tiuks

....med J. Hon är så lättirriterad. Jag vet inte snart mer vad ska göra med henne. Hon säger hon har inget att göra. Jag svarar att hon ska hitta en hobby, läs boken eller gör något...hon ligger igen i sängen eller kollar på sin Ipad. Det är allt hennes tid. Hon lever bara där. Igår var hon ledsen och gråt igen i garderoben, fick prata med henne vad hände. Hon berättade att hennes kompis får inte komma hit att hennes mamma säger så. Sen förklarade henne att hon kan komma men inte varje dag efter fritids. I måndags var hon här i någon timme. Nu kommer de riktiga tonårsålder inne i henne, att allt är bara fel. Hur måste jag klara allt detta, ensam med henne. Allt skulle vara helt annorlunda, allt...men livet är bara så orättvis.