tiuks

Redan hösten sista månad är här. Det är solig ute men är kylig att man har mössa och halsduk på sig. Jag är x ledig från jobbet, tar det lugnt, vänstar sms( från verkstaden) samtal från banken. Men tar det lugnt och vilar hemma. Men C är på hela dagen , skäller för ofta , på varje människa som är utanför. Det är rätt jobbigt ibland. 

I fredags gick det underbart för J, och hon tog körkort. Nu kan hon köra bilen, automat. Så kan hon inte köra min bil. Hennes pappa ska åka iväg i nästan 2 månader, och tydligen kan J låna hans bil, så att hans bil kommer vara hemma hos oss. Jag har inga planer att byta bil just nu, men man vet aldrig i framtiden. 

Jag kämpar med mitt liv som alltid. Det är jobbig och det blir jobbbigare redan nästa månad nu, när julen närmar sig. Det har känns tungt redan i 3 e året när jag verkligen är helt ensam. Jag hatar det, och håller huvudet uppe, att inte bryta ihop, när alla runt om sig pratar om jul, hur de ska fira med sina familjen. Jag kommer inte prata om det hur jag egentlgen firar jul, hur ensamt jag är, kommer hitta på sakerna att andra kommer inte ha synd om mig. 

Nu helgen ändrade D-s offer sin profilbilden, igen, vad var fel med hennes bild med honom, måste vara någon anledning att hon byte ut. Och han kommenterade inte bilden heller, men är en annan kille som kommenterar hela tiden hennes bilderna med hjärtar och pussar. Hon måste vara väldigt svag som person att hon fortfarande litar på hans lögnen och sjuka livet. Jag har inte mer synd om henne, det är hennes egen anvar att märka hans beteenden, och hans brister, och att han är bara som ett barn som vill ha henne som tar hand om honom, inget annat. Det är ingen kärlek mellan de, inte äkta kärlek, Men tiden visar snart och hon kommer öppna sina ögonen.