10.juni

Tiden går för snabbt. Ledig helgen, sitter bara hemma, ingen ork att vara ute. Och mår igen för dåligt. Ångest, gråten i halsen, med D. Att inte bli fri av honom. Om en vecka kommer hans ny " offer" hit, undrar hur lång tid det tar för henne när hon märker hans onda sidan. Det känns att även hon är för korkad i skallen, om inte värre. Jag tar så små steg att släppa honom, men allt här ute bara påminner honom. Varför är jag så skadad fortfarande, det blir tuffare med tiden känner jag, Om jag skulle kunna bara kunna åka iväg eller verkligen kunna flytta härifrån. Dessutom undviker även B och A. Jag har ingen kontakt med de mer, jag hör inte av mig . A är lite lättare, men B bor här och kan träffa henne närsomhelst, så har hela tiden koll på hennes termobil, hon brukar ofta köra förbi mitt, såg henne en dag och hon tittade hitåt. Men hon såg inte mig. Jag vill inte heller sitta här ute så ofta. Just nu känner att börjar isolera mig, bara ute med C. Ofta ser jag Kenzo ute med sin matte, hon bor samma hus som D. de sitter utanför huset, och inte gått förbi länge, ingen ork att gå för nära hans hus. Han har brutit mig ner i botten helt, och han bara lever sitt liv, utan att blinka. Jag försöker nu så ofta jag kan OM jag ser honom inte alls titta mot hans håll, sist klarade jag av när han körde förbi. Men det är så jäkla jobbig. Allt känns just nu så tufft. Och jobbet drar med så mycket min energi .Så mycket stress hamnar alltid på mig, allt ska jag göra. Jag vet inte än hur länge jag stannar, kvar, och Om jag får den andra jobbet. Jag hoppas såklart på det, jag har chans så länge de inte hört av sig. Sista ansökningsdag är sista juni. Nästa helg är personalmöte/fest. Jag pratade med CC om det, att kanske ska föröka att flirta med honom, sk min kärlek från jobbet, som therese sett. Hon frågade vad jag ska ha på mig, jag sade först att en lång klänning, men hon sa nej du ska ha en kort klänning, så nu funderar att ha en klänning som jag köpte förra året, inte ofta har jag det, men älskar denna klänningen. Vet inte ju när kommer det hända mellan oss något, men jag ser ju honom, jag märker i hans blickar det. Jag är fri och kan släppa mig loss nu. Men D försvinner inte så lätt från mina tankarna -

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0