tiuks

Idag kom min smärta tillbaka. Ensamheten, saknaden, känslorna som bara vaknar i liv nu. Idag fyller D år, skickade grattis önskningar med liten text, han tyckte så mycket om det. Jag ville visa hur speciell är han och hur mycket han betyder för mig. Han har fått nya tjejvänner, 2...det börjar kännas lite att han kommer göra slut snart med sin flickvän, och söker någon ny. Kanske har jag helt fel, det vet inte jag. Men en sak är säker, mina känslorna är inte borta. Igår skrev lite med honom, frågade om han ska ut, ibörjan han var att han ska ut. Sen började lite skriva skoj att han ska dansa för mig, att är så sugen att gå dit med. Sen ungefär att då kommer du inte se när kanske jag är första på dansgolvet. Han svarade ungefär att det kan vi ta nån annan gång... det känns att han skulle vilja faktisk gå ut, och att ta mig med. Men börjar inte nu hoppas för mycket. Idag har inte skrivit med honom. Han skulle gå bio med sin flickvän, sen skulle han berätta om filmen var bra. Jag måste vara stark med mina känslorna, inte börja visa de. Jag vill inte bli sårad igen, mitt hjärta är redan brusten. Jag vill börja lära mig att inte ha hela tiden online på fb. Det känns mycket jobbigt att kollar hela tiden runt där, och känner även att börjar igen dela allt möjligt. Jag måste ta små pauser där nu. J ville färga lite håret idag, hon tvättade håret, och efter mitt jobb när jag kom hem skulle vi färga, men hon hade såklart somnat Igen, jag ville inte väcka henne nu. Snart kommer hon säkert att vakna till.