tiuks

Snart är jag utan J , några timmar i alla fall. Hon ska till kalas. Sen måste hinna gå rösta också. Tänkte ta en promenad dit då. Och sen måste plugga för imorgon. I morse ringde min mamma. Började bli orolig, att hör inget av henne. Hon berätta att hon jobbat mycket, och data är sönder, kan inte kontakt med mig då. Sen sa, att hon inte haft tid att skicka pengar, att hon ska skicka nästa vecka. Jag börjat tänka nu mycket för N. Om kan träffa honom...och jag känner att jag vill träffa honom. Jag har kvar känslorna med honom, och jag känner att han har också vissa känslorna med mig. Han kan visa nånting för mig. Det kan inte göra T, han bryr inte så mycket om mig, han visar ju ingen intresse. Vi kan vara bara vänner, inget mer. Men N vi har "bara sex", men jag saknar närhet, ja vill själv ha honom, det är sant. Det är kanske fel, om kommer att träffa honom nu, men det är nånting med honom. Det är inte säker, att vi kommer att träffas nu helgen. Vet inte, men känsla är att även han vill träffa mig. Hoppas snart ska J åka, väntar bara ett samtal J är hemma igen, klockan är 18 och vi bråkade igen. JAG ORKAR INTE MER....JAG ÄR TRÖTT med henne. JAG KLARAR INTE MER. BARA ATT FÅ VARA UTAN HENNE.... Jag frågade T , om han röstade Moderaterna, tänkte att han kommer inte svara, men han svarade ju....just nu spelar det ingen roll. För att nu vill träffa bara N, jag kan vara med honom, jag känner mer med honom. Vi har ju bara sex, men det kan ju börja växa nåt mer. Han vill inte heller nåt seriöst, att vara ihop med nån. Han sagt det redan tidigare mig, men nu inte träffat varandra över ett år. Har vi kvar känslorna, är de samma känslorna? Jag varit med andra, han vet, och han varit arg för det , jag förstår honom. Det varit mitt liv, och även nu han frågade igen igår, om jag träffat nån, om jag haft sex med nån. Det har jag inte. Jag var ju sist med T, det var redan ca två ,månader sen. Jag få inte honom, jag få inte T just nu. Men jag har min N. Jag har nån i alla fall. jag är inte ensamma, jag behöver honom. Han vet själv, att jag har känslorna. Bara om jag få vara med honom. Vill känna nån, saknar honom.....saknar närheten med honom. Jag skriver och skriver...jag kan inte .....jag börjat tänka mer och mer på honom nu, när vi pratade igår. Jag tänker på N, vill bara honom. Jag har kvar känslorna, de är kvar. Jag trodde, att jag har kommit över honom, jag trodde, det allt är över, att jag kan gå vidare. För några veckor sen vi pratade ju, sen kände jag, nej, jag kan inte träffa honom igen, men nu känner att vill träffa honom, jag vet inte varför det är så. Är de rätta känslorna, jag kan inte ju börja hoppats för mycket för honom. Då blir jag besviken....