tiuks

Jag var hela dagen borta, ute. Med städpatrullen, jobbat i skogen sen var ute och åt pizza. Hemma vid klockan sju tiden. Duschade, nu tar ett glas vin. Och gråt redan. Allt känns så jäkla ont i hela kroppen. Idag pratade vi idag när vi var i skogen. Och D frågade ungefär om jag brukar vara ute eller har jag blivit nunna...jag blev chockad att han sa såhär. Men sa att var ute för någon månad sen. Han tänkte att jag är inte alls ute och sitter hemma, och att säga så om jag blivit nunna. Det gjorde så ont i mitt brusten hjärta. Vi pratar inte så mycket om det...han undrar inte om jag har träffat någon...Han är lycklig med sin fästmö, han har någon , han är i kär. Han vet inte hur jag har det, hur jag önskar att träffa någon. Han vet inte hur jag gråter och saknar någon, han känner inte mig. Han ville gå imornn och kolla skräp, han ska höra av sig sen. Jag vet inte vilken tid han ville gå, han ska höra av sig. Vet inte om ska svara tillbaka något. Ingen lust att följa med honom dit. Jag vill inte vara ensam just nu, jag saknar någon just nu så himla mycket. Om man skulle ha någon, om man skulle ha någon. varför får inte jag vara i kär, vad har jag gjort fel....just nu vill bara gråta....att bara får ut det allt som jag har hållit så länge.