tiuks

Nu har det gått de två veckorna, men mår jag bättre...inte det bästa just nu. Det känns fortfarande jobbigt men börjar släppa det allt sakta sakta. Jag börjar se sakerna lite annorlunda men det fattas någon bredvid. HP måste glömma bort nu helt, väntar när det en vecka är över, kommer pausa det,försvinna igen. Det finns ingen för mig, det finns här ute någon, jag vet och vet att snart kommer jag träffa honom. Han är på väg mot mig. Han kommer hitta mig snart. Snart är det över... J är jobbig hemma, nu har bestämt att ta hennes ipad och mobilen helt. Hon kan använda de bara i två timmar, inte mer. Det stör henne redan nu, hon har svårt att somna på kvällarna. Jag har så synd om henne, när jag måste jobba och hon är ensamma hemma och har inget att göra ofta. Hon måste börja träffa sina kompisar helger oftare nu. Men är svårt för de att träffa henne. Tiden går snabbt, snart är det sommarlov och hon ska till sin pappa. Jag vet inte än om kan åka till Estland, väntar min schema att kan planera om ska åka eller inte, det kostar en hel del och måste betala resan på avbetalning nu allt. Jobba måste jag mycket nu denna månaden, jobbar en hel del, men skulle vilja jobba mer. Det mobil problem är igen på gång, hela tiden sitter i mobilen, och delar nu igen för ofta FB, alla mina steg nästan. Nu måste ta det lugnt och inte använda men hela tiden, att kanske kommer missa något där. Jag måste själv förändra det allt. Ska försöka nu igen att inte använda i några dagar. Nu på onsdag ska till Växjö och sen på kvällen ska träffa en vän ,han vill bjuda middag och sen vi ska ta bilderna. Han är bara en vän inget mer, och det kan inte bli något heller.