tiuks

Det tog inte lång tid när D kom att började säga igen " puss och kram". Det är bara ord, vi är vänner för hans ögonen, men det ser inte jag. Vi är menade för varandra. Jag har börjat inte hela tiden höra av sig. Han är ofta det som hör av sig. Igår fick honom att komma kolla kaninungarna. Han sagt hela tiden att han har inte tid osv. Men igår lyckades honom att komma hit en liten stund. En till förändring var för några dagar sen. Han brukade inte sista tiden säga att han är i skogen med mig, men nu sist sa han, när hans mamma ringde. Det är positivt. Igår lyssnade en livevideo om att hitta inre frid. Det var mycket givande, kände jag. Att leva i lugnet, och inte låta andra bestämma över. Jag känner att jag tänker för mycket för andra, gör för andra, men inte för mig själv. Att kunna älska sig själv det har varit svårt för mig. Jobbigaste med allt just nu är att inte ha någon nära vän att prata om allt, om prata vad pågår i mitt liv. Jag förlorade mina närmaste vänner när jag valde min kärlek.

Igår kom chock igen...D kom sluta att säga " puss och kram" till mig, för att han känner för det. Men anledningen är helt annat. För några dagar sen var CC här och kollade kaninungarna. Hon sa nånting på skämt sätt ungefär, att jag säger till honom " älskling" ...och nu är han så förbannad att varför hon sa så, och ungefär att vi är inte ihop. Och ifrågasätta mig om jag sagt till henne något. Men det har inte jag gjort. Och sen förklarade att han vill inte ha förhållande med mig eller med någon annan, att vi är vänner och skaffa barn bara ihop. Att säga puss är ingen ide mer, att jag har de känslorna. och vill ha honom mer än bara vän. Det känns att han kommer inte vilja mig mer än bara vän, allt det som finns mellan oss, kommer sakta förvinna. Jag förklarade att du kommer inte vara låst om vi skulle bli ihop, att jag ska ge honom friheten. Men tydligen vill han verkligen vara ensam i sitt eget liv för alltid. Jag sa att jag är väldigt ledsen och besviken för det. Jag kommer tappa allt för honom. jag kommer mer och mer ta avstånd från honom jag kommer inte mer hjälpa honom, jag kommer inte mer vilja följa med honom ut till skogen. Jag vill inte mer. vi är bara vänner. Igår kväll ringde han ju innan han skulle somna. Han måste känna nu skuldkänslorna för det, och försöker hålla den vänskap som vi har kvar. Men han har denna gång gjort sitt. Han har tagit min den sista kärlek som det fanns kvar mellan oss. Jag tänker just nu mer och mer, att han har börjat fundera mer på det efter op, och han har stora problem men sin p... och det är därför han vill inte ha någon förhållande med någon. Jag måste säga ifrån honom mer. Han har haft mig länge men det var det sista vad han gjorde för mig. Han kommer och går hur han bara vill, och det är inget som jag kan leva med.

Allt i ett...så känner jag mig just nu. Idag var ute med D. Han sa att han ska åka köpa fredagsmys. Ja sa att ensam mys. Vi kan väl umgås ibland så. Han svarade ungefär att jag har Jennica... Lite stund senare sa att du har ju mig i bakgrunden....jag blev så ledsen för det, och sa att vill ha honom framför mig. Han sa bara jag vet....Jag kom hem och hemma bara började tårarna rinna. Jag har inte önskat mig det här livet såhär med honom. Han har förändrats så mycket efter op. Ibörjan han var ok, men efter en månad är han inte samma person. I början pratade vi om ha mys, men inte nu. Att han behöver bli starkare att orka med det. Jag har väntat den tid att kunna umgås med honom, med närheten. Jag saknar honom så mycket, och han vet om det. Efter våran bråk för 2 veckor sen, märker att det är nånting med honom. Jag märker hans meddelanden, det kommer inga puss och kram, han säger det ofta. Han har inte sagt att han älskar mig, eller skrivit mig. Allt det känns för mycket för mig, och vet inte om jag orkar med honom mer. Jag vill ha honom hela honom, allt med honom. j´Jag känner att han har de känslorna, men vet inte varför han är så kall mot mig. Jag har försökt prata med honom innan om det, men känns att han lyssnar inte det. Han ringer mig ofta innan jobbet, och även efter jobbet. Det visar att han verkligen känner för mig något. Men varför han inte vill mig helt och hållet, vad är det fel med honom. Jag har även pratat om sex med honom, att jag förstår att han har det svårt att får den känsla. Säger för honom att jag finns här för honom, jag verkligen försöker visa mig mer. Han sagt att han saknar den normala sexet. Är det verkligen så illa med honom. Är det därför han är rädd för det. att bara komma fram. Visa mer. Jag älskar honom fruktansvärt mycket, då mycket att jag gråter- men att inte får tillbaka som jag ger. Det känns att jag måste ge upp allt. Jag har offrat allt för honom redan. Han vet det, Han vet hur jag känner. Nu att han sa mig såhär, och svarade tillbaka som jag sade, lägger han allt bara i sanden... och går undan ...att sen komma tillbaka som inget som har hänt.

I början av vecka , i tisdags hade jag en fruktansvärd dag. Jag gråt så mycket på kvällen att allt bara försvann... Vi var i kliniken och det blir ÄD, om vi vill skaffa barn. D tog det så hårt , att inte kunna se donator bara att vi lämnade vår utseende. Så att han började fundera att skaffa yngre tjej. När vi var på Ikea tog han upp det och sa ungefär. Kommer du bli ledsen om jag träffar yngre tjej att skaffa barn....jag svarade inget direkt tillbaka, men var i toa, och stannade länge och han märkte att blev ledsen. Vi åkte hem, pratade lite om det. Sen på kvällen han ringde och ville " prata", jag klarade inte av att prata med honom, gråt hemma redan, men han ville bara prata om detta. Han satte i bilen så att fick gå dit. Jag har inte sett honom så förbannad. Han skyllde på mig att att det är mitt fel att mina ägg är slut, mitt fel att kommit i klimakteriet. osv osv. ungefär att hur ska vi skaffa barn och ungefär kommer du ha koll på mig om jag umgås med någon annan, jag berättade sakerna som hade inte sagt, sagt om mina känslorna som haft alla de sex år, att jag är kär i honom , älskar honom. Sade även att vill inte skaffa barn utan kärlek, han skrämde mig att han kände någon som hade gått samma behandlingen att det var så fruktansvärd. Sen kom hans mamma, han hade handlat och väntat honom, jag hälsade inte honom, hon gick, han sa att han är uppdagen. Sen gick han hem och jag kom hem... det var så hemska ord vad han sa. Jag skrev till CC, och berättade om detta. Pratade i mobilen minst 2 timmar kanske. Hon hade inte hört nånting av honom, senare på kvällen hade de pratat. Hon blev så förbannad vad han sa till mig. Han skrev på kvällen och skrev godnatt, svarade inget tillbaka. Sen på morgonen ringde, jag svarade inte, sen skrev att vi kommer lösa allt. Sen kom hem, och sen började han igen. Och sen drog det allt i gång igen. Långa meddelande, han nekade allt vad jag skrev honom, vad han sa till mig. Att han krossade allt inom mig, hur ledsen jag blev. Jag skrev igen att jag kan inte skaffa barn med dig, utan kärlek, att vi bor olika håll, jag vlll ha honom som min partner, min barns pappa. Det blev tyst, han åkte träna, men hörde av CC att han tränade bara liten stund och var nere. , att han ville nog prata med mig. Han ringde sen , vi pratade lite men vi kom inte vidare. Nu har det gått i två dagar utan att se varandra. Igår han ville att ska följa med att hjälpa att såga träd. Jag sa att kan komma efter kl 18, men då blir det mörkt. Så att han hade med en annan tjej, som bor också här. Första tanke var nu, ok är det hon som han börjar dra i sin nät. Det kommer jag märka. Hur kommer det vara, nu när vi ska ses ikväll, att plocka lite. Han skulle höra av sig. Jag kommer vara kall för honom, kommer se hur kommer han vara. Kommer han krama mig eller inte, kommer han prata om det.