tiuks

Jag har inte hunnit skriva nu här men vi har flyttat nu och trivs bra här. Äntligen har vi hittat nya vänner och känns att vi är hemma här. Just nu mår inte så bra. Det händer för mycket nu nästa vecka, flyttar till lägenhet, tjejmilen osv. Nu är jag tillbaka på HP, en ny tjejkompis smittade mig och såg att min Kalmarvän var där. Han söker fortfarande någon, men nu är han borta där. Jag hittade en ny kille där som jag blev intresserad av och även han blev intresserad av, vi pratade lite att träffas nu nästa helg. Inte hundra % men men. Nu har han helt plötsligt borta, 4 dagar har han inte varit där. Det känns lite konstigt , jag började igen att hoppas att hittat någon. Vi hade kontakt redan ca ett år sen, och han minns mig och nu helt plötsligt hittade honom. Jag vet inte hur mycket kan lite på honom, jag ä rädd att han bara leker med mig , jag ä rädd att träffa honom. Kanske kommer han igen försvinna, han bor i Stockholm... Jag vet bara att han tror att han har sina barn hos honom denna helg när är i Stockholm. Jag ä rädd att han försvann nu på HP. Jag är in o ut hela tiden. Kanske är han bara utomlands, han är ultralöpare. Jag bara kollar hela tiden om han har läst mitt meddelande, men han har inte läst. Jag vill inte skriva igen honom, vill vänta att han skriver något.

Tiden bara rinner iväg att har inte haft tid att skriva min lilla dagbok. Jag vet inte hur länge jag orkar. Ibland vill bara försvinna. Nu hemma igen kollade hans sida, han hade lagt upp nya bilderna och så kom alla kommentarer. Jag har försökt att inte tänka på honom eller gå in i hans sida men nu allt börjar igen. Jag måste komma över honom men det är så svårt nu igen. Han kommer finnas i mina tankar, han förvinner inte och tänker nu när jag har flyttat dit då kommer jag säkert att se honom. Jag måste gå vidare nu... Om två veckor har vi redan flyttat. Det går sakta men framåt. Just nu ser det ut att det blir en studentlägenhet för oss i början. J ska börja skolan, igår fick jag plats för henne. Det blir en jobbigt period just nu i början, att börja från 0, vi har ingenting att ha hemma, inga möbler ingenting, måste köpa allt själv nu. Jag har börjat att söka nya vänner redan nu, kanske kommer träffa någon redan nu när vi ska åka dit på söndag eller på måndag. Fortfarande kan jag inte fatta att det händer på riktigt. I början var det han , det var någonting med honom, han var något mer för mig. Men sen när han började bli kallare, tänkte jag om det är någon ide , men sen tänkte , nu har jag chans att börja nytt liv och jag chansar nu. Han är borta från mitt liv, jag behöver ingen som han som bara försvinner. Det finns andra där ute som är bättre än han. Det gör ont såklart men tänker mer positivt.