16.september
Tiden bara går, det är bara skola. Men idag när var på väg hemåt, då tänkte att kanske kan jobba. Efter ca en timme fick sms, bokad i Scandic på lördag. Jag behöver att jobba , men lite. Just nu är det bara två dagar, men hoppas, att kanske nästa vecka kan jobba en till dag. Vet inte, hur det blir.
Jag vet inte mer hur kan planera min tid bättre. Det känns just nu så jobbigt, att pendla , och stanna bara lektion tid kvar i skolan. Tänkte att kommer att stanna kvar i skolan, men alltid bara åker hem. Och här kan jag inte göra nästan inget. Det är jobbigt. Men nu tänker förändra det. Nu tänker skaffa mig en bra dataväska, och börjar jobba mer på data. Ska ta data med till skolan. Det går inte att plugga hemma, eller göra uppgifter. Det funkar inte bara.
Även idag har jag gjort nästan inget. Skulle komma hem, och börja skriva uppsats, men nu. Nej, det går inte. Snart ska hämta J. Men nu har ca en timmer kvar, och tänkte skriva nu direkt i data. Det är lättare , annars det är mycket papper. Nu stänger av allt....
Nu är klockan sju på kvällen, J badar. Prata med henne idag om imorgon. Hon sa, att det är ok, att hon kan låsa dörren och gå själv till skolan . Det är lättnad för mig, att kan börja lita på henne , kanske.
Jag skrev klar min uppsats, bara lite läsa genom, och sen bara skicka i väg.
När J sover nu, då ska läsa genom boken igen, som läste redan, men nu halva klar. Jag förstod inte frågorna innan, nu är det svårt att svara för frågorna. Men det klarar jag, kommer vara uppe några timmar nu, att fixa även det. Det går med studierna, om bara själv kan kämpa. Nu är det bara att vara stark.
Idag prata med A, vi prata om J-s pappa. Och även hon säger, att jag måste sluta vara för snäll, att nu kan ni dela J, halva tiden med honom, halva tiden med mig. Jag har tänkt på det, men tänker efter, att det skulle vara lättnad. Tänkte, skickar sms honom , men han var hos J i kyrka , när skulle hämta henne. Då sa, att vill prata med dig, vi kan prata imorgon. Och sen sa, att vill att J ska vara en vecka hos dig, en vecka hos mig. Jag såg hans blick, jag kände nånting...sen sa han att vi pratat om det redan. Att han ska flytta tillbaka till Pakistan och han sökte skola till London, att han ska ha ett prov i början av oktober. Jag hade inget att säga nu. Jag blev bara så ledsen, jag var rädd för det, och nu sa han igen den. Nu kan jag inte planera mitt liv. Om det skulle vara så nu, att skulle haft J en vecka hos mig, en vecka utan henne. Det skulle underlätta mig mycket. Men nu, måste klara mig ensamma. Det kommer vara tuffare nu, om han kommer nu flytta för alltid. Men det kommer jag klara , jag måste göra det. Och börjar känna lite ju, att J klarar ju utan mig, hon är lite större. Håller tummarna nu, att hon klara imorgon. Annars måste lämna henne efter klockan 6 ensamma.
Nu ska hon komma ut i badet, och sen hon ska sova.
Kommentarer
Trackback