tiuks

Jag har exploderat....jag klarar inte mer. Bråk med J, redan igår, och nu igen, att ville ta livet at mig själv. Jag kan inte mer....vill inte leva ...ville bara dö...J har somnat. Jag vet inte hur klarar med henne, nu är det bara att hon kan vara med sin pappa denna sista tiden innan han åker iväg. Jag träffa honom idag, och vi pratade. Han planerar nu att flytta från Sverige, frågade om det är ok för mig. Jag sa, att jag vet att du trivs inte här , att du kan gå, det är ingen problem för mig. Det kommer att bli en tufft tid för oss såklart, men kanske det är bättre. Han kommer ju träffa sin dotter, vi berättade inte det till J än, men hon kommer säkert att förstå det nu. Kanske redan nästa månad kommer han att åka, men han vill ta J till London, och i augusti kommer jag hämta henne innan skolan börjar. Det var en chock för mig. Men det blir bättre, det måste bli. Hon har blivit så jobbigt just nu, det är så lätt att bli arg, och nu det var sista droppen för henne. Och mår så jävla dåligt för det nu. Imorgon kommer jag att jobba, vet inte om ska jobba på fredag eller inte, nu hoppas att ska jobba, vill jobba själv. Tänkte vara med J på fredag, fira midsommar, men efter det idag, jag kan inte , jag vill inte. Behöver tid att vara utan henne, jag orkar inte just nu med henne mer. .... 19.juni på torsdag Jag är trött, jobbat idag. Nu fixade två pajer för imorgon. Jag är ledig, och ska fira med J midsommar, senare på kvällen hon ska till pappa, då är jag ensamma. Jag har det jobbigt- jag kunde inte sova inatten, tänkte hur det blir, när blir alldeles ensamma med J. Tänkte, att det klarar jag, men redan nu, när jag har J ,har jag jobbigt. Vi skriker till varandra, hon bara vill att blir arg nu hela tiden. Men nu kommer vara utan henne , ca en vecka. Jag kommer inte ringa eller vilja träffa henne nu. Vill vara själv nu, behöver vara ensamma nu, och tänka efter hur det kommer vara-. mitt liv. Jag vill ge henne ett bra liv, men det är jobbigt. Allt skulle varit annorlunda, om jag skulle haft nån, nån att älska, saknar närheten, vill inte vara ensamma, vill träffa nån, vill bli kär i nån, känna sig älskad....men träffar ju ingen....är det fel nånting med mig. Finns för mig killar här ute, men jag kräver själv också kanske för mycket. Tänker ju fortfarande på honom, hur jag saknat honom, men vi kommer inte att ses. För att han vet att jag har känslorna, och han vill inte såra mig.....vi är bara vänner. Nu ska sova snart. Min sängen känns så bra, men kunde inte somna nu i natten. Men vaknade med alarm.