tiuks

Det kommer igen, alla de kärlekskänslorna som bara dyker upp såhär. Igår kväll försökte meditera, men klarade bara ca 15 min av 30 min. Det var en guidad meditation och fick känna mig inuti mig, kände mig så mörkt inuti, att jag har nånting som ger mig de jobbiga känslorna. Jag somnade någon timme men sen vaknade igen, och blev så ledsen., sov inget mer . Sen hörde att D skickade meddelande, att han ringer när han vaknar att han kunde inte somna tills nu , före tre mitt i natten. Jag såg meddelande men ville inte vara tillbaka, ville att han kan somna nu. Nu undrar jag varför han vill ringa när han vaknar. Har det hänt nånting med honom, att även han mår inte så bra. Idag skulle vi åka ut till Verkö, vid kl 11 tiden. Jag hoppas att han kommer inte inställa den nu. Men känner just nu att måste prata med honom. Allt började nu när jag var hos honom och vi rullade talgbollarna. Jag märkte den blicken, jag såg i hans ögon saknandet, att han vill något med mig. Att även han har de känslorna, men han kan inte komma fram. Efter det vi skrev lite om det hela, att en dag i taget, inget stress. Det bästa är att inte tänka så mycket på oss, att ta det bara lugnt. Han har det redan tufft just nu, när han berättade om sin förhållande, och han kan inte ju direkt börja inleda något seriöst med mig. Han behöver tid att läka det allt först och komma på fötterna, när det kommer gå isär. Men en dag i taget. Han vaknade och ringde, han ska hämta mig snart. Det kommer bli en bra dag, igen. Att vara med honom ger mig styrka, och kanske kommer vi kunna prata lite mer än vänner. Jag får lite känsla att han vill träffas senare på kvällen. Jag får inte själv vara det som tar steget, det måste vara han som tar nösta steget. Jag kan inte pusha honom själv, det är bättre att ta en sak i taget. Me tänker ge honom någon tecken att han märker mig.