tiuks

Det är ferbruari, och ny månad. Hur kommer bli denna månad? Det började inte alls så bra...på morgonen fick chock av mobilräkningen ca 700kr . Det var J-s, när hon var i Pakistan. Allt min pengar gick där..att kunde inte betala min egen mobilräkningen. Hela mig bara rasade, och varit så nere hela dagen. Jag lyckades henne att betala mig iallafall 500kr att kunde handla lite mat hemma. Men det kommer inte räcka hela vägen till lönen. Jag blev tvungen att ta ut den sista pengar från kreditkonto, som kommer inte kunna använda mer. NU har inte jag inget val mer. Bara bita ihop och klara med den pengar jag får. Och ska se om jag kan börja sälja sakerna, via vinted. Jag har lyckats en del att sälja och även J--sakerna som hon inte använder. Imorgon ska upp till vinden och kollar genom hennes kläderna som hon behäver inte. Man får inte så mycket att sälja där, men små pengar blir i slutändan bättre än att slänga. Nu har jag även försälningen en fin smyckeask, och lade även en min stickade tröjan, om jag kan sälja den så känns det bra, för att just nu har inte jag absolut inget val. Det kan hända att kommer inte kunna betala mina räkningar. Hyra kommer höjas, och vet inte än hur betala den ny toasitsen. Ingen som har hört av sig heller. Det är extratufft för att J kommer fylla år, och kan inte ge henne så mycket pengar som hade tänkt. Det är så jobbigt....att hon kostar så mycket. Det känns att kommer dra ner rejält med maten och svälja själv snart om jag inte kan ha mat på bordet för båda till oss. Extrakostnaden är just nu även hunden, varje år betalar ca 2500 för försökringen och sen även mat. Det är inte heller så lätt att leva, jag har inte haft ingen sovmorgon när C är hemma. Men J ska till sin pappa under sportlov och jag har sagt att C ska följa med. Men det blir extrakostanden för mig att köra halva vägen med de. 

På måndag ska till möte med psykologen, det har gått nästan i två månader från sist. Och känner ju inte har kommit så långt, det finns vissa stunder när jag känner mig så nere, och ser honom så känns det väldigt jobbigt. Som idag när jag såg honom utanför sitt hus, med bilen. Först såg inte ju hans bil vid parkeringen och kände sånt lättnad att han är inte hemma, och sen såg honom där ute men försökte inte alls att kolla mot hans håll, men han var ju ensamma. Jag hade för några dagar sen igen den jobbiga känslan när jag kollade hennes profil, att hon har ju kvar den bild, och även D . Men det står inte med " i ett förhållande" och börjar fundera om han är inne dejtingsidorna via Fb, att man ska inte ha ett förhållande. annars kan man inte vara i olika sidorna. Jag känner mig ofta så ensamt, och verkligen saknar någon i mitt liv, men jag jagar ingen. Men för bara några dagar sen såg jag i stan denna norska killen, han har så långt skägg. Vi tittade på varandra snabbt, han kände säkert igen mig. Och han var med en annan tjej, vet inte om det var hans ny flickvän. Det konstiga är att jag tänker på honom ibland fortfarande. Han finns i mina tankarna och har inte glömt bort honom. Jag såg honom sista över ett år sen snart. 

Det är fredag och J är hos sin pappa nu, kommer tillbaka på söndag, En hel dag utan henne. Det känns bra att vara utan henne men samtidigt väldigt ensamt. Vi bråkar ibland om allt möjligt, Igår bråkade om att hon dricker inte sina näringsdryckena, och hon minns inte hur mycket hon väger. Varför ska allt vara så svårt, att vara ärlig med mig. 

Det är ensamt just nu, men ska ta det lugnt.