Tiden går
Tiden bara går, har inte hunnit och inte haft ork att skriva här länge. Livet går vidare, det känns extra tufft just nu, särskilt med just flytten och med två bostaden. Men försöker att låta ta en dag i taget. Mest störande är det om någon kommer prata om det, om jag har hittat någon som kan bo här, att slipper betala dubbel hyra. Om skulle haft någon skulle sagt det själv, men folk bara ser inte att det finns ingen utväg för mig. Varför kan man inte bara det vara och inte fråga det. Och se bara se deras blickar, som de har synd om mig. Jag är en stark person och klarar mig på egen hand, behöver inte de synda blickar. Det känns vissa personer, kommer jag ta helt avstånd nu. Det tar allt mina krafter just nu. Men jag klarar mig.
På jobbet går det som vanligt, det känns i kroppen, att det är inte hållbar att jobba med detta. Jag söker och söker hela tiden nu annat jobb. Men alltid samma visa- tack för ansökan men det är många som söker jobb, tyvärr ha inte du gått vidare...om och om igen. Jag funderar att skriva i CV att jobber inte nu , kanske kommer jag får lättare jobbet då. Det känns oftare på jobbet just nu att jag trivs inte mer med mitt jobb, när jag måste städa de rummen, Helgen var det lite lugnare för mig. Längtar efter alltid mina lediga dagarna. Nu kommer jag jobba i tre dagar, sen är ledig på helgen, men söndag ska ut till Verkö. D vill nu i veckan två dagar att vi ska ut. Men har sagt att kommer inte orka båda dagarna, och han är såklart sur på mig. Han bara förstår inte att jag sliter mig mer på jobbet, och orkar inte. Nu är han sur att det finns inte tillräckligt folk. Och alltid måste det vara jag hela tiden ute, även jag är helt slut, Nu skrev han , men har inte öppnat meddelanden. Vet inte vad ska skriva tillbaka. Jag måste säga "nej"
Jobbhelg
Nu är jobbhelg slut och jag är helt slut. Igår jobbade i tre timmar över, kom hem vid klockan 19 tiden. Idag slutade i tid, att hinna börja tvätta. Det tar extra energi, när det finns bara en torkskåp, att torka tvätt hemma.
Imorgon är ny vecka och nu har börjat ny månaden. Det blir jobb imorgon och efter det ska till tandläkare, ska får nya tänderna nu. Det har varit jättejobbigt med de plasttänderna, det gör så ont när jag äter.
Tiden går så snabbt, om man bara kunde får dra tiden tillbaka och stanna kvar i den. Jag vill inte tänka så mycket på den nya lägenheten, det tar för mycket kraften i från mig. Det blir tuff att flytta, men det kommer bli bättre nu med boenden. Att kunna sova i eget sovrum, och J ska får eget rum. Det är viktig för henne.
När jag kom hem, stänge av mobilen, som igår. Jag känner att har ingen ork att prata med någon. D hade ringt när jag jobbade, men kunde inte svara. Nu ringde när jag slutade men han svarade inte. Det finns en tjej som var med i gruppen men gick ur i gruppen, nu håller på igen att komma i gruppen. Men vi har regler, nu ville hon prata med mig. Hon fick mitt nr igår, och hade ringt och smsat, att ska höra av sig. Men känner att orkar inte ringa till henne och prata. När jag ringer, då kommer hon prata hela tiden, och jag kommer betala hela tiden för samtalet. Jag har inte råd för det. Ska smsa henne senare på kvällen bara. Just nu vill bara ta det lugnt, men går inte. Diska , lagga mat och tvätta. Och är så trött. Måste bara hålla mig uppe, bara att överleva.