Saknandet

Jag saknar honom enormt mycket sista dagarna. Nu skickade sms ,jag skrev hoppas du mår bättre än jag gör. Jag känner mer och mer att jag börjar tappa mig helt bort, så ledsen så ofta. Ingen Fb, igår loggade in under dagen och kollade runt. Inte mycket som hänt, så att inaktiverade igen mitt konto. Det känns bara så mycket för mig , allt med honom. Så jobbigt att inte kunna prata med någon om det, vad jag går genom. Hur kommer det bli om en vecka , om en månad, under jul. Jul när vi har firat tillsammans i två år. Och nu blir det ensam utan honom, kanske. Har han gått vidare, bryr han inte om mig mer. Han såg mig i måndags, han märkte att jag mår dåligt och är ledsen. Han måste förstå det, att han inte hört av sig mer till mig. Det känns bättre att vi inte har någon kontakt, men innerst inne jag bara skriker efter honom, men kan inte. Han tar inte emot mig. Tårarna kommer igen...Det går inte över, han kommer fortfarande vara bara det som har plats i mitt hjärta. Jag väntar hans svar via sms, men inget svar. Han var inte hemma , inte än. I måndags han berättade att han ska till en möte till vårdcentralen, han ska börja träna på gym igen, och får tre månader träna billigare. Minns inte om han hade det möte igår eller idag. Igår kväll eftermiddagen var han med borta i flera timmar... då hade FB , jag såg att han inte varit aktiv i 3 timmar nästan. Säkert träffade nån vän, eller kanske började träna redan. Vad tänker han? Hur mår han? Det måste vara lättare för honom. Vad kommer han svara mig sen. Jag klarade inte av och stängde av helt mobilen. Men hur länge jag kan det? Saknar honom sönder snart. Men det var så jobbig att krama honom sist

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0