tiuks

Jag börjar må lite bättre och tro mer på mig själv. Det finns kvar att vara hel. Imorse träffade jag Jennicas lärarna och vi berättade vad hade hänt, jag började gråta när jag sade vad hände. Men det gick bra och de sa att det var jätte bra att jag kom på och att kontaktade de. För att det finns inte så många föräldrar som gör det. Det känns lite lättnad nu, och hoppas att det är slut nu med henne. Jag ser henne , jag känner henne bäst. Jag vet att hon vill ju så många sakerna, men har inte råd att köpa allt just nu. Men försöker ju köpa de sakerna som hon vill eller behöver. Idag är ledig, skulle jobbat men fick sms att är ledig idag. Men kommer jobba tre dagar i denna veckan nu. Jag tror att kommer ta ledigt hela vecka när Jennica har höstlov. Då kan vi göra sakerna och umgås.Vi ska åka till Stockholm, men väntar när hennes pappa svarar vilka dagar passar för honom. Jag kommer inte mer att kontakta Jonas att ta hand om Lisa. Jag vill inte mer att ha kontakt med honom. Jag vill inte träffa honom mer, jag kan inte....jag har fortfarande kvar känslorna med honom och känner mer att de kommer bli jobbigare när jag kommer träffa honom och det blir jobbigare och jobbigare. Han har gått vidare..och säkert ihop redan med någon. Jag måste släppa honom nu...det gör ont fortfarande, men kan inte göra inget mer.