Om man bara kan träffa någon, att bli kär i. Hur gör man , jag är hela tiden hemma och jobbar , det r hela mitt liv. Nu försöker komma igång igen med träningen. Denna veckan varit i två gången och planen är att gå ikväll till gym. Jag tränar oftast på morgonen men kanske ska ta någon kvällspass, men det brukar vara mer folk där, om jag bara kan klara av det. 

Jag har viss stunder när jag verkligen känner att börja nytt liv, och flytta härifrån men det kommer altid sina nack och fördelar. Men nästa år kommer J flytta hemifrån eller hon vill det ju, så det är ingenting som håller mig kvar här. När man tänker bakåt då känner jag att flytta hit var en stor misstag för mig, redan från början innan vi flyttade hit. Jag trirv här bra, men det som hände med mig och D gör det inte lätt för mig att stanna kvar här. Det är inte säker att jag klarar av att flytta, allt extra kostnaden och annat. Det är redan så tufft ekonomosk, och det blir inte bättre heller när J kommer flytta hemifrån, sen är jag ensam och har bara min egen inkomst att klarar av. 

Det är onsdag, är trött hemma,men laggar middag. Det drar så mycket energi att jobba så mycket som jag gör. Jag känner mer och mer att går undan. Idag kände mig extra känslig, och undvek folk på jobbet. Ingen lust att vara med i samtal, lyssna deras snack. Jag orkar inte bara, och känner mig så ensamt just nu, det är en så jobbig känsla. Imorgon börjar två nya elev sin praktik och jag ska ta hand om en av de, bli handledare. Kommer jag ha ork och energi, vet inte just nu. Jag är så nära att bara sjukskriva mig, men jag kan inte det. På fredag är jag ledig från jobbet, men då har mycket att göra hemma. Nästa tisdag står just nu ledig men få hända att kommer jobba. Denna månad kommer jobba ca 5 pass extra, på ja hotell. Jag markerar nu så ofta jag kan, att kan jobba även nästa månad. Jag har inte än fått någon mejl från verkstaden men ringde och den man sade att han ska svara när han har kollat upp. 

Det går bättre för J nu när hon börjat i skolan, hon har en del att göra i skolan och börja skriva examensarbete, samt hon tar körkort. Idag hade risk 2 och hon blev såklart godkänt. Nästa månad har hon provet, och säkert att hon kommer ha körkort redan nästa månad. Hon var helgen hos pappa och frågade om hon ska åka till Pakistan under jul, nyår. Hon sade att nej, men vet inte helt. Det är hennes halvbror dop, och säkert att hennes pappa kommer tvinga henne att åka med. Jag har ingen kontakt med honom , minns inte om har kvar hans sms heller. 

Och såklart är den sjuka D hemma efter en vecka. Och nu är det igen i mörkret att ha koll här ute, att inte möta honom nu. Jag hatar den känsla i hela mig att inte kunna vara fri. Det kommer jag inte bli sålänge jag kan helt glömma bort den känsla, allt som är blandat med honom. Det är tufft. Men ska försöka vara stark. 

Redan har halva månad gått, så snabbt går tiden och sommaren börjar bli slut snart. Det känt inte alls sommar, för att inte haft egen tid att kunna vila upp mig. Jobb, jobb. Idag kom hem och började för paniken, så mycket hela tiden att göra, sätta på diskmaskinen, tvätta , har inte tid att städa hemma heller. På fredag är ledig oh vill kunna verkligen kunna bara slappna av. Jag har ingen annan val att jobba nu hela tiden för att har för mycket utgifter nu, och vet inte om kommer klara av med alla räningar nu och fixa bilen, vet inte heller om kommer ha råd att köpa nya sommardäck nästa år heller. jag har så mycket på g hela tiden, och känner mig vid gränsen att bryta ner närsomhelst. Nu fixade även nya glasögon som kostar ca 3500kr, pengar som jag inte hade råd, men min hälsa är i första plats. och sen allt annat som händer hemmaplan, koll på parkeringen hela tiden nu. 

Redan mitten av augusti, sitter hemma , solen skiner, men vill inte sitta ute. Jag känner inte alls för det. 

Igår var jag ledig från jobbet, men allt min tid gick att städa och tvätta hemma, dessutom känner att lever  i ett ekorrhjulet, bara jobb och hem. Inget liv utanför, skulle vilja vara ute , vill ha vänner att umgås med, prata med någon, saknar att ha någon i mitt liv, det känns så tungt för mig just nu. Det är för mycket jag tänker, mest hur ska fixa bilen, vad kommer det kosta, hur ska betala den skulden. Bara att jobba så mycket jag bara kan, att inte bli hemlös. Och att ha bara gamla kläderna och skor, igår kollade att har bara ett par skor nu under sommaren , som jag använder, har sandaler men även de är söndriga. Det är så tufft att inte kunna handla kläderna som jag skulle vilja ha. Men köpte en del när jag var i Estland. Jag måste vara nöjd med de,  men snart kommer höst och sen vinter, minns inte om jag hade vinterskor, minns att hade ett par men de var med trasiga. Jag är ganska bra att inte köpa nytt hela tiden, och hittar fynd via nätet. 

Och nu börjar J sista året på gymnasium, och hon är redan bestämt att flytta hemifrån. Det är väldigt tufft tid framför för mig. Speciellt när hon kommer ta studenten, och hennes mottagningen , jag pratat med henne och vi pratat om att ga hemma, och hennes pappa ska komma hit, men vet inte än om han vill det, för att han har sina problem med mig, och vill inte fira henne med mig. Men ska får se, ska fråga honom nu på våren om han kommer svara nej, kommer jag ha bara henne. Jag vet inte om kommer klara av det heller, om vi inte kan ge till henne möjlighet att börja sitt eget liv. Han är bara så jobbigt. 

Nästan en hel vecka har gått och har jobbat mest av min tid. 

Imåndags gick ut med J och C och sen helt plötsligt körde han ut vid parkeringen till sitt hus, och han körde förbi. Jag tittade inte alls mot hans bil, han var som en spöke. Innan såg att hon satte bredvid, så hon är tydligen kvar hos honom men hon var det i måndags. Den stund mådde jag bra, att jag kunde vara så stark att inte alls att titta mot hans hål. Och vet att han säkert kollade mot mig, jag vet det. Han måste hela tiden se mig. 

Jag känner mig helt trött just nu, jobbat hela veckan, imorgon blir 8e dag. Men ska hålla mig stark. På tidag är jag ledig från jobb men har såå mycket som ska göras då. Nästa vecka kommer även den andra tjej tillbaka efter semester, och vill inte alls att se henne på jobbet, hon är så lat och gör nästan inget jobb. 

Nu ska ut med C och J, hoppas att kommer inte möta honom nu ute. Det är så olika hur jag mår när jag ser honom ute. 

Det är söndag och är hemma , och tar det lugnt, men är lte för ledsen. För allt i livet just nu. Igår tog bort igen blockning, och han varit i Ronneby i skogen med henne i fredag, jag bara vill vara i fred här hemma, men känner mig mer och mer att vill stänga mig inne, och måste hålla masker på nu hela tiden och hela tiden måste kolla runt, för att jag klarar inte av att se honom eller om han kommer för nära. Det är en jobbig känslan. Och är inne nu på tinder igen, skriver just nu med en kille. Men det är bara skrivande för att jag är väldigt i vakt när jag skulle träffa någon nu. Frågan är bara hur länge jag klarar va denna gången att vara där. Ska jag verkligen ger det en chans att träffa någon, har jag kommit så långt denna gången. Jag vet inte det. 

Det är för mycket jobb för mig nu hela tiden, för att jag måste dra in pengar så mycket jag bara kan. Nästa vecka tänkte ringa till annan verkstaden och fråga vad kan kosta reparationer hos de, jag vet att det kommer bli stor skillnaden. Nästa vecka har plan att börja träna igen som vanligt men kommer jag orka med det. för att jag känner mig ofta helt slut varje kväll. Jag jobbar oftast nu i 7 timmar, men det är en vecka till, sen blir det vanliga tiderna igen. 

Det är lördag, jag sitter hemma ensam. J gick till stan , träffa en tjejkompis. Det känns bra att hon har sina vänner att umgås. Jag har inga vänner, och det är väldigt ensamt, jag känner mig så liten, och det är jättejobbigt att lyssna andra prata om sina liv med vänner att umgås, och sin familjen. Jag är som en vägg när t ex andra pratar om sina liv. Jag är tyst och pratar inte så mycket, jag har lärt det att hålla borta från personer som kan bli fiender istället. Jag har börjat med sociala medier, och delar inte så ofta nu. För att känner att jag vill inte göra det mer, jag är akrtiv bara i grupper jag får stöd av andra . Och det räcker för mig. 

Jag har bara varit hemma, städat, tvättat, kollar på tv , os. Och även kunnat vara ute med C och J, en lång promenad blev det. Tur var att hans bil var borta, så han var inte hemma, men hörde nu för ca halv timme sen att han kom hem nu. Sen ska ut med c men ska vara väldigt försiktig att inte möta honom, men tror inte att han kan vara ute sen, när han var borta nästan halva dagen. 

Haha, fick en förfrågan av sk Jay Smith, och jag är helt tveksam om det är en fejkonto, men han skriver att det är han , ingen annan, osv. Jag tjafsade en del med honom och försökt lura honom, och frågade var han var  i onsdags , och det tog tid när han svarade, det kändes att han googlade fram svaret, och nu höll på att han varit singel, men vet att han är gift, och inte alls singel, Han skrev nånting igen men svara inte tillbaka. Det tar för mycket energi ifrån mig. 

Det är fredag, sitter bakom tv, kollar os. J är på jobbet. Jag känner mig nästan slut efter första veckan på jobbet, och det kommer bli tuffa dagarna nu framför. Imorgon är det lördag och är ledig. Men sen ska jobba 9 dagar i sträck. Det är tufft, men behöver tjäna pengar nu att klara mig. Det är extra tungt just nu med bilen, hur mycket måste jag fixa nu och vad det allt kommer kosta. Nästa vecka ska ringa till annan verkstad och ska boka in en tid, om kan någon förslag hos annan. Mekonomen är dyrt, det vet jag redan nu. Och måste räkna nu även nya sommardäck och måste räkna nästan ca 10 000kronor. Men tar en sak i taget just nu. Jag håller på att inte köra så mycket nu bilen bara för att har en del fel som ska fixas. 

Det var jobbigt på jobbet nu när helgen kom, alla pratar om Skärgårdsfesten och många som ska gå dit, men själv sitter jag ensamma hemma. Det är skitjobbigt, att inte kunna gå dit. Ensam är inget för mig. Jag kan inte gå ensam till såna festivaler, även jag vill det. Hela sommaren har jag känt mig ganska seg och ensamt, och det kommer kännas tuffare nu när nästa år J tar studenten och kommer flytta hemifrån med. Jag hatar ensamheten, och märker själv att drar mig mer och mer undan. Just nu är jag rädd att vara ute för att den idiot kan vara ute, och är livrädd att träffa även hans nya offer, för att har inte råkat se henne här ute. Varje gång jag går ut, kollar jag runt hela tiden att inte se honom. Tänk om han ser mig, att möta hand plick. Jag önskar att kan kunna gå vidare med mitt liv, men känns att hela livet är förstörd nu helt, och allt är hans fel, den sjuka människa. Jag söker nu tröst och stöd på olika Fb grupper, och är ofta anonym för att vill inte vara mig själv, för att är ganska ofta där och söker hjälp. 

Imorgon är lördag och är ledig, vet inte riktigt vad ska göra, men ska ta det lugnt, men kommer inte kunna göra det. Jag har bokat tvätten imorgon, och måste även städa hemma nu. Och tänkte träna imorgon med, jag har inte än kommit så långt nu, att kunna träna mina dagarna som planerat jag är. 

Ny månad, sommarens sista månad, och sen är sommar slut. 

Idag kom ingenstans Ccs svar, efter ca 3-4 dagar. Jag raderade hennes konservationen, för att kände att det blev lite för jobbig. Och så skrev han ungefär att D-s sista inlägg är gjort den 15 juli i ett förhållande. Sen vände hon det om hur jag hade semester, skrev henne att jobbat extra och var i Estland att det var så skönt att vara borta och släppa allt, men jobbigt att komma tillbaka i mörkret, sen skrev hon inget mer tillbaka. 

Jag kom hem och J hade inte orkat gå ut med C så fick jag gå ut med henne direkt. Jag har nu alltid ögonen öppet, var i parken och hörde hans bilen, och det var han , hörde när han parkerade. Han såg inte mig för att jag var på väg från parken. Sen började jag komma till vägen sakta, kollade långt håll om jag ser honom med sin låssas tjej, och sen såg honom gå över gräsmattan men vände snabbt tillbaka, sen gick tillbaka och så såg långt håll att han slängde nånting i papperskoren utanför mitt hus, och sen var det tyst, och såg inte mer honom, sen kom jag hem, och efteråt såg inte honom, Jag är hela tiden nu så spänt att inte se honom här ute. Jag är så livrädd hela tiden. Jag vill bara släppa allt att kunna gå vidare. 

Det är skärgårdsfest ute i stan, och kan inte vara i stan, jag klarar inte av så mycket folk. Det är så tråkig att inte kunna vara ute, och att ingen att umgås med heller.