tiuks

Igår tryckte jag "pause" knappen. Det känns just nu att behöver avstånd från allt. Igår gick bra att vara ute, hjälpte till med vattenväxter, vi åt tårta. Allt kändes bra, men efter det när kom jag hem, skickade bara meddelande till D, skrev bara att plockade några fimpar vid parkeringen, och tack för kalaset...han svarade efteråt...men öppnade aldrig hans meddelande, såg bara att han började -super bra Tiina...det var som jag såg. Jag skickade även bilderna. Senare hade han lagt upp i gruppchatten bilderna, men inte hade ork att läsa denna meddelande heller. Det känns just nu för mycket med honom. Igår var allt som vanligt,vi prata, vi skatta, han kramade mig som varje gång. Det är bara så mycket som jag känner med honom. Jag är helt säkert att han ska ringa mig snart , han märker säkert att jag mår inte bra. Det känns nästan alltid samma tid, när jag mår så dåligt. När man känner så ensamt, att man inte har någon. Det gör ont men kan inte själv göra inget mot det, att inte känna så. Bara att vara stark och inte visa den sida av mig till andra. Om en vecka kommer jag fylla år, och vill bara vara med min J, vill inte prata med någon, vill inte det. Jag funderar lite att åka förbi Kristianstad, det finns den nya köpcentrum där. Det ligger på vägen, och det behövs ta en paus på vägen. Men sen till problem, att kanske kommer jag köpa för mycket...men har redan räknat ut att kommer inte handla något till mig själv. Det finns för mycket som jag skulle behöva, men tänker alltid om jag verkligen behöver det.

...som igår fick känna. Jag blev så ledsen att blev stickat på de här viset. Att D skrev i gruppen ungefär att jag ska vara idag samma tid där och om vi är taggat. Att han skrev även mitt namn, det gjorde så ont. Ifrågasätte om jag inte skulle komma klockan 14. Sen svarade att jag skulle inte skriva den i gruppen...då kände mig illabehandlad. Efter det var så ledsen och nere...känner det fortfarande att vill inte alls gå dit nu. Men bara att ha den falska leenden på sig. Han skulle kunnat säga det lite trevligare sätt...och samtidigt känner mig ledsen ...för att känner de känslorna komma tillbaka nu...det gör så himla ont. Att känner att kommer vara minder och mindre ute med där. Bara att vara stark och inte visa sina känslorna. Idag tänkte gå dit vid kl14, men ska ta en långa vägen dit.

Jag försökte att kolla mina räkningar igen och började kolla igen min tandläkarkostnaden, och räknade ihop. Innan jag kan börja fixa mina lösa tänderna, betalar jag de andra ca tiotusen redan. Sen kostar allt att fixa de lösa tändrna ca tjugotusen, men kollade upp vad kostar samma sak hos Folktandvården, det kostar ca fem-sextusen...fy vilken skillnaden och hur mycket kan jag spara istället....jag har varit i kö i stan nu i två år... sist ringde svarade de att måste vänta i minst ett år till, nu har jag väntat det året, sen är i kö i Jämjö, där skulle komma hösten...Nu funderar att ringa och kräva att komma i stan...att har väntat i två år. Jag tror inte att kommer fixa mina tänderna där nu när det kostar mindre hos annan tandläkare. Jag har inte råd att betala den, och vill inte ta nytt lån. Jag vet inte vad ska göra nu, men det är sak som måste fixa nu i år. Om jag kommer nu fixa hos privat, kommer jag inte ha nån semester och stannar alla veckorna hemma...och det vill jag inte helst.

Igår har det varit en bra dag. Jag började med och mer tänka på mig själv. Att bryta den mönster och lämna den gamla jag och sträcka händerna upp och se ljuset. Jag hittade på Youtube en meditationvideo/inlägga att följa. Bara stängde av allt och bara lyssnade, slappnade av , tog kontakt med min personliga spirit...det kändes u hela kroppen, så skönt känsla. Men hade så ont i ryggen under hela meditationen...När jag hade nästan klart och började komma tillbaka vakenhet, ringde D....var det meningen med detta. Varför ringde han just då...Jag kommer fortsätta att ta de stunder att vara i mig själv nu. Jag behöver rensa ut allt detta negativitet som jag har kvar i kroppen, sen kan jag börja får ljuset och kärleken in i mig. Det blir en jobbig resa, men vet att kommer klara den resa att hitta mig själv.

Livet är inte alltid dans på rosor, livet är en berg och dalbana. Det behövs att själv vara starka och inte ge upp hoppet, inte ge upp sina drömmar. Man ska ha en god energi i sig själv, och inte låta någon annan att komma så nära, som vill göra illa. Det finns folk som förstår inte andra, som förstår inte vad man gått genom, man känner inte folk, man kan inte lita på alla. Alla är inte vänner, man kan inte öppna upp sig till någon som har en dålig energi. Jag har börjat lära mig mer och mer om det allt och vill lära känna mig bättre, bättre min själen, bättre lära sig min egen kropp. Att bygga en god energi i sig själv, att tänka mer positivt. Jag har haft det jobbigt under de sista åren, jag har gått genom för mycket, jag har blivit sårad för många gånger, har litat på folk, som "känner " mig, men de vill bara använda mig, finns folk som ville illa mig, men låter ingen mer att göra det. Jag står på mina egna ben nu. Jag är stark. Jag börjar bygga min egen värld i min kropp. Ingen som kan komma och det min energi mer. Jag tänker nu mer på mig själv, tänker inte på andra mer. Vi lever i ett liv, ingen som kan komma säga till mig hur jag ska vara, hur ska jag leva mitt liv. Det är vändpunkt nu i mitt liv.... det var någonting som har börjat vakna upp i min egen kropp, som jag börjar vakna upp.

...när man känner sig så dåligt. Det kom bara helt plötsligt. Jag vet inte vad är det som hände med mig, men känner mig så illabehandlad just nu. Saknaden är för stor efter någon, mest av allt just en person som finns i mitt liv. En person som är min vän, men problem är att haft känslorna tidigare och känner att de känslorna börjar komma tillbaka. Jag har hållit mig för länge med de gamla känslorna , jag är så rädd för det. Tårarna bara kom....och att imorgon ser honom. Jag håller mig stark, jag har gjort det så länge. Om det allt börjar kännas mer och mer störande inom mig, måste jag ta helt avstånd av honom. Han är redan varit ihop med sin flickvän, de är förlovad i två år...men har redan ibörjan en känsla att de kommer inte vara ihop för länge. Och är livrädd att han kommer bli ihop med en annan tjej. Om det kommer hända så, kommer jag bestämma att inte mer att ha kontakt med honom. Man känner att det är han som finns i min väg, det är någon som har varit i mitt liv, att jag är inte medveten om det. Det är en tecken...det är bara att hålla sig stark och vara positiv. Imorgon kommer J hem, det känns så tråkig att hon kommer igen hem. Och hennes pappa planerar redan resa till Spanien. Han har ett bättre liv nu, än jag har. Men gör mitt bästa att hon ska vara glad. Hon är allt för mig just nu.

Nu är jag hemma, utan J. Hon är nu i Stockholm, stannar tills fredag. Det blir några dagar utan henne, det känns bra att kunna vara själv under de dagarna. Tiden går bara så fort. Imorgon är jag ledig, ska tvätta hennes rums fönster, de är de sista som behövs tvätta. Sen måste städa hemma, handla mat hem, och tvätta bilen, ska se om hinner göra det imorgon eller någon annan dag. Det börjar bli varmare igen, det känns ok, men känner mig hela tiden för trött. Det är våren ju. Idag lånade bilen till D, han var så ledsen på morgonen. Han berättade att hade bråkat med sin mamma och syrran igår. Jag blev ledsen för det. Det känns även hos mig, om han är ledsen. Men livet är inte så lätt heller alltid. Han och annan kille i gruppen, hade slängt allt skräp nu. Det kommer hela tiden ny , att plockas. Sen hade han dammsugit bilen , och tankade lite. Han är min hjälte, och min bästa vännen. Nu ska hoppa i duschen och sen tar bara lugnt här hemma.

Jag är så ledsen , igen....för ofta just sista tiden. Det är ensamhet som gör just nu så ont, att blir lättare ledsen och tårarna kommer lättare. Jag känner att är stark, men det är vid gränsen när bara orkar inte snart inget mer. Mitt eget liv. Jag vet inte hur jag kan komma ut i denna svårta hålen. Ofta handlar det nu om min ekonomi, och tandläkarkostnaden, som kommer bli högre än hade räknat, för att nu måste det göras något annat innan kan fixa de framtänderna. Jag vet inte hur kommer klara med allt att kunna betala de räkningar. Snart känner att måste ta nytt lån... Semester kommer och vet inte även det, om kan åka bort, om har råd för det. Om nu mamma kommer skicka pengar lite när fyller år, kan jag sakta ta det lugnt. Det är tufft, mest just för att har bostadsbidrag bara 500kr, för att betalar varje månad 1500kr. Annars skulle ha det normalt ekonomisk. Jag hoppades att kommer kunna ha sparade bankkonto nu tiotusen, men kommer inte upp dit nu. För att måste betala extra internet, och sen bilskatt i denna månaden. Jag försöker att inte tänka på det. Inga mina vänner vet om min situationen, jag vill inte prata med vemsomhelst om det. Om man bara skulle ha någon nära...men det har jag inte. Imorgon ska låna bilen till D under dagen, han ska boka släp och köra bort skräp som vi hade samlats. Sen är det J som ska åka till sin papp imorgon kväll. Hon ska packa imorgon...sade att hon ska göra det tidigare, men nä...det går inte att prata med henne. Om tre veckor kommer jag fylla år, jag vill inte tänka på det. Jag kommer att vara ledig denna helgen och har redan planerat vad ska göra. Jag och J ska iväg, mot Lund och Malmö. Många mina fb vänner kommer gratta på fejjan, men jag tänker inte på det. Det är alltid tungt att vara " ensamma" när jag fyller år, jag har ju J, men önskar att ha någon bredvid mig.

...rinner igen. Det känns så jobbigt igen. Att mina tårarna bara rinner. Att vara ensamma, det är livet för mig. Jag känner mer och mer att tar avstånd från allt. Jag hatar att vara ensamma. Imorgon ska ut och plocka skräp..men just nu vill inte alls att gå ...jag vet inte men känner mig slut men kan inte säga "nej" men det kommer bli nu den sista gång jag är så snäll. Jag är alltid ute när jag är ledig. Och jag är trött. Men nu måste bara tänka på mig själv. Min hälsa är viktigaste. D gör så ont ...jag kan inte mer att vara så ofta ute för honom. Alla de känslorna dyker bara upp igen..jag är trött att bära den masken att mår bra. Jag vill inte mer att vara ensamma....jag har inga vänner...jag kan inte prata med någon, det finns ingen som förstår mig. Jag har varit så stark för länge, det finns gränsen som är nära. Det är bara jag som kan hjälpa mig ut från den svarta hålen. Men känner att behöver stänga av allt. Jag känner att behöver börja leva mitt eget liv, och inte mer tänka på andra. Det är bara jag. Det finns ingen som jag.

Det känns i hela kroppen, att är så trött, har inte så mycket ork och vilja. Men måste vara stark att leva. Det finns mycket att fixa hemma. Idag tänkte fixa balkongen, att städa och tvätta fönster, jag måste tvätta alla fönster hemma, men har inte ork att göra allt på en dag. Så att försöker ta en sak i taget. Idag ska fixa balkongen, det är dagens uppdrag. Igår var ute i skogen med D, hela dagen och har ont i kroppen. Idag ska åka tillbaka och men bara ca en timme. Han har ingen annan hjälp, och känner att behöver komma ut lite. Efter det tänkte åka till Rusta och handla lite grejerna till balkongen. Men nu tänkte att tar fönster innan D kommer och hämtar mig.

Jag har inte haft tid att skriva här för länge. Det finns så mycket annat i livet som bara försöker ta i första hand. Allt går som vanligt, det känns ganska tufft just nu när mår inte så bra heller, men försöker att vara stark. Mest orolig hur kommer klara ekonomisk när börjar min tandläkarbesök nu om några veckor. Det blir tufft att betala för det. Tiden går för snabbt. Våren är här och är för känslig. Nu tänker jag ta hand om mig bättre, och tänka mer på mig själv. Förra veckan började med mina ögonbryn, försökte fixa de, noppa lite och färga. Det känns lite bättre, men funderar att färga med riktig färg att de håller bättre. Nästa steg är mina hår, som behövs klippa. Och bokade en tid nästa tisdag, Jag ska klippa topparna och nu vill börja växa mina hår lite. Minst tills axlarna vill ha mina hår nu, och kanske lite ljusare bara. Idag är jag ledig, ska åka med D till Skärva, han vil hämta grodrom. J är ofta ensam, men ofta sista tiden vill prata med mig om allt. Och hon vill vara ensamma hemma ofta nu , frågar ofta vilken tid kommer jag hem. Ikväll ska till yoga. Jag har funderat nu mycket. Om ska köpa ny klippkort. Kanske ska pausa här, eller sluta helt, Det kostar över tusen, och har lite svårt att fortsätta. Jag vet inte än. Jag ska får se hur ska göra. Jag hoppas ju såklart att mamma ska skicka pengar, när jag ska fylla år. Hon kommer säkert skicka en paket, och sen även pengar. Nu ska hoppa i duschen och fixa mig lite, innan D kommer.