tiuks

Helgen är slut. Jag klarade mig. Även der varit tufft. Städat hemma, fixat tvätten, ute med C. Och lyckades omplantera fyra tomatplantor. En del kvar men ska fixa även de sista som har kvar. Tiden går. Jag kämpar vidare. Det varit lugnt även att inte sett D med henne, igår körde han men var ensamma i bilen. Om hon är här skulle inte han lämna henne ensam hemma, han litar ingen på. Han måste ha kontroll. Om hon skulle varit här skulle D varit här ute och säkert gått runt att jag skulle sett de. Inte heller att sett hans mammas bil. Så kan lugnt andas, men man vet aldrig bli nästa steg. Och det var väldigt konstig att han var borta bara en natt och sen redan tillbaka. Vem vet kanske han har redan ny, det vet man aldrig ju. Men bästa för mig själv är att släppa och inte tänka på honom men det är så svårt. Igår var ute med C en liten skogsrunda och det gick bra. Imorgon ska jobba och sen ska hämta J från tåget ah det kommer bli en jobbig vecka att klara mig med maten...men det kan inte vara så farlig, bara räkna vad behöver till J, räknar inte med mig, jag kan vara utan  maten. 

Nästa vecka ska åka förbi däckcenter att de ska hjälpa mig att dra hjulbultarna. Men det blir kallt mitten av veckan, och blir svårt att köra med sommardäck, så att mäste köra extra försiktigt.  

Det är lördag och har sååå tråkigt. Nu orkade fixa tvätten, somnade innan i någon timme. För att var vaken redan vid kl 6.30 tiden. Nu ska värma lunch, vet inte än vad ska äta ikväll eller imorgon. Det är helt sjukt. Allt är nästan slut hemma, ska handla å måndag innan J ska hem och måste vara noga vad ska köpa att klara hela veckan. 

På morgonen räknade igen hur ska jag göra med Malmö och tog ett beslut att åka men bara öven dag, inte stanna på Scandic. Jag måste se till nu att går inte back mer. Nu har bilservice som ska bokas i juli, och måste börja spara engar för det. Det är skittufft att klara med min lön och bidrag. Och J vill inte betala sin delen, så står jag fortfarande för C och hennes mobil fortfarande.Med de kommer hon ta över när hon tar student. 

Jag är ute bara med C idag, det börjar komma fram solen och känns varmt ute men stannar inne hela dagen. Imorgon tänkte omplantera nåra av tomatplantorna, de växer för snabbt, snabbare än paprika just nu. Och har inte så många krukor heller just nu, måste skaffa fler. 

Jag känner mig så ensamt just nu och alla andra dagarna med, har inga vänner att umgås heller, ingen som hör av sig heller. Och känner mig skadat av en viss person. Han är inte hemma, känns lättnad men samtidigt för jobbigt. Han kommer säkert vara borta nu hela nästa veckan. Det gör så ont att inte ha någon, saknar så mycket att ha någon hos mig, det är tufft. Han lever sin sjuka liv vidare, nu bara att visa hur lycklig han är med henne, hon måste vara med så sjuk att hamnat hos honom. Hon tror varje ord vad han säger. Men bara tiden visar när han blir trött och söker redan någon ny leksak. Men var ute precis och såg hans bil vid parkeringen. Kan han vara så dum att han åkte igår till henne och hämtade henne hit... det kommer jag märka om jag ser de ute under helgen nu. Men det måste vara hans ny taktik framför mig att visa att han har någon annan istället mig, haha han är verkligen så sjuk att han tror på sina egna lögner att hon kommer stanna hos honom nu. Hon kommer se genom med tiden men synd att hon inte än märkt hur sjuk han är. 

Det är påsk, jag är ensam, firar aldrig påsk. Det är mer att fira med familj, men det har inte jag. Det känns för tomt. För ofta är jag för ensam och känner mer och mer att vänner som haft innan vänder bara ryggen. Ingen som hör av sig, har bara nån men behöver någon som kan lyssna mig. Jag känner mig skadad av D , och det har lämnat kvar spår, mina sår är för djupa och han kommer aldrig mer att höra nånting från mig, men problem är att han har full koll på mig här ute. Jag har märkt nu sista veckorna , att han är inte borta på kvällarna, han har tydligen slutat att träna på gym. Säkert har inte råd mer när hyran höjdes och han har inget jobb. Och han har åkt bort till sin supply, att " leka med" Hur kunde han vara så dum att han trodde att jag ville komma åt henne att varna henne att han tvingade blocka mig, och att han hade koll på mig. Han är ju helt sjuk, och känner att även hon har stora problem och är så sjuk. Han nässlade runt henne direkt när han hade kommit ur sitt förhållandet från sin man. Jag undrar när kommer D bli trött på hennes barn, vet inte hur många hon har, men är säker att hon måste ha barn, efter det jag läste den artikkeln, och det stod några ord om familjliv. Och det kallas när man har barn. De tankarna måste jag kunna släppa. Nu när han är inte här hemma skulle jag kunna gå skogsrunda, men känner ju själv att det kommer inte jag klara av, Jag kan inte göra det. Allt som påminner honom är helt borta. Det finns bara två runda som jag klarar av, det är andra sidan av vägen och lite längre bort från vår runda. Tiden bara rinner i väg så snabbt. Det är snart aprill, och sen maj när jag fyller år. Jag vill inte tänka på det. Jag har innan funderat om ska åka till Malmö eller inte och känner just nu att vi ska åka, för att vet inte om jag kommer kunna åka iväg när jag har semester. Jag sålde en liten sminkväska som var J-s igår, får lite pengar men det kommer imorgon. J slängde den men tog det och försökt att sälja och lyckades nu, för 30kr, bättre att slänga. Hon har själv lärt att sälja sakerna och känns att hon tycker det är bra. Så att hon kan köpa något istället. Nu säger hon att hon inte har vårjacka, men hon har två men hon vill ha något nytt. Jag lever med mina gamla kläderna, köper bara begagnat nu, men oftast helt nya såklart. 

Nu ska ut med C och hämta sista tvätten. J är hos pappa, och jag en ensam med C hemma. 

Det är påsk nu, men har ingen känsla för det och jag brukar inte heller att fira. Jag är ensam... som alltid just nu. J skulle åkat idag till pappan men han slutade sent, så stannade hemma idag. Inte heller säker att hon ska åka imorgon. Jag planerade att hon ska åka idag, så handlade inget mer mat. Nu måste klara mig ca 300kr hela veckan. Och jag började svälta redan idag, J fick äta mat som jag skulla åt själv så att fick äta en pannkaka som jag hade sparat. Jag värmde henne ris med köttfärs och sallad till, åt själv lite senare och hon såg ju vad jag åt. Det är så tufft att börja svälta själv nu, att inte få äta för att man har inga pengar, måste prioritera henne i första hand. Jag har varit hela kvällen så nere, var på jobbet också trött och glömde sakerna. Det allt kommer påverka mig så mycket. Jag räknar varje dag pengar som jag får in, och än sålänge klarar att åka med J till Malmö. Och då kommer jag själv att fylla år. Jag försöker att inte tänka på det alls, och kommer stänga av helt min mobilen, jag vill inte att någon kommer ringa eller skicka meddelanden. Jag känner mig så skadad just nu. Det är en helvete man måste gå genom. Jag hatar den känsla. 

Och den jävla idioten är hemma, och kanske hans supply har åkt till honom. Bara att jag ser inte de ute under helgen, då är det bara ignorera. Jag måste vara extra försiktig när jag är ute med C. 

Jag är vid gränsen att klara mig nu. Det är sista räkningar som ska dras nu, och räknar jag ca 350 krona att klara till skatt kommer. Jag måste göra nåt åt det nu, det är fruktasnvärt. Det är en vecka och så är J hemma , och hon äter alla måltiderna hemma, och finns ingen utväg för mig att spara all mat till henne och jag svälter...Det är den sista advida skuld som drar mina sista pengarna från mig, annars skulle jag klara. Jag överför allra sista sparpengarna, att jag har ca 50 kr på sparkonton. Det är helt sjuk för mig, jag måste hitta extrajobb nu annars hamnar jag i botten, och min mående är redan så illa, kan inte sova heller, och kommer inte klara av träna heller om jag måste svälta själv nu. Jag handlade lite hemma nu, men kommer spara nu allt till J, och kommer de två dagarna hemma inte äta alls eller bara lite... jag har inget annat val. Samlar pant på jobbet, det är de sista pengarna. Men blir svårt när ska betala i kassan. Jag räknar hela tiden och har redan dragit bort vissa sakerna som jag inte handlar. Nu kommer skatt men de kommer med att försvinna, inte än bestömt om ska åka till Malmö, jag måste skriva ner allt nu. Det är så jobbig känsla nu. 

Det är måndag och är ledig idag, byte dag med en kollega idag. Jag är aldrig ledig på måndagar , men det känns bra att vara ledig efter helgjobb. 

Det händer inte så mycket, jag lever mitt liv, kämpar som vanligt. det är tufft ekonomisk nu när jag behöver pengar att leva, räknar varje krona, och väntar nu bara när skattpengar kommer. Jag bokade hotell redan men osöker om jag ska åka. Jag vill ju åka själv att bara komma bort härifrån, och att umgås med J lite extra. Hon är värd den tiden. Hon känns mer och mer som vuxen nu, vi har en bra relation men det går upp och ner ofta. 

Jag kämpar att inte tänka så mycket på en viss person, det är svårt, men känner själv att ser honom som luft. På morgonen var han här ute och plockade skräp, men inte alls allt som det ligger här ute. Nu såg honom köra iväg men han glömde nånting att han körde tillbaka. Igår var han bora hoppades att han åkte till sin supply men nej han var hemma senare. Det är påskvecka och vet inte om han ska åka bort, jag önskar att han är inte här. Jag kan andas när han är inte här i närheten. Men jag är inte fri. Jag började läsa en bok, den ska lämnas tillbaka redan imorgon, så har kag halva boken kvar att läsa. Det hinner jag under dagen nu, tvättar, har städat hemma redan. Helgen ska j bort så är alldeles ensamma helgen med C, det är jobbigt för mig alltid att vara själv, Men håller mig stark för att har ingen annan val. 

Det är fredag min ledig dag. Alltid samma visa hela tiden när jag är ledig. Städa, tvätta, handla. Men måste hinna läsa mina böckerna nu för att mäste lämna tilbaka redan på tisdag en bok som inte börjat läsa än. Stress. 

Igår kom hem och möte J på bussen så kon vi hem samtidigt. Det var här utanför vid ängen en stor trä som hade fallit ner, såg D en dag att såga men tänkte inte på det så mycket. Och igår var han men J ( från gruppen) med honom och de klyvde ved av de. Jag fattar inte att D gör det som tillhör till kommunens marken. När de håll på föröksökte göra allt i min makt att inte titta ditåt, för att han ska inte se om jag ser de. Han drar fortfarande min energi för att jag är fortfarande traumabunden hos honom. Det enda som kan hjälpa mig just nu att helt titta bort, kommer han närmare se honom bara som luft. Han är inte frisk människa, jag märker det mer och mer hur sjuk han kan vara. Han är som en hamster i sin hjul som springer bara runt i sin hjul och hittar aldrig en utväg. 

Jag lever mitt liv vidare men det är för tufft, just nu känns det ekonmisk och vet inte om jag kommer klara av det de sista veckorna nu till jag får skattpengarna, för att nu dras allt pengar som jag kommer får in direkt de sista räkningar. Och väntar nu bara en högre lönehöjdningen, och får jag inte en extra tjänst kommer jag söka annat jobb. Punkt , slut. Hörde igår en annan tjej( thai9 vill jobba op repan... vet inte vart hon tog det helt plötsligt, Men hon har sitt lilla dotter och kan jobba bara måndag till fredag och hon passar inte in där. Men allt är möjligt för att  P är alltid på hennes sida. Jag tänkte faktisk fråga nu när jag ser repan chefen och hon hittar något, hon vet redan att jag sökt, om hon säger något störande kommer säga ungefär ok då söker jag vidare annat jobb, och kommer undvika henne så mycket, och inte vara så snäll mot henne. Jag måste vara tuffare nu och inte låta mer andra trampa mer på mig. Jag måste tänka på mig själv. 

Ännu en dag har gått. Som vanligt. Kämpar på, i min egen värld, försöker vara stark.

Jag trodde att D stannar hos sin supply hela veckan, men han hade åkt hem redan igår. Det måste vara nånting säkert mellan dem. Säkert bråkat och han åkte redan hem eller hon sparkade hem honom. Och såklart redan hans mamma var hos honom. Trösta honom. Jag har inte sett honom men kommer inte heller undan heller, men håller mig stark. För att jag har ingen annat val just nu. Jag kommer inte bli fri så lätt och det kommer att ta tid, lång tid. 

Det känns lite extra tomt i ekonomisk igen, och vet inte hur ska klara mig till skatten kommer, om ca 3 veckor. J ska till pappa för några dagar men sen har hon lov, och är hemma, så måste ha mat hemma. Jag hatar att räkna hela tiden pengar nu. Igår bokade hotell till oss, men det är inte alls säker att vi kommer att åka heller. Jag hoppas nu att får lönehöjdningen och mer än förra året. då fick bara ca 300kr extra och det är för lite. Och nu kollar hela tiden om det blir mycket jobb, så att kan jobba extra. Jag måste göra det att klara mig. Mina sista sparpengar kommer jag ta ut nu redan denna månad, att betala de sista räkningar. Nu ska räkna med allt, nästa vecka när kommer underhåll och bostadsbidrag. Men nu ska lägga en extra bidarag för mig själv, att klippa hår och ska färga också snart. Och tror att det blir någon dag innan min jobbhelg och tänkte ta ledigt extra en dag. 

Nu ska göra lite pannkoakor till oss. Det är onsdag.

Att jag känner mig så trasig av det hela med D. Att inte kunna bara leva sitt eget liv. Det måste bli slut. Bara att inte alls att se och höra hans namn. Jag undviker allt med honom just nu. Jag ser ju hans bil, inte just nu när han är hos sin supply. Han kommer vara borta hela vecka, det känns ju lättnad för mig själv. Men är skadad av honom och kommer inte bli fri så lätt. Jag måste jobba med mig själv, och bara ignorera honom helt. Det är jobbigare att inte ha någon stöd, att har ingen att prata med. Det är så tufft med det, Jag måste hela tiden göra nånting att får bort alla tankarna runt honom. Att börja göra sakerna som jag själv mår bra av. Och nu har även bestämt att färga håret mörkt, som det passar för mig. Jag fick många kommentarer av en grupp, och många tycker att mörkt är min färg.Min naturliga hårfärg är ju mörkblond. Så försöker hitta en färg. Det blir inte så lätt heller. 

Det är söndag, mår dåligt, grät innan. Ute skiner vårsolen, men sitter bara inne hela dagen, ingen ork att gå ut, och träffa folk ute. 

Igår var gränsen igen när jag bröt ihop, igen. Att det inte tar slut. Jag orkar inte snart mer. Jag har ingen annan val att flytta men hur har jag råd att flytta. Jag skrev till Cc sen att får någon stöd, hon läste inte min meddelande, tills jag återkallade. Sen frågade hur går det. Så svarde igen om det som jag skrev. Hon läste men fick inget svar tillbaka. Så läter henne vara och var mig själv. Men jag är för trasig och ser inte slutet av det. Jag är så trött på mitt hela liv. 

När jag trodde att det var slut mellan de två...och idag såg D plocka skräp på vägen och såg även henne. Men konstigt var att hon bara stod och han plockade. Jag tittade inte alls mot hans håll,,,men såg ju honom. Det påverkade mig en del idag. Sen var jag ute hela dagen vid uteplatsen, och såg honom köra. Först hörde att han startade bilen sen stängde av, sen gick jag med ris till parken, till bras ställe, och sen hörde honom köra. Sen var jag ute , såg hans bil, stannade lite längre bort, sen håll jag på min plats, han körde med bilen utanför,men reagerade inte alls. Sen efter kanske halv timme körde han iväg. Han vill säkert inte visa henne här ute när jag är ute, och hon sitter i bilen hela tiden. Så sjukt beteende, när hon kommer inse hur sjuk är han. Alltid när jag ser honom börjar alla känslorna smyga igen och blir så ledsen och får panik så lätt. Det är s jobbigt. 

Idag var jag med J och c runt Bastasjö, det var skönt att vara ute lite utanför hemmet. Ikväll ska till gym och träna, sen ska basta, kommer hem senare. Jag brukar inte alls träna på kvällarna, men nu känner att kan träna helgen en dag iallafall. Det kommer vara säkert folk, men bryr inte om det. Jag gillar träna på morgonen, det är bättre såklart. 

Det är fredag, en ledig helg väntar. Ta det lugnt men har en del att planerat redan. Behäver åka och handla jord och även gödsel. Det ska jag göra imorgon. 

Idag kom lön och betalar av nu så många räkningar som kan. Jag kommer hamna i minus slutet av månaden, men vet inte än hur mycket det kommer att bli. Men skatten kommer nästa månad och direkt kan använda denna. Det är osäker om jag och J ska åka till Malmö, jag pratade med henne idag, jag märkte i hennes plick att hon blev besviken. Men kanske ska åka med henne, för att hon mår bättre om vi kan åka iväg, och det känns även för  mig bättre att kunna åka iväg. Jag kommer inte handla något till mig. Jag klarar mig. 

Igår sov jättedåligt att blev orolig för bilservice, men har börjat slappa av lite. För att tar en sak i taget- Det betyder inte att jag måste nu fixa allt i bilen som det stod igår. Men ska serva bilen i augusti efter semester, jag kommer delbetala för den. I juni kommer jag betala av den sista j---aa Advida kredit. Jag hatar att har kvar den skulden hos de. Så otrevlig bemötande ,och inte fick svaret för min fråga. 

Jag mår inte bra psykisk, vissa dagar känner mig mer deprimerad, och känner att det har jag fått efter D relationen, och vet inte om jag kommer bli mig själv någon gång. Jag känner  mig så skadad fortfarande. Jag önskar att kan träffa någon i mitt liv att bli lycklig. Jag har varit öppet mer med tiden, men inte riktigt att fastnat än hos någon. Men det varit någon som jag varit intresserad av länge. Det kallas jag en hisskille, som är på våran jobb ibland. Han är fin och trevlig, och sista tiden börjar prata och snacka lite med honom. Men man ska inte vara för mycket på heller, och att inleda öppet på jobbet något det funkar inte heller på riktigt. Så klart om man ska bara se utanför jobbet. Och idag när jag var på Willys och handlade såg jag honom en kort stund. Jag kände igen honom men var så inne i min shoppinglista, han såg mig med. Men fick lite känsla att han är inte gift eller har barn. Vet inte. Han hade en plastpåse, och skannade bara. Men om jag tänker nu i  mina tankarna, så har haft den känsla att träffa honom i en mataffären. Och idag det hände. Han gillar mig en del, men vet inte hur skulle jag börja flirta med honom eller att visa intresse. Om skulle träffa honom igen utanför jobbet, skulle börja kankse hälsa. Och se hur det går vidare. Det känns att han är inte heller någon som skulle ta först kontakt, och känner att även han kanske känner något mot mig, men vet inte riktigt hur skulle närma mig. Kankse är det han som är min hemlig kille. Jag vet inte det säkert, men jag har den förmåga att se och känna av sakerna. 

 

Just nu känner jag mig i helt botten,

Det började att bråka med J innan. När jag förklarade att kommer inte betala för hennes hudvård, att jag betalar varje månad ca tusen lapp, men hon bara nej inte så mycket. Så blev hon arg att då kan pappa betala henne underhållspengar, så tjafsade att nej, att då kommer du köpa även egen mat. Om hon går verkligen så långt, är det helt kört.. för mig. Och idag börhjade kolla runt,om bilservice. Och fick chock av priser... nästan 15 tusen för service. Jag räknade inte att det skulle betala så j... mycket. Det var mekonomen, och har ju kort att kan delbetala men det är för mycket fortfarande, så att måste räkna när kan serva bilen, ska försöka kolla pris max 12 000, inte mer. Helt sjuk att behöva betala så mycket för. det. Och måste bli av först nu den j... advida, som måste betala av inom 4 månader. Eller igen ansökana nytt lån. Jag har redan för många olika lån och krediter, jag klarar inte av betala preem kreditkort heller nu. Jag måste verkligen se till nu att inte hamna över grånsen. Jag vet inte mer hur sjutton ska jag klara av mig. Jag är helt förstörd snart....nu måste även räkna att inte åka heller till Malmö med J. Jag väntar även nu försäkringskassan räkning från förra året om bostadsbidrag, om jag får till baka därifrån nånting.

Det känns just nu så jobbigt i magen...när jag räknade ihop allla utgifter och denna månad är jag back ca 2000kr..vart ska jag trolla den pengar. Ja nästa månad kommer skatt men den pengar försvinner på en gång. Jag hade inte räknat med den j.... Advida sista skulden som ska betala varje månad 1,8...i 4 månader, när sista meddelande stod att återbetalnings är 13 månader. Och skrev till de varör har inte jag den de 13 månader, men de svarar inget tillbaka. De stängde av helt min kredit nu. Jag har nu bara klarna kreditkort som jag måste använda men har inte råd. Jag går sönder.. Jag sökte en jobbannonsen men hittar inte den nu heller. En extrajobb i butiker, för att kommer inte får jobba extra på repan, tydligen, de har lagt ny datum för den jobb. De har inte hittat någonm för att nu är det tydligen Paulina som ska bestämma och känner mig mer och mer sviken att kommer söka helt nytt jobba nu. Det är gränsen för mig att hon bara trampar ner mig, jag går snart i attack med henne. Jag kommer inte mer att bry om andra medarbetare och kommer säga direkt ut, jag kommer säga till nu allt om jag hittatr en fel mer. På onsdag är vi många och vissa är på plats som gör inte sitt jobb. Nu räcker det. Jag är trött att jobba för andra. 

Jag vet inte hur ska klara av allt. J kräver mer och mer nu, att jag betala...ny serum 300kr, och s vidare Vi palnerade att åka till Malmö, utan C . En dag, det blir för mycket för C att sade att vi kan åka över en dag, att C ska följa med men nu när räknar allt ihop, nej det kommer inte räka för det. 

Just nu är jag i botten, och vet inte hur ska jag ta ut mig. Jag kommer fylla år i maj, jag behöver klippa hår, kan inte det heller. Lönehöjdningen blir tydligen max 500- 600 kronor bara. Vad är det dumheter. Jag kan inte använda bilen och är tvungen att köra halva vägen och sen gå till jobbet... eller gå från hem till jobbet. hela vägen. Jag orkar inte mer, jag måste hotta extra jobb nu eller helt annat heltidsjobb. 

Jag ska snart till jobbet, men känner mig ledsen. Att vara ensam och inte ha någon. I förgår gick in i Tinder igen, men det är ju inget för mig. Jag fick ju matchar, ca 10 , och några som skrev mig. Men känner själv, att nej. Jag är inte så desperat att hitta någon därifrån. Jag vill hitta någon som kommer en överaskning för mig. Det är väldigt jobbigt och mest på jobbet. Att höra andra prata hela tiden, och sen bara skämta hela tiden hur lätt har jag att jag är singel. Det var en till tjej som var singel, och nu har även hon hittat någon. Och det kommer pratas nu säkert på måndag fullt. Och där sitter jag och håller fassaden uppe. Men nästa gång om någon kommer säga mer att jag är singel, kommer jag bara säga, vem har sagt att jag är singel. Jag kommer inte prata om min provatliv. Det är väldigt jobbigt för mig att känna mig ensmam, men jag är för trasig fortfarande, jag håller upp mig och har börjat se runt männen. Men inte med blicken att jaga någon. Jag är inte ensam jag har min själsfrände med mig, jag har min egen ängel med mig hela tiden. 

Nu har det gått en vecka, livet går vidare som vanligt. Med allt. 

För några dagar sen fick panikattecken, när D körde föbrbi sent på kvällen. Jag gick hem och kände när alla sår öppnades upp igen. Jag kan inte fatta hur det kan fortfarande kännas så stark. Att det tar inte slut. Hela tiden när jag är ute kollar runt, om han kommer ska visa mig glad och stark, men ser inte honom. Jag vill inte visa mig svag för honom, så kommer han får mer bränsle. Nu gäller bara en sak att helt bli av honom. Inte " se " " höra" honom och se honom bara som luft. Det är det enda som hjälper att bli helt fri av denna sjuka människa som han är.

Denna vecka kom skattebesked, jag får tillbaka mer än förra året, och det är bara för att har de olika lån och krediter, har betalat ca elva tusen för räntor. Så att nu kan betala polisböter, sätta in sparpengar, betala av en liten del av lånet, och sen ska låta köpa något till mig själv som jag behöver. Så funderar att kanske ska köpa nya sneackers när jag och J ska till Malmö, för shopping. Det är jag värd. Jag tänker inte så ofta för mig heller. Dags att börja prioritera mig i första hand nu. 

Cc svarde mig i förgår, men hon svarade bara med empjs och det var allt. Jag låter vår vänskap vara just nu , och inte hela tiden skriva henne när jag känner mig så nere. Hon har eget liv, och inte tid varje gång att skriva mig. 

Jag sökte tjänsten /25 % till repan, men inte hört nånting. Men såg repan chefen och hotell chefen att de hade en intervju med en mörk kille. Säkert någon som sökt tjänsten. Nu är det bara att vänta om repan chef kommer kontakta mig. Kommer hon inte göra det så vet vad de två håller på och känner mig att dags att söka annat jobb. Jag hoppas nu att kommer får min semester hela juli, den annan tjejen pratar nu om hon ska lägga två olika semstrear, så får man hålla för tummarna att chefen ska gå på. Jag har märkt mer och mer hur chefen behandlar mig, det känns skillnaden , när jag måste göra mer jobb än den andra tjejen. Jag gör allt att hålla mig stark, men känner min gränsen att nå. Om jag kommer höja rösten nu, hur kommer hon reagera.Det är ofta så mycket snack om olika grupper, så vet inte var ska jag hålla mig. 

Redan om två månader kommer jag fylla år, och det kommer vara dagen när jag ska jobba. Men firar mig på kvällen. Med min älsklingen... 

Det är söndag, en ledig dag. Jag har vilar upp mig. Idag var även ute med C och J. Det blev en långpromenad, det kändes att kunde andas ut. Känslan att inte kunna vara så ofta ute i naturen. Jag kommer inte klara av att ta min favoritrunda och det kan ta tid eller inte alls mer att gå den runda. Det är så fruktansvärt att inte gå denna runda. 

Nästa vecka blir det lite kallare än denna vecka, så har inte fixat uteplatsen. Men ska börja med det när det blir varmare. Nästa ledig helg ska börja plantera om plantorna. Men måste få fler krukor. 

När våren kommer känner mig mer energisk, och har mer att göra. Dock då måste vara i min vakt ute. D kan vara ute och ha koll på mig oftare. 

Snart ska börja lagga middag, ska göra kycklingfraps. 

Ledig helg. Hemma. På morgonen åkte till gym, skönt att träna på morgonen. Bästa beslut som jag gjort. Och att kan hålla mig att träna 3 dagar i veckan, men funderar lite om ska träna en dag till. Vet inte än. 

Jag gick genom några bilderna, och lade upp i instagram. Jag märkte en bild som hade tagit 2017, innan jag träffade D. Jag var så smal, men då var jag glad och ler på bilden, men nu märkte att har gått upp i vikten men är ledsen och svårt att le. Det tar tid att kan slappna av och läka helt mina sår, jag är inte fri, men är alltid " rädd" att träffa honom här ute. Men måste vara stark nu. Och leva mitt eget liv. 

Imorgon är det söndag och har inga planer, tar det lugnt. Om väder är ok, kan se om kan göra någt här ute vid uteplatsen. Planerar nu när jag får lön att köpa jord och omplantera plantor. Nu är det 4 tomatplanta som kommer upp. Jag har ju ca 18 snackpaprika planta, och nu även 12 tomatplanta. Måste ha större krukor, men har inte så många nu eller. Ska se om jah hittar en annan lösning för plantorna. Snart ska kolla lördags mello, men först ska ha en spastund. 

Redan mars, tiden går snabbt. Det känns mer och mer vår ute, men fortfarande kan det vara kallt ute på morgonen. 

Jag är hemma ensamma just nu, kom hem och J åt mellis men sen hon bara gick när jag var på toa. Hon sade inget att hon skulle åka till stan. Men smsade henne om hon ska hem vid middag och hon ska hem då. När hon gick kände ja, är det nu när hon börjar gå sin egen väg. Hon är verkligen vuxen nu, och alla dörrarna är öppet för henne nu. Så klart vill jag att hon ska umgås med sina vänner, hon är oftast hemma på sina lediga dagarna. 

Det var mycket på jobbet i denna vecka och blir även på måndag för mycket att göra. Idag lyckades äntligen fixa reseersättningen , för resan till och från Lund. Om det stämmer verkligen så får jag utbetald över tusen lapp, jag trodde att får för bensin men för mer betald. Jag behöver de pengarna, men de får jag nu nästa månad. Jag försökt ju fixa att skulle fått i mars. 

Jag måste hålla mig stark nu när jag fick veta att D är lämnad av hennes ny supply, eller tvärtom, det vet inte jag. Jag kollar runt, och det står inte på hennes sida , " i ett förhållande". Så tolkar jag att det är slut mellan de, som jag trodde kommer hända inom närmaste månader. Först märkte att han tagit bort relationstatus, och ändrat sin profilbilden, när hon hade ändrat. Då tolkade att det känns för skumt. Och hade rätt. Han måste vara så desperat nu att hitta någon ny, han har kanske någon ny redan på g, eller han kan ju börja jaga mig, men " ser" inte honom. Idag gick ut, och såg honom men tittade inte allt mot honom, såg att han själv tittade på mig. Ute vände mig och tog vägen från annat håll. Han körde iväg. Han är ju så sjuk. Jag är frisk men jag är fortfarande så skadad. Jag tar det ganska lugnt just nu. Jag lever mitt liv, jag har träningen som är en del av min läkningen just nu. Saknandet är stor efter kärleken.