tiuks

Jag har haft sista dagarna de jobbigaste i hela mitt liv. I fredags skrev vi med varandra, så mycket elakheter han skrev till mig. Den kärringen hade tydligen lagt upp allt fram honom, vad jag skrev henne och att hon ska vara försiktig med honom. Jag skrev allt til honom, och skrev faktisk hela sanningen att han kommer inte hitta någon kvinna att vara med, alla lämnar honom med tiden och alla hitar nya bätter män, att han kommer vara ensam utan, kvinna , utan barn i sin koja. Det var det sista jag skrev sen blockade honom och håller mig fast med detta. Vi är ingenting för varandra, kommer han våga fråga tillbaka gruppklädena, kommer jag tvinga honom att lägga upp inlägg, avtackning på gruppsidan, sen kan jag lämna tillbaka kläderna. Men tror inte att han vågar mer att kontakta mig. Jag försöker vara stark, men känner mig så svag, så ledsen för allt, offer är jag som han manipulerade, misshandlade mig psykisk, ljög alltidn, skickade dubbla budskap. Och sen skyller han allt för mig. Han kommer snart förstå att jag hade rätt med allt, han kommer bli ensam snart igen , och kommer snart söka upp mig, men då är det redan försent. Att han växer inte upp. Jag är osäker om han märkt att jag gått ur i gruppen. Jag såg i gruppen att hans kärringen gillat inte alls inlägg när jag varit med. ..OCH hon är moderator..sjukt beteende. Jag bryr inte om honom, inte om henne heller. Hon kommer märka med tiden och sen hans andra sidan. Hur han är inuti, att han har inga känsloliv, ingen självinikt, självtroende är noll. Han kommer aldrig att växa upp. En ledig helg som blivit mardröm. Men det finns ljus i tunneln och den tunnel mot ljuset vägleder mig rätt vägen. Han är borta från mitt liv, jag kommer aldrig mer se mot honom, är han ute någonstans kommer jag inte " se". Nu ska börja städa hemma, senare ska åka till stan och träna, innan hämtar Jennica vid stationen.