tiuks

Det känns en så jobbig dag idag...hela dagen har jag varit så nere, inte orkat att prata med någon på jobbet, varit sur...ork börjar ta slut men kämpar vidare. Allt känns bara så sönder, hela mig. Jag är så trött hela tiden. Allt känns så meningslös. Jag vet inte hur orkar jag med allt som finns inom mig, bara bita ihop och göra sitt bästa...men om man inte orkar mer. Just nu vill jag bara gråta....Jag måste bara vara stark. Hela livet går bara upp och ner. Nu känns mest jobbig på jobbet. Och även i livet som känns bara så kass. Jag måste själv får bättre självkänsla, jag måste göra det att klara hela mitt liv just nu. Jag saknar någon nära mig, jag saknar närheten, allt. Men tänkte just nu en sak, varför kan jag vara så känslig just nu under den tid. Sen kom ihåg. Det har gått nu sju år när jag skilde mig...det var en av mina jobbigaste perioden som jag kom upp igen från botten. Jag var helt botten, men kom upp igen. Jag är stark. Det blir bättre med tiden. Det är min moto för livet. J är mitt liv. Sista tiden har jag tänkt mycket att göra en tatuering, något liten text, något som är positivt , att man kan se och läsa det varje dag. Just nu gick jag halvsönder. J ville stänga dörren som vi har mellan rum. Det var en sten att gick inte stänga...vi försökte men sen jag bara sprang till toa och bara gråt...och det var inte vanlig, jag fick panik....jag måste släppa ut allt det som jag har inom mig...jag måste släppa det allt...alla tårarna bara komma ut. Jag har hållit så länge de i mig. Jag önskar att det tar slut....att jag kan släppa det allt.