tiuks

Ännu en dag har gått. Tisdag idag . Ledig från jobbet. Jobbat hemma en del, städat, tvättat sått några till tomatfröna. Men har inte än kommit upp några plantor från förra veckan. Och märkte nu att det börjar bli slut med såjord. Nu måste spara de till gurkplantorna. Sen måste köpa plantjord med, och är lite osäker om hur många säckar jag skulle behöva. Vet inte heller om jag ska köpa fler stora krukor. 

Jag varit hemma mest av tiden, ute bara med C. Och såg D ute prata med en som även jag känner lite här ute. Jag såg de prata länge, säkert han pratade om sin tid hos sin supply. Den kille har alltid hälsat mig, men nu när jag lämnat D han hälsar inte. Och det bevisar bara att D har även sagt om mig skit, smutskastat mig. Men kommer inte mer att hälsa honom heller. Jag fundrar om även han är narc, han byter med ofta sl flickvänner. Så att han tror allt vad D hittar på och säger. 

Jag kämpar vidare som vanligt. Det går upp och ner hela tiden som mitt liv ser ute just nu. J s pappa betalat underhåll till mig, det känns lättnad men J kräver en del utgifter. Idag har även skrivit om ompröva beslutet av bostadsbidraget, ska posta imorgon. FK har räknat fel hyra, och vill veta hur de räknar det. Denna gång fick även J skriva under nu när hon blev 18. 

Igen en vecka har gått. Jobbigt som vanligt. 

Jag jobbade idag och det var stressigt på morgonen när en person kom inte till jobbet på frukosten så att jag fick hoppa i jobba lite. Imorgpn är det ny vecka och så 'är det även februari slut. Tiden går så snabbt. 

Jag måste börja så nya tomatplantorna att de hinner växa, jag sådde några bara men redan mars på vägen så måste så fler plantor. Paprika har kommit upp, mest snackpaprika blir det iår. Det kostar extra nu att köpa plantjord och även fler krukor behäver jag. Och sen måste även köpa gödsel till bär , och de kostar ca 200kronor. Det är extra utgifter för mig, så att måste vänta tills nästa lön. Jag håller mig stark att klara mig nu de sista pengarna som jag har. Det är mest räkningar som ska betals nu via autogiro, och inte fått än underhållspengar, men han kommer skicka närsomhelst nu. Och sen ska rensa min sparkonto, räknar nu varje krona där. Att klara mig. Och att kunna betala av nu advida. Det är skitsvårt att med att bara betala räkningar, och kan inte köpa till mig ingenting. Inte heller hem. Dessuton väntar nu skatten, vet inte ju hur mycket jag kommer får tillbaka, men planen är att betala av en del krediter nu. 

Och så är D kommit hem, såg hans bil. Jag visste att han kommer hem idag.Men att han varit borta så länge. Jag får en känsla att det blir slutet av deras förhållande, kollat fortfarande runt i hennes sida, och hon byt profilbilden nu och D har inte mer kommenderat ingenting, som han gjort innan, och han tog bort bild med henne, så har han profilbilden ensamma. Jag tror att det handlar att han är på g redan nästa offer. Han börjar väl bli trött av henne och det räcker inte för honom. CC har inte heller hörst av sig, hon skulle hört av sig och hon upptäckt nånting nu på hans sida. 

Det är fredag, sista dagen utan J och C. Jag har hunnit en del som skulle göra hemma. 

Det känns tufft som vanligt. Med allt. Om J-s pappa ska betala underhåll eller inte, det vet inte jag . Om han matat in henne att betala till henne att han kan fortsätta att jävlas med mig. Om han tänker betala till henne kommer jag inte betala ingen räkning för henne och även köpa mat till henne. Hon kan köpa egen mat och kommer svälta själv för det om det är så illa. Men tror inte att det kan vara så illa. 

Jag ska hämta henne runt halv fyra idag, skulle hämtat redan efter lunch men hennes pappa bestämt när han ska köra henne tydligen.Jag har försökt ringa henne och skicka meddelande men inte fått något svar. 

Jag har hunnit läsa nästan hela boken, lite kvar att läsa, och ska hitta snart att läsa en annan bok. Jag hittade en bok, men nu glömt vad heter den boken. 

Och har gjort nånting som jag verkligen hoppas att kan göra. Det finns en ny tjänst på jobbet, repan , 25 % och det skulle passa för mig. Jag har alla möjligheter att får den plats. Det skulle passa för mig utmärkt, men allt handlar om ju repanchef, och hon är inte alltid så snäll och hon är nära till hotelldirektören med. Men idag sökte tjänsten och det känns bra för mig. Så kan vänta hur det blir nästa vecka om hon kommer kallas mig till intervju eller inte. Tjänsten kan tilläggas närsomhelst och skrev att kan börja redan nästa veckan. Alla dörrar är öpptet för mig och det behöver jag mest just nu. 

En dag i taget. Ignorera en viss person som luft här hemma. Det är så mycket skräp ute, men har inget med det att göra. Aldrig mer att plocka skräp, allt som påminner honom måste bort från mig. Han måste bort från mina tankarna helt och hållet nu. Han är så liten, som ett barn. 

Det är torsdag, en till ledig dag. Som känns så tomt. 

Men har hunnit redan städa hemma, även städat extra köket, och snart ska fixa även tvätten. På morgonen var på gymmet. Igår köpte busskort, att kan åka buss nu närsomhelst. Men ska räkna att ha bil vissa dagarna hemma, att hinna träna innan jobbet. Men kan planera nu att träna även mina lediga helgen, istället att träna från måndag till fredag varje morgon. 

Dagens planering har kvar- läsa boken, skriva personlig brev och även om orkar skicka iväg ansökningen till tjänsten på jobbet. Jag har min chans nu att jobba mer i annan tjänst. Varför skulle inte jag får jobba på annan avdelningen extra. 

Jag är fortfarande fast i hans tankar, han finns kvar i mina tankarna och vet inte riktigt hur ska får ut i hans nät. Han är inte hemma, och det är väldigt skumt att han är i väg över en vecka redan, tror att han kommer hem på söndag. Att han stannat så länge hos henne handlar om bara att spela sitt sjuka spel, och använda henne i sin egen bästa, han bor gratis, han betalar inte för maten, han lever luxliv hos henne nu. Och allt detta handlar mest av att bara skada mig mer, när han är inte hemma. Jag vet inte hur länge det kommer hålla på såhär, att han finns i mina tankarna, och att se honom här ute drar alltid upp alla sår som jag läker nu. Det går inte att undvika honom helt här hemma, han finns här ute. och det finns inte på mitt liv, att jag skulle flytta härifrån. Men han har då hela tiden kontroll över mitt liv. J kommer med tiden flytta hemifrån och sen kan även jag börja söka nytt boende, men måste spara pengar då, 

Det är tisdag och nu är jag ensam hemma. J är hos sin pappa i några dagar med C. Det känns så tomt och ensamt när hon är inte hemma, Och känner mer med det att är deppig mer alltid när jag är ensamma hemma. Det finns så mycket som skulle behöva göra...städa, plantera frö, sticka, läsa skicka några mejl, träna. Jag försöker göra lite i varje dag att inte slita mig sönder heller här hemma. 

Jag har det ju tufft här hemma redan, och behäver inte mer stress och tappa min energi. D är inte hemma, och det känns för lång tid. Han har aldrig varit borta så länge, men det handlar bara om hans spel. Det måste vara vid gränsen av hennes håll, att han spelar nu fullt upp att inte förlora henne. och att skada mig mer. 

Jag måste vara stark just nu mycket mer, jag skulle vilja gå och vara ute i naruren men känner inte att har så mycket ork för det. Och har inte varit redan över ett år i favorit skogsrunda, jag kan inte och vet inte om jag någon gång kommer klara av att gå ut just dit. 

Igår fick köpa garnet att kan äntligen sticka klart min tröjan. Boken har inte heller läst klart men försöker nu läsa varje dag lite. Sen måste mejla till J-s idrottslärare. Och. Jag har försökt att boka in en möte på jobbet med repanchefen, men hon har aldrig tid. Och igår upptäckte att de finns en ledig tjänst i repan, 25 % och tänkte söka den. Jag har stora möjligheten att får det. Så att ska skriva ett personlig brev och måste även göra en video, varför vill jobba på Scandic. Jag behöver jobba extra, att klara mig. För att jag går back varje månad. Och igår hände en " olyska" när jag körde J till Tingsryd. Jag blev stoppad av polis... jag körde för snabbt, men körde 8 kl snabbare, i en liten by. Första gången i mitt liv blev stoppas av polis. Och killen var söt. Jag fick ju panik men lugnade ner sig sen. Fick böter för 2000kr, som kan dela upp halva halva 90 dagar, så känns det inte för mycket. Men det är fortfarande för mycket, när jag inte har pengar över heller.

Jag föröker vara stark men ibland känns det bara så svårt. jag känner mig vissa stunder svag och ledsen, och det ofta. 

Tiden står stilla, min läkningprocessen står helt stilla. Jag är helt ensam nu, ingen mer hjälp. OM skulle ha råd att får hjälp bara av någon specialst, och har inte råd för det. Det drar fortfarande min energi, varje gång jag går ut, och ser inte hans bil. På onsdag blir det en hel vecka när han varit borta, och det sliter mig så mycket. Varför kan inte jag bara släppa den och leva mitt liv, varför han finns kvar i mina tankarna, när tar det slut. Jag känner mig oftare vid gränsen, när jag känner att tårarna bara rinner. Jag har ingen att prata med heller, ingen som lyssnar mig, ingen som förstår mig heller. Den känslan är fruktansvärt, ensamhet inom mig suger upp allt min egen styrka. Jag skrev i en grupp, vart kan söka hjälp, fick tips bara att gå genom 12 stegsprogramm, eller söka hjälp av specialst. Det kostar, varje samtal ca 400-500kr. Det är dyrt, och varför ska jag betala för det om det är någon annan som har skadat mig. Idag känner mig extra ensamt, men måste vara positiv och inte visa ut min riktiga sida. Det är inte lätt, måste vara stark nu . 

Det är söndag och känner mig så trött, sliten på samma gång. Ledsen är jag med just nu. Tankarna som snurrar runt, allt om min traumabindningen. Och vet inte mer hur ska kah leva mitt liv. Det finns inget mer hjälp att får, och känner att det påverkar mig mer och mer. Jag kollar ju ofta youtube och där får jag lite hjälp på vägen. Men jag är fortfarande så skadad. J ska åka bort i några dagar och jag tog extra ledigt och vet inte hur ska överleva de dagarna, skulle jag haft pengar över skulle jag åkt i väg, varsomhelst, men har inte råd. Jag fick betala nu även hyra extra i januari, hyreshöjdningen blev 400kr. från aprill kommer lönehöjdningen , kommer jag inte får minst 1000kr mer i lön, måste jag hitta extra jobba att leva. Jag går back varje månad ca tusen lapp, och skulder bara växer. Det är så svårt att får ihop ekonomisk. 

Min mående är inte heller på toppen, jag visar inte ut mina känslorna, jag håller mig stark, men innerst inne är jag så sårad, söndertrasslad, Det är ingen som förstår mig heller, så att håller avstånd så ofta. Men har min gräns i den med. Jag lever, jag har tak över huvudet, jag har mat på bordet, men det är tufft. Tankarna snurrar hela tiden runt D, han kanske åker hem idag, så kommer ju se hans bil igen. kommer jag att se honom, jag ser inte honom ofta här ute, men vi bor i samma område och såklat går det inte helt undvika heller, . Jag lever varje dag i sträck, kontrollbeteende att kolla runt hela tiden om jag ser honom här ute. Den känsla drar ut allt min energi, och jag vill inte heller visa honom hur jag mår. Han är så sjuk, den sjukaste människa i hela världen jag någonsin träffat. När kommer hans nästa offer se hans onda sidan, han är just nu specialist att spela den sjuka spel med henne. Och snart kommer han bli trött på henne och söka vidare. Så ser hans liv ut, som en spiral, han går aldig vidare med sina sk sjuka förhållande. Han är inte frisk och inte heller hans mamma. Jag önskar att jag kan flytta härifrån en vacker dag. DET är min dröm just nu. Jag kan inte stanna här 

Igår var dagen när J fyllde 18 år, och det gick bra. Hon blev så glad för sina presenter hon fick av mig. Det var en lyckad dag. Hon fick även presnter av en tjejkompis från hennes klass, och även från två till som går paralelklass. Jag har varit orolig om hon har fler vänner att umgås. Men det kändes bra att veta att hon har fler kompisar. Idag slutade hon tidigare i skolan och har bjudit lunch för en tjejkompis som heter Ifraah. Klockan är snart 5 och hon har inte än kommit hem. Hon måste ha trevligt nu efter skolan. Min armbans som jag beställde hade inte kommit och är väldigt besviken nu, det måste komma senast på tisdag. Jag visste inte att det kan ta så många dagarna, jag beställde frakt mellan 5-7 dagar och det har gått idag 6 dagar nu. Dessutom har jag betalat för det. Jag hoppas att den är fin. 

Det känns jobbigt fortfarande med min läkningen, för att D är inte hemma, han åkte i onsdags till sin supply att fira alla hjärtans dag, men det är bara hans kontrollbehöv och att han klarar inte av sin ensamheten, man undrar nu hur länge han spelar med henne, eller hur lång tid det tar att hon kommer se genom hans lögnen och hans sjuka beteenden. Jag tror inte att det ,kommer hålla länge, det gör aldrig hans förhållanden. Han klarar inte av bara med en tjej. Jag jobbar på nu med mig själv, att undvika hela tiden honom här ute , och bara ignorera , att inte se honom alls här ute. Jag hoppas att han ska inte hem nu i helgen, om han skulle komma hem nu, är det säker att han ska ta med henne hit. Jag har ju inte sett henne här med honom, bara en gång såg honom men det var inte alls att jag visste att det var han. Och tänker nu på det att hon blockerade mig nu , för att D har ljugit ihop nu allt möjligt om mig säkert. Men vet att hon blockerade mig samma dag när jag tog bort blockering, det här känns lite sjukt av henne eller av honom. Det betyder bara en sak, hur sjuk man kan vara. Tror han verkligen att jag skulle kontakta henne. Han kommer alltid att vara ensamma. 

Som sagt kämpar jag på med mig att vara stark, men det är inte jag  än. 

På tisdag kommer J åka till sin pappa och komma hem på fredag, jag kommer vara alldeles ensam då de dagarna. Men känner att jag behöver det tiden för mig själv

När jag varit länge lugn och avslappnad, tills jag nådde brytpunkten. 

Jag kollade mina minnen på FB, och det kom upp en alla hjärtansdag inlägg, och såklart kom upp hans kommentar... och där hamnade jag igen fällan. Han hade inte mer bild med henne, bara han ensam...första tanke var såklart oj är det slut redan, men hon inte hade heller bild tillsammans men fortfarande ju i ett förhållande o båda hade kvar profilbild tillsammans, Och där gick min gränsen. Att jag såg hans kommentar , att se hans bild öppnade upp alla sår. Idag är det ju alla hjärtans dag och såklart han är inte hemma, hans bil är borta när jag kom hem. Han måste vara åkt till henne tydligen, att fira henne... där gick jag sönder och gråten i halsen. Jag har ju ingen att prata med, ingen som förstår mig och kan inte heller hela tiden skriva till CC heller. Så skrev jag i en gruppen, där får jag ofta stöd och pepp. Det är den enda hjälp jag får. Jag har ingen mer samtal med kurator heller. Sista rådet fick att flytta härifrån om jag vill bli fri av honom. Flytta, ja om jag har råd att flytta, om jag har pengar över. ..det har inte jag. Varje månad går jag pack. Jag kämpar varje månad att klara mig, det går inte.Snart  är det sista kredit slut, och kommer inte mer att dra den sista så blir det värre och mer skulder. Nu är det verkligen dags att se över allt, varje krona hur jag använder. Nästa månad , nästa vecka ska börja åka buss, ska skaffa månadskort, det blir inte lättare att köra, det blir samma pris men kan iallafall vänta tills lönen att betala för busskort. Det är så svårt just nu, att hålla upp en fassad. 

Imorgon fyller min J 18 år, jag gör allt att hon ska ha en dag att minnas. Det ska bli en fin dag för henne. Jag sade att vi ska fira henne när hon kommer hem, köpte några ballongen, och ska fixa presenter . jag har inte fått den viktigaste presenster, armband som beställde. Men ska ge den när det kommer. 

idag såg jag första snödropparna och det känns mer att våren är på väg, men man ska inte hoppas för mcyket heller. 

Om 2 dagar kommer J fylla 18, redan . Tiden har gått för snabbt, det kommer bli stora förändringar för henne att bli vuxen. Och även för mig nu. Nu vet inte jag hur det blir med hennes underhållspengar, för att hon vill att pappa ska betala till mig, men han kan bli för mycket när det gäller pengar för henne, för att han tror att använder inte pengar till henne . Han är inte helt frisk i huvudet när han säger ofta så till mig. Han tjafsade sist om hennes firande nu, och jag kan ju inte tvinga henne att fira med sina vänner. Hon har bara 2 närmaste vänner, en av de har hon inte träffa i flera månader, hon är "uppdagen" med sin ny pojkvän. Och J är besviken för henne. Jag planerade en överaskningskalas för henne, och det bara blåste iväg. Nu tänker jag göra allt att göra glad henne på denna dag, att ska pynta hemma lite, och ska köpa lite presenterna, och tänkte köpa till henne orkide blomma, hon började prata om det. Idag ska kolla upp och kan köpa direkt eller måste beställa det. Det är tråkig om behöver beställa den , vet inte hur många dagar det kommer att ta. 

Livet går vidare, men jag kämpar som vanligt. Varje gång jag är ute har jag ögonen öppet, om den parasiten är ute. Jag kommer inte bort från den beteende. Det är väldigt tufft redan men har ingen attat val. Tar en dag i taget. Jag väntar posten, mamma ska skulle skicka till J något.. Och väntar även en armband till henne, som kommer från China, hoppas att det kommer fram senast på torsdag. 

Andas...är mitt moto i livet just nu. 

När det kommer en negativ tanka säger jag till mig själv- andas ta det lugnt, allt kommer lösas sig. Dert måste bli stopp för det. 

Jag behöver ta det så lugnt som möjligt, det är alla de tankarna som styr livet. Om jag känner nånting som jag känner att det är för mycket vänder jag bort blicken, eller se ett ljus framför mig. Just nu handlar det mycket om alla hjärtans dag och känner  på mig för mycket press. Jag behöver vända bort alla de tankarna som kommer inom mig. Den dagen kommer bli jobbigt, om någon kommer säga nåntinh kommer jag säga direkt att ska fira helgen med min kärleken dagen. Punkt slut, jag går inte utvecka det vidare, om någon kommer ifragasätta mig. Jag är inte tillgänglig, jag är inte singel, jag är uppdagen. Jag har någon i mitt liv, jag har någon i mitt hjärta. 

Och kunde inte låta bli, blev intressrad av en kärlekreading och hörde av sig till en medium, läste om henne. Der finns många som kan rekommendera henne, och tänkte, kanske kommer höra nånting som har inte än hört. Men tänker ju ofta var Therese sagt om kärleken till mig och att jag har träffat min kärleken, 

Fredag,,, det är jobbigt. Jag orkade städa idag och är på g med tvätten, men känner mig ganska nere just nu. Idag såg honom eller hans bil köra med kollade inte alls mot hans håll, ungefär att jag såg inte honom. Det är bara att ignorera honom helt och hållet, ser jag honom är det bara vända bort blicken och gå sin egen väg. Det blir tufft med livet här att bo så nära, men har inte möjligt att flytta så snabbt ut. 

Helgen blir det jobb som vanligt. Kaos som alltid, sparade rum för många. osv. Men tar en sak i taget, inte mer sress att jobba för andra. Nej, nu är det jag själv som måste tänka vad är bäst för mig själv, 

Snart ska J hem, igår vi småbråkade igen, hon bara skyller på mig. Hon väntar sin ansiktskräm men posten, och sade att det hade inte kommit, och blev sur att det kommer idag och sade om hon kan hämta efter skolan, hon blev direlt sur men nekade rakt i ansikte, att kunde inte sitta vid bordet och gick ut med Chanel. Och hela kvällen kände mig som botten med allt. Hon drar min energi och ser inte hur jag måste kämpa. 

Det är kvällen och jag rasar nästan igen...allt bara kom från ingenstans. Jag kollade igen hennes sida, jag kan inta ta det lugnt. alla sår som öppnades. Jag vet att det blir värre varje gång han blir påmind men att jobba med den känsla är bara så jobbig. 

Och nu kom även J- s pappa att tjafsa. Undrade igen om hennes födelsedagsfirande. Jag förklarade henne hur gick det födelsedags överaskning som jag planerade till henne, men han fattade inte om det och fortsätte att bomba mig. Och sen var om hennes underhållspengar, hur blir det .Jag pratade med henne och hon vill att pappa ska betala till mig, men han bara att det är bättre att hon ska får pengar. Att han ska prata med henne. Så kan hända att de pengar kommer fösrvinna och då blir det värre för mig. Han bara måste jävlas med mig. Jag är redan så trött på honom. Och om 5 dagar är jag fri från honom, måste inte ha någon kontakt med honom. Äntligen. 

Jag försöker kämpa vidare genom allt som pågår i mitt liv, men det känns fruktansvärt jobbig just nu. Vissa dagarna kan jag slappna av och vissa dagarna allt bara rasar i tusen bitar. som allt förvinner under jord. 

Ikväll fick min nästa panikattacken , jag blev så störd, ledsen, värdelös, så liten att ville bara komma ut. Jag och J åt och sen bara kunde inte äta mer och gick ute med C, och såklart så går det parasiten till sin bil. Jag såg honom men tittade inte alls ditåt, sen kändes det mer jobbigare. Jag känner just  nu att jag klarar inte av att bo kvar här. Det är så jäkla jobbigt med allt som händer runt om mig. Mest ekonmisk, J fyller år och ville ge pengar att hon kan köpa present till sig själv, Pengar som jag inte har... snart kommer jag bli tvungen att svälta. Lönen kommer och sen kommer alla räkningar. Jag väntar nu hyra och väntar nu även den extra kostnaden om måste betala det på en gång eller betala varje månaden. Jag vet inte snart hur jag ska klara mig...känenr mig så sönder just nu. Jag klarar inte av heller att fixa disken, och J gör ju ingenting. Jag är bara sååå trött för henne. Alltid är det jag som fixar här hemma. Jag orkar inte mer...

Det är onsdag och har känt mig ganska nere under sista dagarna. För att kan inte tänka på något annat just nu att ÖVERLEVA att bo kvar här hemma. Han finns ju kvar här och jag kommer inte undan, Han fortsätter att ha koll på mitt liv. Han kan planera något åt om han skulle träffa någon kille hemma  hos mig. Jag känner mig så ledsen för det. Jag sakar ju någon i mitt liv så mycket, att vara ensamma. 

Om en vecka är det alla hjärtans dag och så kommer ju alla prata om det, hur de ska fira osv. Jag klarar inte av det. Men måste vara stark för det. 

J fyller år nästa veckan redan och har inte köpt någon present till henne, jag tänkte ge pengar till henne att hon kan köpa något som hon önskat sig. Men nånting ska köpa henne, tänkte jag annars blir det ju besvikelsen för henne. Hon visat sin önskelista men det är svårt att se allt för att hon bara visar. Men ska kolla runt om jag hittar något. 

Jag är helt förkrossad, hela mig går sönder. 

Idag hade en möte med kurator och det blev ju den sista. Jag kände mig pressad denna gång för att jag har två val. Stanna kvar och kommer aldrig bli fri av honom, eller flytta och blir direkt fri av honom. Det känns just nu fruktansvärt. Att flytta. Att betala dummelhyra, det klarar jag inte av. Och att flytta, hitta bil, hitta någon som kan hjälpa mig att flyyta, det är för mycket. Jag vill ju bli fri och jobbar med det hela tiden, jag ignorerar honom ute, tittar inte mot hans håll inte alls, Jag kämpar med mig själv, men att kurator säger så till mig, det var ju den sista gränsen. Stannar jag kvar kommer han alltid ha kvar mig, koll vad jag gör, med vem jag umgås. Allt med mitt liv. Det vill inte jag ju. Men kommer jag hitta någon måste kolla med datumet. Att inte bli skyldig med dubbelhyra. Det är tufft. 

Jag måste kämpa vidare. Allt är just nu för svårt. 

Der är söndag och tar det lugnt, snart ska åka hämta J från tåget. Hon var hos pappan helgen. 

Men innan ska posta lite kläderna som lyckats sälja via Vinted. I början av veckan laddade ner appen och lyckades direkt sälja sakerna som bara står hemma. De är inte stora sommor, men räknat nu ihop nästan 300kr, och det blir man säljes biligt och kan ju sälja. Igår sålde ca 6 plagg. Men problemet är att måste vänta ca en vecka när jag får pengar på konton. Det är överförningen. Men kollt runt där och man kan hitta fina sakerna där. Jag har just nu kaos på konton. Och måste göra allt att klara utan att använda nu den dyra krediten. Nu måste jag räkna varje krona på konto, och dela upp varje veckan matpengar som kan använda. 

Igår fyllde mamma 75, och jag skickade kort och ett par stickade strumpor. Hon fick de före födelsedag och blev såklart glad. Det var en känslomässig samtal , med pappa, med mamma och även med min bror. Att höra deras röst, jag böev så ledsen att prata med bror att han hörde när jag grät.Jag pratar inte ofta med de, och det kändes så tungt , men han håll upp fassaden och sade att allt går bra, att han älskar mig. Det att höra hur de lever och jag sitter här i ett hål. 

Jag håller mer och mer avstånd nu när jag t ex lägger upp nånting på FB. Nästan en månad har inte delat nånting. Men snart fyller J år, och sen kommer säkert att dela om henne. Den dagen är nånring att fira, den är även min namnsdag. Jag kämpar just nu att kan ge de pengar till henne, att hon kan köpa nånting som hon verkligen önskar. Hon visar ju sakerna som hon skulle önska men tycker att hon vet bäst . Hon sparar mycket pengar, men nu kommer det bli tuffare att jag kan köpa allt till henne. Hon vet hur kämpig jag har det. En dag i taget, 

Imorgon är ny vecka, och har ju terapi samtal, vet inte om det kommer bli den sista eller kommer behöva mer att gå dit. 

Det är ferbruari, och ny månad. Hur kommer bli denna månad? Det började inte alls så bra...på morgonen fick chock av mobilräkningen ca 700kr . Det var J-s, när hon var i Pakistan. Allt min pengar gick där..att kunde inte betala min egen mobilräkningen. Hela mig bara rasade, och varit så nere hela dagen. Jag lyckades henne att betala mig iallafall 500kr att kunde handla lite mat hemma. Men det kommer inte räcka hela vägen till lönen. Jag blev tvungen att ta ut den sista pengar från kreditkonto, som kommer inte kunna använda mer. NU har inte jag inget val mer. Bara bita ihop och klara med den pengar jag får. Och ska se om jag kan börja sälja sakerna, via vinted. Jag har lyckats en del att sälja och även J--sakerna som hon inte använder. Imorgon ska upp till vinden och kollar genom hennes kläderna som hon behäver inte. Man får inte så mycket att sälja där, men små pengar blir i slutändan bättre än att slänga. Nu har jag även försälningen en fin smyckeask, och lade även en min stickade tröjan, om jag kan sälja den så känns det bra, för att just nu har inte jag absolut inget val. Det kan hända att kommer inte kunna betala mina räkningar. Hyra kommer höjas, och vet inte än hur betala den ny toasitsen. Ingen som har hört av sig heller. Det är extratufft för att J kommer fylla år, och kan inte ge henne så mycket pengar som hade tänkt. Det är så jobbigt....att hon kostar så mycket. Det känns att kommer dra ner rejält med maten och svälja själv snart om jag inte kan ha mat på bordet för båda till oss. Extrakostnaden är just nu även hunden, varje år betalar ca 2500 för försökringen och sen även mat. Det är inte heller så lätt att leva, jag har inte haft ingen sovmorgon när C är hemma. Men J ska till sin pappa under sportlov och jag har sagt att C ska följa med. Men det blir extrakostanden för mig att köra halva vägen med de. 

På måndag ska till möte med psykologen, det har gått nästan i två månader från sist. Och känner ju inte har kommit så långt, det finns vissa stunder när jag känner mig så nere, och ser honom så känns det väldigt jobbigt. Som idag när jag såg honom utanför sitt hus, med bilen. Först såg inte ju hans bil vid parkeringen och kände sånt lättnad att han är inte hemma, och sen såg honom där ute men försökte inte alls att kolla mot hans håll, men han var ju ensamma. Jag hade för några dagar sen igen den jobbiga känslan när jag kollade hennes profil, att hon har ju kvar den bild, och även D . Men det står inte med " i ett förhållande" och börjar fundera om han är inne dejtingsidorna via Fb, att man ska inte ha ett förhållande. annars kan man inte vara i olika sidorna. Jag känner mig ofta så ensamt, och verkligen saknar någon i mitt liv, men jag jagar ingen. Men för bara några dagar sen såg jag i stan denna norska killen, han har så långt skägg. Vi tittade på varandra snabbt, han kände säkert igen mig. Och han var med en annan tjej, vet inte om det var hans ny flickvän. Det konstiga är att jag tänker på honom ibland fortfarande. Han finns i mina tankarna och har inte glömt bort honom. Jag såg honom sista över ett år sen snart. 

Det är fredag och J är hos sin pappa nu, kommer tillbaka på söndag, En hel dag utan henne. Det känns bra att vara utan henne men samtidigt väldigt ensamt. Vi bråkar ibland om allt möjligt, Igår bråkade om att hon dricker inte sina näringsdryckena, och hon minns inte hur mycket hon väger. Varför ska allt vara så svårt, att vara ärlig med mig. 

Det är ensamt just nu, men ska ta det lugnt.