tiuks

Det börjar kännas värre och värre. Att kunna släppa honom, han finns överallt. Jag får ångest när jag ser hans bli, när jag ser honom. Nu har jag märkt sista veckorna, att han är inte hemma på kvällarna. Men ser alltid hans bli på morgonen. Jag vet att han alltid åker hem, att han sover hemma. Men igår var han inte hemma. Han har sovit över hos någon... jag fick sånt klump i magen när jag såg inte hans bil på morgonen vid parkeringen. Det sved i hela kroppen. Jag vill att det går över, att släppa honom. Det är fruktansvärt känslan. Hans ex Helena inte godkänt vänförfrågan, hon vet inte vem jag är och vad det kan handla om. Jag måste kunna prata med någon, att bara skiva av sig . Någon som vet vad man går genom. Nu tänkte att det är ju Miranda, läste hans inlägg länge sen, och hon gått genom nästan samma sak, hans ex är granne med henne. Det hade gått ca tre månader innan hon träffade D, när hon skrev desperat där. Jag skrev henne om hon har lust att bolla lite och hur hon gått vidare. Jag nämnde bara att jag sitter i samma situation. Men vet inte om hon kommer svara mig. Men hon svarade tillbaka, och hon kan ses någon dag gärna att prata. Och hon skrev att hon trodde att vi pratar med varandra, med D... Jag säker tips ofta i Fb gruppen, när jag känner för det. Och allt stämmer med honom, han har narcisstiska drag. Men varför det går inte släppa honom, det gör så ont i hela själen. Jag mår så dåligt för det. Jag gråter varje dag, vissa dagar är jobbigare, vissa klarar jag bättre. Det tar tid att bli fri, men vill släppa honom, och inte mer tänka på honom.