tiuks

Jag känner mig så ledsen och ensam..det händer då och då att den känsla kommer. Speciellt när jag ser andra har det är allt bättre. Jag vet att måste förändra mig själv att må bättre. Men vet inte mer hur jag gör. Jag försöker att inte visa ut det så lätt, men har mina gränsen. Hela livet är bara just nu en berg och dalbana. Det finns så mycket som jag vill förändra men vet inte riktigt hur jag gör det. Jag vill ett bättre liv. Just nu känner mig så nere, att är helt ensam, jag har inte hittat min andra halvan. Jag har försökt , jag hamnar fortfarande på nätet. Nu har börjat se mig runt om mig, men har inte än träffat någon. Jag börjar ta avstånd snart från allt, för att det känns så hopplöst att träffa någon. Det är någon , jag skriver ofta om honom men det leder inte vidare. Om han bara skulle visa något intresse. När man känner med hela sitt hjärta att nu har jag hittat honom, det händer ingenting , sen börjar man tänka extra och vill inte släppa in någon. Sista åren har varit tuffa. När lämnade Stockholm, hopp att träffa någon härifrån. Jag träffade ju J, det blev inget. Sen hittade D, det blev inte med honom heller något seriöst. De träffade någon annan. Det känns att det händer hela tiden med mig. Nu tänker på denna killen, kommer han också träffa någon annan nu. Vi har inte träffats än, men har tappat hoppet att vi kommer göra det. Nu är inne på HP, vem finns där. Det känns att alla söker bara oseriöst. Det bästa är att lämna det sökandet bakom mig och inte tänka så mycket på det. Jag hatar mest just det när på jobbet kommer andra bara hela tiden att skoja med mig om det allt, att jag har ingen...att jag är singel...