Tårarna är tillbaka.

Klockan är snart sex på morgonen. Jag vaknade till vid klockan 3 redan, försökt att somna om. Men det går inte, tankarna är tillbaka. Jag kan inte sluta tänka på det, att det står inte att han är " singel" och det finns ingen relationstatus att visa. Nu skrev till Anneli och frågade henne, men hon vill inte tydligen svara på det. Hon läste min meddelande , men inget svar. Eller kanske hon inte märkt det heller. Bara om får veta det, nu när jag började fundera och släppa det allt, och tänka mig att hålla vänskap med honom. Om det är sant, vet inte om verkligen kan ha kvar honom som min vän. Och om kommer vara kvar i gruppen som stödmedlem. Släppa honom helt och hållet och bara leva mitt eget liv. Men kom de jobbiga känslorna tillbaka att vill inte leva här, allt känns så meningslöst just nu. Hur kommer jag ut i det. Jag känner mer och mer att det börjar bli värre. Hur kommer jag klara att bo där, när han är i närheten. Idag åker jag redan hem, nu tänkte att kollar mina gruppkläderna, och lämnar bakom hans dörren. Och inte svara inget mer till honom. Jag har inte önskat det , jag hoppades att det är bara en mardrömmen. Just nu är jag besviken på det, att Anneli vill inte svara på min meddelande. Så att funderar att fråga hans mamma om det, Om hon kommer svara på det. Eller kommer bara att skita i mig helt och hållet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0