tiuks

Det är redan december, en av jobbigaste månaden för mig. Jag har inte haft möjlighet att skriva här när jag hade allt med flytt att göra. Det ar hänt en del som förändrade mitt eget liv, till något bättre. Men just nu är det paus. Jag och D, vi hade haft en del som vi har delat med varandra. Han började själv att skriva och erkänna om sina känslorna, och att det känns att vi är inte bara vänner. De veckorna när vi var så nära till varandra, jag var så glad , så lycklig. Han är ihop med sin fästmö, de bor ihop, men det är inte riktig förhållande. Så att säga att vi , mest jag öppnade mig helt till honom....vi kom så nära till varandra, men han kände att det känns inte just nu rätt att utveckla något vidare. Men han erkände att hans känslorna finns kvar. Det gjorde så himla ont för mig, och det gör fortfarande ont i hela min kropp, men försöker att styra tillbaka till vår starka bandet, vänskap. Idag kände det extra jobbigt, när vi var ute på en uppdrag. Att komma hem och börja gråta, alla de känslorna...jag vet inte just nu om klarar det att bara låta det vara. Jag vill inte att han kommer se/ känna hur jag mår innerst inne. Jag vet att han märker det, han vill inte såra mig. Vi skickade sist bilderna som vi tog idag, efter det har inte varit på Fb. Det har gått nu i fyra fem timmar. Han skulle ut i Verkö igen som vanligt. Han brukar alltid ringa mig och berätta efteråt, hur det gick. Och ofta köra förbi mig, att ska ta kontakter av honom, som han fått. Att swisha pengar till hans konto. Nu är klockan över 21 och han kommer säkert att ringa snart. Men vet inte om kommer somna snart, att kommer inte kunna ta emot hans samtal Jag vill inte själv skicka meddelande och fråga honom. Jag har just nu det för jobbigt att det händer allt vad man tänker.