tiuks

Ny vecka har börjat. Det känns för mig lite tufft, men måste hålla mig lugn och stark. Idag ska ut och plocka skräp med D. Det kommer bli en hel dag. Det är igen bara vi två. Men det kommer vi fixa. Det är tufft ofta när jag är ute med honom, men håller mina känslorna inom mig. Vissa dagar är jobbiga än andra. Sista gången vi var ute, blev jag ledsen och jag är helt säker att han märkte det. Han ser allt hur jag känner och är. Han är allt för mig, och det finns något mellan oss. Det finns starka känslorna mellan oss. Om en vecka kommer jag fylla år. Det kommer var en jobbig dag för mig. Det känns alltid jobbig att vara ensamma varje år när jag fyller år. Jag har inte berättat till någon hur jag känner. Men vet att kommer undvika den dagen, vill inte ha kontakt med andra. Tur att jag är ledig och jobbar inte. Nu har jag börjat beställa till mig själv egna presenterna. Jag kommer inte får ju inga presenterna. Bara mamma skickar presenten. Det gör hon alltid. Jennica kommer ju ge säkert något present, något liten. Nu ska börja fixa mig, snart kommer D hämta mig.

Det känns just nu så himla jobbig. Tårarna... Igår var jag och D ute och plockade skräp. Och sen...han berättade...att han tog det upp hårt, vad vi pratade i söndags. Att det tog mycket energi och det var även jobbigt för honom. Jag be ursäkt och sa att har ledsen att han hade det för jobbigt, och förklarade att det var viktig att vara ärlig för honom. Samtidigt säger han ungefär att det var inte menad att vi skulle bli ihop när vi träffades osv. Att det inte rätt tid osv. Och sen ungefär att han är min...Jag vet att han har de känslorna men han har fryst de, han har byggt den muren runt sig. Men hur kan han lyckas med det. Jag har försökt göra det, men de sista dagarna det känns mycket jobbigare. Jag är orolig att han undviker mig nu mer och mer. Han ringde nästan varje kväll, men nu har vi inte pratat de sista dagarna inte så mycket. Jag skickade meddelande precis, får se vad han kommer svara.... det känns extra tufft just nu. Han säger så ofta till mig, hur ska jag tänka och vara. Det går över, det kommer bli bättre. Jag måste släppa de hur jag känner just nu, och tänka det positivt. Jag har ingen att prata med, det finns ingen i mitt liv. Min blogg är det enda ställa jag kan skriva hur jag mår och är. Tårarna bara kommer....

Efter mörkret kommer det bli ljust...Idag jag bröt ihop helt med D. För några dagar sen pratade vi lite om det hela. Igår skrev till honom, att allt handlar om honom. Och att saknar honom. Jag fick svar bara att han tänker på mig. Alltid. Men idag kände jag i botten, och skrev lite mer hur nere jag mår. Efter jobbet vi träffades och pratade ut, lyssnade varandra. Han kramade mig annorlunda. Jag berättade med honom allt så öppet jag bara kunde. Han sa t ex, att han har fryst de känslorna som han har för mig. Sen sa att han kan inte se någon framtid med sin flickvän... ungefär att deras kärlek som var så stark i början har blivit så kall, och de har försökt att lappa ihop. Men förstod honom att det funkar inte, men han älskar henne på en sätt. Just nu är vi pratat om allt det, att vi kan inte vara utan varandra. Att den biten finns hos varandra. Ungefär att vi är inte hela utan varandra. Det finns allt kvar hos båda två, och det kommer bli bättre med tid mellan oss. När jag skulle åka hemåt, vi kramades extra mycket. Sen sa han till mig-puss och kram....jag blev lite överraskad att han sa såhär till mig. Nu på kvällen skrev jag honom bara tack för idag, tack att du lyssnade mig, och det känns bättre att vi finns för varandra. Jag måste just tänka något mer positivt, inte känna mig så ledsen. Och mina känslorna som har måste bara just frysa inom mig, som han har gjort. Men tiden kommer de känslorna smälta ihop. Det kommer bli vi två.

Det är extrajobbig idag. På jobbet bröt ihop och började smågråta helt. Saknandet efter honom är just nu enormt stor. Nu ikväll hemma fick ont i hela mitt hjärtan. Gråter....tårarna bara kommer. Jag stängde av mobilen att han kan inte ringa mig. Han kommer ringa mig och prata om hur det gick idag, Han och J var ute idag och jobbade. Jag avstänger mobilen hela tiden, bara att kolla om han försökt ringa mig, Inte än. Nu har inte varit på Fb , i fyra timmar. Jag vet inte hur kommer jag klara att höra hans röst, hur kommer jag kunna prata med honom. Han kommer märka det direkt att jag mår inte bra, han förstår direkt om han kommer inte kunna ringa mig. Han känner mig. Jag kommer inte klara att prata med honom om det igen, hur jag känner. Jag måste bara själv att vara så stark och bita ihop, även det brinner just nu så mycket i mitt hjärta. Kanske ska ta lite tid att mediterar och gå i hypnos. Prata med mina skydd änglarna.