tiuks

Det är onsdag, är hemma och är så trött efter jobbet. Det började ganska tufft nu efter min semester, känner jag, och det är även för andra , det är för mycket man måste hinna med och det funkar inte heller helt teamwork. 

Jag kom hem idag runt kl 18 tiden, handlade efter jobber, och jobbade över lite. På morgonen hann träna på gym, men det känns tufft i kroppen fortfarande. Att inte kommit igång att träna på min schema nu, men ska försöla iallafall komma i väg nu före jobbet. 

Innan var jag ute med c en liten runda och har koll på hans bil, som står vid parkeringen nu, min bil är en stora parkeringen och inte hemma ju, så att han kan inte se att jag är hemma heller. Vet att han har koll på mig hela tiden. Men är livrädd att se honom här ute nu när hans offer är på besök. Och tror att hans mamma 'är i stan med nu, när det är fest i stan denna veckan. Jag har ingen energi att njuta den fest ute, även jag skulle vilja vara ute bland folk. Men känner mig för ensamt just nu så mycket. Igår lade en inlägg i gruppen, om narc mamma och det är många som svarade att deras mamma är alltis plats 1 sina sönens liv, och oftast är de narc med. Så har jag rätt även om D- s mamma, hur hon behandlade mig, och efteråt nu som jag var en skit men sanningen är ju att hans son är för sjuk. Och han lever sitt liv bara i ekorrhjuet, efter sommaren kommer även det sk relation med chines ta slut när han börjar bli trött på henne och söka redan nästa , osv. 

En dag har gått, på jobbet. Hans bil var inte vid parkeringen när jag var ute med C när jag kom hem. Och allt tankarna bara kom igen, är han åkt med henne någonstans eller kanske har åkt tilbaka till henne. Det är så djup störnade att jag tänker så mycket på det hur hans liv ser ut. Och det är han som är sjuk, och han älskar henne inte som en frisk man kan göra. Allt är bara ett spel, det har gått för länge att hon kan inte se honom genom, men hoppas att det kommer hon göra snart, men hon kommer lida som jag gör nu, vet inte hur länge hon kan stanna med honom, hon måste vara helt gaslightat och lovebombat henne rejält. Jag lyckades nu blocka henne igen med honom från sidan nu, och får inte igen gå in och kolla runt. 

Jag undviker helt att vara ute just vid parkeringssida, jag gick snabbt med C innan. När jag kom in så hoppade in i duchen, och ville inte gå ut med C efter middag, men J gick ut med henne. Om bara han skulle åka hem nu med henne och skulle se just J med C, så fattar han att jag är inte hemma.. 

Jag blev så skadad igår nu och skrev till CC, ungefär frågade om han lagt upp nya inlägg med sin bruden. Och hon läste den, men inte svarat tillbaka. Det känns för tungt att får ingen stöd av henne. Och att hon inte bry om mig så mycket. Men ska försöka vara stark. Jag har fått en del svar under dagen idag som hjälp mig i min läkningsprocessen nu. En dag i taget, och fortsätta att undvika just den vägen här ute som är för jobbigt. 

Jag är helt trasig just nu. Hon är hos honom tydligen även denna veckan, och kan ju se närsomhelt de under veckan men kommer helt att undvika nu att vara ute just framför huset. Jag var innan ute, och hörde hans bil vid parkeringen och hörde dörrar öppnas och stängas och sen hörde röster, men kändes inte så kärleksfulla. Men har den jobbiga känsla inom mig, att min enrgi bara förvinner helt, och är så rädd att se de ute nu. Jag hade tur förra veckan att såg inte alls de här ute ju. Jag känner mer och mer nu att flytta härifrån helt och hållet. Jag klarar inte av att bo kvar här, det finns inget liv för mig. Det tar så mycket min egen energi att kan inte bara släppa den, jag har ingen att prata med heller. Det är så jobbigt att vara ensam i denna bubbla, och bara inte kunna släppa det. Varför det händer med mig, varför jag kan inte vara lycklig. Varför jag kan inte tröffa någon? Vad är det fel hos mig? Är det jag som är sjuk. Men börjar nu tänka för flytten höirfån, för att J kommer flytta snart och sen är jag ensam här och det blir för mycket för mig. 

Jag är så panikslagen just nu, håller mig stark men det är jättejobbig känsla just nu. Jag börjar inse mer och mer nu, att flytta härifrån och så långt som möjligt. Jag kan inte stanna kvar här. 

För ca en timme sen fick bakslag. Den sjuka beteende kom tillbaka, att kolla D-s offer sida, och där var massor nya bilderna, när de är tillsammans, och tydligen hon var( är ) här hela veckan. Sista inlägg lades upp för 2 dagar sen. Jag har inte sett inget här ute, jag har inte mött de här ute alls. Det är såklart lättnad men mår så jäkla dåligt av det igen. Att kan inte bara låta den gå sin väg. Det är mitt liv att leva nu såhär, så skadad av det hela som jag gått genom. Den vecka jag var borta den var så lättnad att kunna bara slappna av. Nu känns det bara att inte alls att vara ute i denna sida jag kan se hans bil, eller att se hans hus alls. Så många tankarna som bara snurrar runt... 

Varför det måste hända med mig. Varför kan inte jag bara släppa det och gå vidare, Varför kan inte jag vara lycklig, varför är jag så skadad . Det måste ta slut någon gång. 

Semester är slut, sista dag och såklart blivit bombad med sms, som jag tänker börja svara nu heller. Jag jobbar inte nu när jag har semster. Dessutom har inte jag ingen lust att gå tillbaka, om jag bara kan hitta annat jobb, som jag kan trivas med 100%. Hela livet känns för tungt, med allt. Med bilen, att fixa det med pengar jag inte har, att fixa för kredit, det betyder extra utgifter varje månad och då behöver jag får jobba mer, hitta annat jobb eller jobba på olika ställen, jag har inget annat val. Och att flytta härifrån, det är mer och mer att tänka på just nu. Det är för jobbig att bo här även jag trivs här så bra. 

Semesters sista två dagarna...

Det är lördag idag sitter vid uteplatsen, lyssnar musik blandat ljud ute, humlor, fåglarna och allt annat ljud. Så avslappnad att sitta ute. Min semester från Scandic har varit tufft, jobbat mest av min tid, men behöver överleva, och det börjar kännas mer och mer tuffare när jag tittar mitt liv. Jag behöver jobba nu 100% annars kommer inte jag klara av. I förgår servade bilen, betalade sjutton tusen, med kreditkort såklart. Och fick även veta fel i bilen, som kostar minst 20 tusen till att fixa, en sak är akut som ska fixas så fort. Men kommer kolla med andra verkstader nu, för att Mekoomen är dyrt att fixa bilen, det har jag hört innan, men kan använda kredit, det var anledningen att valde den val. Jag måste ta det lugnt och inte stressa up mig onödan nu. 

I måndags kom hem från Estland resan, det gick helt ok, jag kan inte säga helt att det var fantastik, för att det var inte det. Jag bodde hos A, träffade även han son som har eget och bor i Tallin , men han brukar åka hem helgen när han har tid. Alla dagarna var ute i stan, och även på lantställe som brors familjen har.Det var jättefint och mysigt där. Och var hemma hos föräldrrna med det var mest ledsen och tog för mycket energi. Pappa är gammal, och haft 2 hjärtattacker, som min bror inte viljat berätta innan. Och så mamma, hon börjar bli helt borta med tiden,  hon går inte till läkare, hon ser inte själv hur sjuk hon är. Hon pratar hela tiden om gamla minnena, och minns inte vad hände dagen , veckan innan. Hon minns inte heller att hon tog 2 vaccin, och säger att hon tog 1 vaccin ( covid). Det var jättejobbig att träffa henne, och att se henne. Och att inte kunna hjäpa till, och deras hem, det är fruktansvärt , hur de kan bo kvar där. Hon skulle lämnat pappa för länge sen skulle inte haft någon problem. Min bror försökt hjälpa att hitta en lägenhet men nej, det ska inte flytta, och den hus pappa byggt , det är bara att krossa hela huset, och det kommer kosta en del, och det ansvar kommer får jag och min bror. Dessuton vill min bror att ska flytta hem igen till Estland. Men har mitt liv här och det är dyrare att bo där än här. Och det kommer vara tuffare med tiden att klara där. Och så höll min mamma hela tiden på att hon ska åka till mig, hela tiden. jag bara att du kan inte åka hit, för att har inte plats här. Och så är hon för sjuk att åka, hon kommer inte klara av att resa, hon har problem i benet, hon kan inte gå på asfalten, men hon säger ah det är ingenting. Jag är livrädd för hennes snack att åka hit, vill hon åka bara hit att stanna här. så är hela mitt liv förstört. Jag fick en del pengar av henne med, jag ville inte ta emot det och sade att du kommer behöva pengar. men hon gav inte upp. så tog emot hennes pengar, men har inte kvar allt pengar, använt en del redan där,, och var med J i Malmö., och handlat lite till henne där, och betalade för hennes cykel med. Så var det min resa hem, det var en jobbig resa men håller masken på för det jag upplevde. Det var ingen drömresan ,men samtidigt fick träffa även min väninna där, hon blev glad att se mig såklart. Hon har inte lätt heller, jobbar bara 50 % för att har sonen som har lite problem med tal och hela tiden måste gå hos läkarna. Men träffade honom och han var en glad kille. Jag har inte planerat när ska åka nästa gång, men det kommer vara oftare än innan. Jag varit inte där i 7 år och det var för lång tid. 

Jag jobbat bara 2 dagar i denna veckan nu, igår var på eftermiddagen och träffade helt plötsligt en gammal arbetskollega, en kille som haft ögonen och han är ju uppdagen. Han blev så glad att träffa mig, kom fram och krama om varandra. Han jobbar i restautangen nu , men var i en annan matställe hjälpte en vän. Jag prata med honom, han lämnade Scandic, för att han fick inte bra betalt, och det kan jag förstå. och han jobbade innan 100 % men efter covid gick ner till /% % och det räcker inte. Och samma sak gäller för mig nu, jag vill jobba mer, och nästa samtal med min chef kommer jag säga till, kommer jag inte kunna gå upp i tjänst kommer jag sluta. Och söker redan nu annan jobb ,men det är svårt arr hitta heltidsjobb när man är över 40. 

Nu ska njuta den fina vädret lite här ska se om kan göra här ute nånting. 

 

 

 

Det är lördag, ledig från jobbet, och tar hemma så lugnt jag bara kan. Och det värkte i benen. Jag jobbat så mycket och sprungit runt på jobbet för mycket. Men bara 2 arbetsdagar kvar, sen är det lugnt att åka iväg. Innan tog jag ner bagage och skrivit packningslista. Det underlättar en del , att inte glömma ingenting. 

Igår tog jag min mod och var ute på långpromenad, med J och Chanel, dock J blev panikslagen att det fanns för många muggar så hon stannade i en plats och jag gick runt Torpet. Det var den promead jag och D gick nästan varje dag. Det har gått 1 år och 8 månader när jag gick sist, jag hade inte klarat av det innan. Och nu visste att han var inte hemma och kunde gå ut. Det var jobbigt att vara där igen, det kom minnena upp och gråt en del, men höll mig stark. Jag har lärt mycket om den sjukdom han har och hans liv har alltid varit så sjuk hela livet. Jag måste vara tacksam att jag kunde lämna honom, men han har skadat redan för mycket. Jag tog fina bilderna och fick en fin stöd av mina vänner som verkligen förstår mig vad jag gått genom. 

J gick till jobbet och jag är hemma med C, men ska hämta J sen från jobbet, det regnar idag en del nu. Och ska handla innan det , och har tvtten idag med att göra. 

Idag är jag ledig från jobbet, fick sms på morgonen om kunde jobba i frukosten men tackade nej. För att känner i kroppen att är sliten en del. Hemma har jag hunnit städa, och lyckades även städa bakom spisen, och även avlopp i badrummet. Nu kan ta det lugnt, men känner mig ledsen och så liten. D har tydligen åkt till sin offer. Hans bil var inte på plats igår, och inte hela natten heller. Det kan beryda att han kommer vara borta länge nu, för att tror att hon har semester nu och han klarar inte av sin ensamheten hemma. Jag hoppas att han ska inte hem nu under en vecka här att slipper se honom och kanske han ska hämta även henne hit. Jag fattar inte vilket liv han har att redan ha någon ny tjej, det bevisar bara en sak, att han kan inte ha länge en tjej och han måste byta ut direkt när det är slut. Denna tjej känns verkligen vara sjuk att hon inte sett genom honom , inte än. Men med tiden kommer hon säkert att göra det. 

Redan på tisdag kommer jag åka bort, det är bara helg och måndag kvar nu, men ska jobba en del innan, och måste hinna handla lite mer presenterna. På måndag får jag lön, men kommer att betala en del höga räknngar direkt nu när lönen kommer. Samt måste jag vara stark, och hålla fassaden att inte bryta ihop när jag träffar min familjen. 

Det är tisdag och jag jobbat en del nu förra veckan och även denna vecka blir det 4 dagar. Det är väldigt tuffft att jobba där. 

Jag hade känt mig lugnare nu men igår fick jag bara bakslag.. när tog bort blockering av henne, hon delat mycket och d har bara reagerat men inte sett att kommenterat. Jag vet inte vad gick genom mig att ville se vad hon delar. Och idag är hans bil borta, jag kom hem runt kl 12 tiden så var bilen borta och nu är det snart klockan 6. Och där kommer tankarna tillbaka, om han åkt till henne. Och om hon har semester nu, och om han kommer hämta henne hit nu. Det vet inte jag ju helt. Men tufft är det när de jobbiga tankarna bara kom tillbaka. 

Nästa vecka ska jag åka redan. Och det börjar kännas redan nu för jobbigt. Idag kom tårarna och det kommer blir känslig att träffa familjen. Men samtidigt behöver jag själv att åka bort. Om en vecka kommer jag redan åka, och J kommer vara ensam med Chanel, men hon kommer klara sig. 

Ekomomi är 0 just nu, levde med 1000 kronor som var från kredit och det är slut. Men har några dagar kvar att leva till lön kommer. Jag räknade igen mina utgifter och är i mål om kan ta hem pengar från banken i Estland men kommer behöva pengar att leva där med. De är ca 2000kr som har på konton som kan ta ut. Och fick 2 extra pass på Ja hotell denna veckan, och det behövde jag. För att har bilservice som kostar 17 tusen att betala. Det kommer nu vara även extra utgifter närmaste året/månader med nu. Livet går vidare sakta men säkert. Men kommer förlora snart pengar nu tills J tar studenten, och kommer behöva leva bara min lön. J har planer att flytta hemifrån när hon tar studenten, så blir det inte extra utgifter för hennes kostnaden. 

Nu är klockan snart 6och hörde hans bli utanför. jag känner igen hans bil för att han har parkering direkt utanför min uteplats. 

Det är 3e dagen på min semester, och tar det ganska lugnt hemma. Imorse var på gym, för att känner att kan inte bara inte stanna hemme hela semester utan att träna. Så planen är att träna i två dagar i vecka, för att kan bli svårare att komma tillbaka i formen sen. Jag o J spelar tennis på kvällen när det är ok vädret, och är ute på långpromenaden efter middag, det känns med bra i kroppen. Hemma har jag börjat städa skåpen i köket, men tar bara lite i taget. Igår slängde en del redan och det kommer säkert mer som jag inte behöver här hemma. Idag var ute och plockade lite blåbär, det finns mycket ute men komme inte orka plocka att kan frysa in, men kan äta hemma nu när det finns. Och även J kan äta, istället att köpa hela tiden. Om två veckor är jag i Estland det känns i kroppen mer och mer nu, för att har inte varit där i 7 år. Det kommer vara väldigt jobbigt att åka dit och träffa familjen men ska försöka att vara stark för min egen skull. J är inte hemma just nu, hon träffar sin kompis istan, hon är oftast uppdagen med sitt eget liv. och hon planerar samtidgt sin vecka för veckan. Helgen hon ska till pappa att övningköra igen. Och jag är ensamma..men jobbar på fredag och söndag denna veckan nu. Nästa vecka blir det bara 2 dagar i veckan. Och ska jobba dagen innan jag ska åka, de kommer bli jobbiga dagarna innan jag åker. Och allt packning med, att inte packa för mycket. Jag handlar även lite presenter att ta med.