tiuks

Igår skrev några ord till C, men han började trycka ner mig rejält. Jag skrev att jag är sjukskriven och skrev vad hände, hon svarade ungefär att jag har grova psykiska problem, att måste söka hjälp. Det kändes att det var slutet av vår vänskap, även jag verkligen tycker om honom som person och vi haft en fin kontakt. Vi skulle börjat nu med estniska nästa vecka men det kommer inte bli för att han vill inte bli inblandat i det vad jag går genom, så har helt nere för det,, jag verkligen att han kunde förstå mig, men det kändes som ett kniv i mitt hjärta. Jag raderade hans meddelande och kommer inte skriva med honom. Nu är jag hemma och bara gråter, som det regnar ute. Jag var innan och handlade nu inför helg och inför jul. Men ska handla på söndag den sista som behöver innan jul, ska får se vad mer jag skulle behöva. 

Jag känner mig rätt skadat i hela kroppen, men  ska hålla masken på och inte visa ut det som jag går genom, och inte säga heller att är ensamma med dotter, om någon frågar hur ska fira kommer hitta på att firar med min pojkvän och hans familjen. Jag lever i detta dröm nu, och ingen som ska veta att jag är ensam.. jag kommer helt unvika nu folk som jag vet kan skada mig , på jobbet är det alla som bara tittar bort ifrån mig, de är så negativa och onda, nu vet jag det.