tiuks

Ledig helg. Ensamma hemma. Många funderingar. Allt känns för jobbigt just nu. Hela veckan har varit så jobbigt. Med allt, jag kämpar vidare. D hade operation i torsdags, han ringde mig dagen innan sent på kvällen. Varför ringa mig, varför prata med mig. Jag försöker att ha avstånd från honom. Natten efter op, skicka meddelande kl4 mitt i natten.Att han har ont och vaknade och tänkte på mig....Han har känslorna som han kan inte kontrollera. Han vet att vi är menat för varandra. Men nu behöver han ta paus, och bli frisk. Hur mycket har jag gråtit under denna veckan. Att man kan inte visa vad man känner. Det stora saknandet är för stor. Vi har bara via messanger skrivit, han har inte ringt och inte pratat med mig. Är han rädd att prata med mig. Jag vill inte pressa honom själv, och låter honom vara, även jag vill skriva honom, säga hur mycket jag tänker på honom , hur mycket jag saknar honom. Imorgon är en jobbigaste dagen i mitt liv. ...jag kommer överlämna katterna. Jag har hittat ett nytt hem till de, ska köra de dit. Hela veckan pratar med de, att de kommer bo hos någon annan, och de kommer ha ett bra liv. Jag kommer sakna de. Men livet går vidare. Jag känner att jag är stängt med de hemma, jag kan inte resa, och de kostar för mycket.