tiuks

Det är söndag. Han är på väg till sjukhus...Det gör fruktansvärd ont och jag gråter...Jag trodde inte att kan känna det allt så starkt. Det är en äkta kärlek, om det känns såhär. Det gör ont så mycket. Vi känner likadant. Det var jättejobbigt kväll för båda igår. Han kunde inte slappna av inte alls, alla de tankarna och känslorna. Han var så ledsen, jag ville inte komma hem. Men han sa att det var bättre att han kan vara själv. På morgonen sa att ville inte lämna dig ensamma och ville stanna hos dig. Han svarade och frågade att varför jag gick. Han mindes inte att ha sade att ville vara ensam. Hur kommer det vara imorgon, kommer jag klara av att jobba utan att inte ha tårarna. Det kommer vara tufft men måste vara så stark för hans skull. Han kommer vara borta i 3 veckor, men vi kommer ha kontakt varje dag och ha facetime samtal Jag sade honom att tiden går snabbt och han ska inte tänka på det. Han berättade varför han är orolig. Hans liv kommer förändras så mycket , att leva utan urinblåsa. Och kanske inte ha ingen normal sexliv. Och att inte kunna får barn på naturligt sätt... Det är jobbigt även för mig. Vi har en så stark band mellan oss, det kan man inte förklara. Imorgon klockan 8 börjar hans operation, och det kommer ta 12 timmar..det är en lång tid. På onsdag kanske kommer han höra av sig. Men vet inte hur kommer han känna. Jag måste samla mig just nu så mycket, att inte bryta ihop. Jag är så känslig. Jag ville inte släppa honom på morgonen, ville bara hålla om honom. Vi kramades så hårt. Jag sa honom igår jag sa även idag. Att älskar honom, han sa det samma till mig, att han älskar mig. Jag vill göra något speciellt till honom när han kommer tillbaka. Jag berättade att kanske kan jag ta ledigt i några dagar när han kommer hem. Jag kommer göra allt för honom när han är hemma. Han är allt för mig. Det finns ingen annan för mig.

Jag ser äntligen ljuset som jag har längtat efter. Allt går som vanligt och känner att det blir bättre. Mest med D. Jag märker skillnaden vad pågår mellan oss. och hur nära vi har kommit. Den vecka vill han umgås med mig så mycket han kan. För att sen kommer han vara inlagt i två veckor. Igår var jag hos honom, och det var något speciellt mellan oss som hände. Han började igår säga till mig " puss och kram"... det är nånting han säger till sina flickvännen . Det har han sagt tidigare. Nu undrar jag varför började han säga till mig så, jag svarar tillbaka med det. Jag ändrade hans smeknamn även på messanger, och han blev glad för det. Det känns att det är vändpunkt mellan oss, och vi hittar tillbaka till varandra. Vår kärlek växer varje dag starkare och starkare nu. Idag är jag ledig och är hemma, tvättar. Han är i Malmö, på möte med läkarna. Sen vi ska fixa lite grejerna hemma hos mig, och sen på kvällen är det igen vår tid.

Det är snart sista vecka i maj, som kommer blir en annorlunda som vanligt. Det är sista vecka för D, att ha en " normal" liv. Efter det kommer det blir en annan liv för honom. Vi båda kämpar just nu tillsammans att kunna bli ... Jag hoppas verkligen att det blev något nu när vi varit tillsammans.... Igår han var här och umgås.... Vi pratade om det att kunna vara nära varandra den sista veckan, att kunna njuta varandras närheten. Han berättade igår att han hade berättade om oss, vad vi planerar till en vän( tjej som är med i gruppen. Hon hade sagt bara aha ok, inte sagt något mer. Jag blev i början lite besviken att han sagt om oss, men samtidigt var det stort av honom att säga det till någon. Det som händer mellan oss, kommer det bli en vändpunkt för båda oss. Allt kommer lösa sig för oss. Han ringde en dag och berättade att CC hade sagt om det att jag kontaktade henne, att frågade henne om de är bara vänner.... han sa att jag behöver inte vara orolig för det. De är bara vänner. Jag saknar honom redan nu, och vet inte hur kommer det allt bli när han kommer tillbaka efter op. Igår frågade han om jag vill/ kan hjälpa honom när han är hemma( på nätterna) . Jag svarade, såklart kommer jag hjälpa honom med allt. Han är allt för mig, jag känner det och känt det allt från dag ett vi träffades. Vi är menade för varandra, och ingen som kan komma mellan oss.

Nu känns att solen och värme är här att stanna. Men kan inte sola mina ben, jag har mina sår fortfarande och måste vara mycket försiktig eller närmare sagt inte alls sola. Så att kan har lite längre byxor än shorts, eller kjolen som är inte för kort. Allt är som vanligt ...bara att vänta . Om det kommer bli något redan nu. Om en vecka kommer jag får beskedet. Och med det, kommer jag träffa honom mer so ofta som det var. Det känns ganska jobbigt för mig, för att mina känslorna är på ytan och är väldigt ledsen för det att Cc hör at sig för ofta till D. Hon svarade ungefär att de har inte träffats, de tränar ihop men pratar inte med varandra. osv. Hon hör av sig bara i telefonen. Men för mig känns det att nu är det hon som är på honom för mycket. Jag saknar de fina stunder som vi har haft under de senaste veckorna. Jag kan inte säga , jag kan inte visa mina känslorna för honom. Jag måste hålla mig lugn och vara stark. Det är skitjobbig för mig .

Jag har fullt upp med mig själv att inte haft tid ner mina tankarna. Det går sakta med D, vi haft fler " mysiga" kvällar, men det är inget 100% seriöst mellan oss. Men med tiden kommer det växa. Jag märker hos honom den sidan, att han verkligen vill mig mer än bara en vän, men han är väldigt försiktig med det. Ibland händer det att han kyssar mig ute, en gång han ge puss på parkeringsplatsen... jag sa att oj det var överraskning. Nu håller vi tummarna,,, för det som vi båda önskar. J är hemma igen, hon var hos pappa i några dagarna. Men fick jobba för mycket. Och varit ute med D nästan varje dag nu med. Nu måste prioritera min uteplats som börjar bli klart. Idag tänkte börja tvätta trallen. Snart kommer kanske D ringa mig. Det börjar bli för jobbigt med min ekonomisk. Jag hoppades får lite pengar av mamma, för födelsedag, men fick inget denna gång. Men kan inte göra något åt det. Nu kollade och räknade hit och dit, hur ska får ihop alla räkningar. Det är för tufft. Nu ska behålla bara tre lån, att betala. Istället att ha ca 4 krediter till. Kreditkort ska stanna hemma och inte användas nu. Jag måste bli noga mer att får allt ihop. Det är inte lätt.

Igår var det Valborg, vi var ute med D, när de eldade brasa här nere i ängen. Efteråt kom vi till mig, och hade lite mysigt. Det kändes för båda oss bra. Att vi kunde det utan att tänka som vi hade innan, för några månader se. Vi båda hade släppt det. Det känns lite att vi börjar hitta tillbaka till varandra. Idag när vi skulle träffats att plocka skräp ute, han bara kom och kramade mig hårt och kysste på kinden. Vi pratade om det som hände igår. Nu har vi börjat det gemensam resa. Jag försöker att vara stark och inte tänka på det så mycket just nu. En dag i taget. På måndag han ska till Malmö till läkarmöte och han berättade att CC ska följa med Jag blev lite besviken att hon ska följa med. Han säger om och om det att de är bara vänner, och jag ska inte vara orolig. Han sa att han ska hjälpa henne att fixa husbil i Skåne. Det är ofta när jag är med D ringer hon till henne. Hon har sagt till mig att hon håller undan nu när vi kommit närmare till varandra. Men varför du ringer honom så ofta....Vi har skrivit med varandra ofta, men känner just nu mer och mer att vill inte alls att höra nånting från henne. Hur kommer hon reagera när D berättar henne, att vi hade sex... Jag är helt säker att han kommer säga det till henne . Nu är det maj och det börjar bli varmare ute, men har ingen lust att vara ute här i uteplatsen. Det finns en del att städa och fixa här. Men min största önskan 'är att byta bil . För att den bil som skulle köpt har jag blivit lurad. Jag har väntat i en månad, ringer varje vecka , men bara att ja bilen är klar, du ska får bilen. Igår fick svaret att han ska får bilen och ska köra till mig nu i helgen. Men tror inte en enda ord vad han säger. På måndag tog helt ledigt och har några andra bilarna nu som ska åka kolla. Det blir en del körande, men kommer hem med ny bil. Det blir min present till mig själv. Jag är väldigt besviken att få inte min drömbilen. Men vad ska man göra. Tisdag fyller jag år, och ska jobba. Jag tycker inte om att andra kommer säga till mig. Och sen säker fråga ah hur gick det födelsedag osv osv. Jag firar ensam som vanligt, har J ju hemma. Det blir min potatissallad, och ska göra kextårta. Och har redan sagt till D, att bjuder till honom med det. Men väntar ingen present av honom. Han har det extra tufft just nu. Imorgon blir det grupp plockningen ute här. Vi kommer bli många, då kommer det gå snabbt. Det är alltid jobbiga dagar innan jag fyller år. Då är jag extrakänslig för allt. Det är helgen jag är ledig och har så tråkig så tråkig . Bara sitta hemma med J. Hon vill inte heller gå ut. På måndag kan köra henne till skolan och hon måste ta sig hem på egen hand. För att ska åka ju kolla bilarna.