Jag är trött, jag är ledsen, jag vill gråta...

Idag är det dagen när jag känner mig nere just nu på kvällen. Jag skrev dumma jag till Daniel ungefär att synd du är inte här ofta att kanske du kan visa runt här badplatser, eller du kan tipsa några ställen. Han läste men svarade inget , som vanligt. Han bryr inte alls om mig, han har helt annan människa nu när han är "uppdagen". Jag försöker vara trevlig , bara skriver och frågar, men han bara skiter nu. Nu var i Stockholm, hämtade Jennica. Körning gick bra, men trött var jag helt. Tråkigt att köra ensamma. Nu är Jennica hemma,hon gillar här men hon gör ingenting nu hemma. Idag sa att hon kan fixa lite grejerna hemma, men hon har inte gjort ingenting hemma. Att vill att jag ska hjälpa henne nu. Hon är riktig jobbigt just nu att vill ge upp snart allt. Det känns för mycket att vara ensamma med henne, hon tar allt min energi nu. Jag vet inte hur kommer klara med allt snart när sommaren är slut. Hur kommer leva sen? Det blir inte så mycket mer jobb. Jag måste hitta annan jobb då. Jag söker och ansöker men ingen som anställer. Men försöker att vara positiv nu, men är svårt när tänker på framtiden. Jag saknar någon bredvid mig. När var i Stockholm, lämnade Lisa hos Jonas. Han är så trevlig och snäll att kunde hjälpa mig. När lämnade henne, då kramade honom lite. Det var allt. När hämtade Lisa, då var det honom som kramade mig. Det kommer inte att bli något mellan oss mer, vi är bara vänner och han har träffat någon annan redan. Jag vet inte hur seriöst det är. Det är inte min sak att prata och fråga om det. Jag känner mer och mer nu om denna kille på jobbet. Skit det får inte hända nu att få känslorna med honom. Varför addade jag honom på FB och han själv godkände det. Vi prata inte alls med varandra nu heller. Bara säger " hej". Vad ser jag hos honom, hur jag hamnade på honom, varför just han. Han är lika gammal som jag, vet att han röker, och vet nu att han är ute och festar. Inte min sak, men börjar bli intresserad av honom men känner inte honom alls. Jag vill ju lära känna honom men hur. Han tittar på mig ibland men det är inget ju. Jag är så blyg själv nu också nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0