tiuks

Idag var ute med D, vi plockade lite skräp och var även på Verkö. Han mådde inte så bra, vi kramade under dagen många gånger. Jag såg att han behövde kramas. Det är så jobbig man är inte ok, men jag lider med honom helt. Allt detta som händer nu i Solviksskogen, som han sa att en del i hans hjärta borta. Det betydde mycket för honom. Han tänker ha en minnesstund kanske där, att bara ta farväl av skogen. Jag har mina minnena , varit där i ett helt år, och det känns även svårt för mig. Livet går vidare men minnena finns kvar. Jag pratade lite med honom. Han sa att han hade pratat med gemensam vän vi har, om hennes lägenhet. Hon hade själv kontaktat honom. Han fick inte den lägenheten men hade kontaktat hyresvärd om det kommer dyka upp någon ledig. Det känns bra att fick hjälpa honom med detta. Vi pratade inte mer om det, men känns att han har nu diskuterat det allt med sin flickvän. Jag vill inte helst att fråga om deras förhållande, om det är slut mellan de eller så. Han är fortfarande min vän. Jag är stark att inte börja mina känslorna, de finns kvar. Ville krama honom mycket mer, men är rädd att han kommer se mig inte bara vän utan något mer. Och igår hamnade igen på badoo, och igen kommer massor av killar att skriva med mig. Det är så jobbigt, men kommer snart försvinna igen, jag vet.