Lördagskväll

D kunde inte låta mig, han meddelande, han ringde, men hade mobilen avstängt. Nu skrev hur jag hade, han frågade om det är så jobbig, jag hade tårarna i halsen. Vi pratade lite. Sen ville han komma till mig att vi kan skriva ut planeringsschema. Vi planerade göra det på torsdag, men han vill ge pappren till andra i gruppen, i morgon. Ok, jag har dammsugit och han skulle komma när han har ätit hemma och fixat taklampa. Nu meddelande att det ta en timme. Så skrev att då hinner jag äta hemma. Nu fixar middag hemma. Det känns jättejobbigt just nu, det är lätt att mina tårarna kommer bara. Jag vet inte hur kommer jag vara nu när han ska komma hit. Han vet hur dåligt jag mår just nu, han skulle bara undvika mig, och inte alls att komma hit. Han vet att jag kan bryta ihop framför honom. Det kommer säkert att bli bra. Bara att bita ihop. Jajaja nu är han på väg. Jag har ingen aning hur det allt kommer att gå nu. Hur kommer jag vara nu, kommer jag klara mig att hålla de filter eller kommer jag bryta ihop. Just nu önskar jag mest att han kommer inte ta upp det alls, och vi kommer inte att prata om det. Men får känsla att han kommer vilja prata om det, och vill att släpper det. Jag vet inte, men snart är det kvällen över-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0