tiuks

.....jag gråter....jag blev arg på J och skrek på henne. Det såg ut lite smutsig runt i hennes skrivbord och sa att hon ska städa upp, jag klarade inte det och blev så arg på henne och skrek rakt ut. Hon städade upp och gick till toa nu. Jag bara gråter....jag vet inte hur länge jag orkar att klara ensamma med henne. Jag behöver vara utan henne ibland, bara att få vara utan henne och vara. Men kan inte, hon är överallt, jag kan inte gå ut och träffa folk, jag kan inte göra ingenting. Jag mår dåligt att jag jobbar helger och hon är ensamma hemma. Jag vill bara vara lycklig och inte tänka på det. Jag kan inte mer, jag orkar inte mer. Jag är rädd att förlora henne...Jag gör allt för henne att hon ska ha ett gott liv. Men känner att jag kan inte ge det. Jag måste söka hjälp, jag tänker ansöka kontaktfamilj, men vet att hennes pappa kommer inte godkänna det. Jag vill inte se honom mer, jag vill inte höra någonting mer om honom. Just nu hatar jag honom så mycket, jag hatar den dag jag träffade honom, hur han behandlade mig hela de åren vi var tillsammans....om jag kan bara glömma bort allt detta.