tiuks

….är jag snart. Det blir inte första gången, men det kommer göra riktigt ont, jag vet det. Livrädd att kommer bryta ihop. Om en timme sitter i bilen och kör mot flygplats med J. Det är alltid jobbig att lämna henne till sin pappa. Men hon behöver sin pappa, och även jag kommer behöva lite egen tid. I två veckor blir det att vara ensamma. Just nu känns det extra jobbig, att kommer kanske stänga av mobilen direkt när jag har lämnat henne, men vill ju veta att hon kom fram. Saknandet är extra stor efter någon, närheten, att bara får vara hos någon. Det är just nu som jag saknar mest. Jag är ledsen, och mår inte bra av det, men jag har inget att göra. Bara att andas lugnt och ro.