tiuks

Klockan är halv ett mitt i natten, och vaknade med tårarna. Jag kan inte somna om, varit i sängen i två timmar snart. Öppnade igen mobilen, och allt samma visa började. Kolla i mobilen, han har inte svarat. Han gjorde inte det. Nu är det väntan och väntan och väntan.. Han kommer skriva mig, han kommer svara mig. Han har inte tid att svara. Han har säkert sonen nu denna vecka. Jag kan inte döma honom när jag inte vet varför han svarar inte mig. Blev han överraskad att skrev att vill lära känna honom. Det vet inte jag. Jag kan inte bara sluta tänka på honom, jag är rädd att det börjar växa känslorna redan nu. Han är det som skulle komma till min väg, det är han, jag har känt det att någon kommer krossa min väg. Det måste vara han, ingen annan. Om jag får träffa honom snart bara. Jag måste bara vara stark och inte visa hur jag känner mot honom. Han kommer annars ta avstånd av mig. Under alla de åren har jag träffat bara på nätet och alla killar jag träffat , de alla som jag har haft känslorna har hittat alltid någon annan. Nu har han kommit på min väg, och lyssnar bara mitt hjärta. Jag lyssnar inte andra, vad de säger. Kollar lite på tv att bli trött att kan sova ut mig. Vet inte vad ska göra imorrn. Jag stängde av mobilen, kollar fb här på data, men kommer logga in snart igen.