tiuks

Sitter vid data och bokar biljetterna till Stockholm...väntar när J-s pappa svarar vilken vecka passar bättre. Jag frågade min vän i Stockholm om han planerat någon den helg när tänkte åka först. Han svarade att han är tyvärr uppbokad, och kan inte ses. Blev lite ledsen såklart, jag vet inte vad ska göra. Vi kommer inte bli ihop, men vill träffa honom så mycket. Men stora problem är här nu....jag vet inte vem jag vill mest. Jag skriver på kik med min Malmö vän....han är ju "uppdagen" , han kan inte glömma bort mig och låta bara vara, han vill ses och det vill jag med. Det är med honom något , som jag bara kan inte släppa hos honom. Nu planerade vi att ses, men ...med barnen. Och bestämde att jag åker dit med J, en helg. Vi kommer att ses, men det blir inget mer ju. Han vill , jag vill , vi båda vill. Hela mitt liv känns bara sådär. Jag bara har otur med killarna. Jag vill inte vara ensamma, men det är svårt med allt. Just nu tänker hela tiden på J , som känner snart ett år. Han är fortfarande med sin x/ döttrarnas mamma men han säger att han känner inget med henne, han tänder inte på henne. Jag vet att det kan vara fel, jag vet att jag är bara för " det" men kan inte göra något själv. Jag känner mer och mer nere mig med killarna, att man träffar bara fel killarna hela tiden. Jag varit singel fyra år, och blir hela tiden kär i fel killarna, varför . Varför får jag inte träffa någon normal ....slut att dejta på nätet.... I morse skrev med A, att har haft ont i ryggen. Han sa att det är bra om jag börjar träna magen och ryggen, behöver lite mer musklerna. Han är så snäll att han bryr om mig...och så ledsen att vi kan inte bli ihop...Han sa att han klarar inte relation på distans. Varför träffade jag inte honom tidigare. Det gör så jävla ont när jag läser mina vänners inlägg om deras lycka, jag hatar det på riktigt.