tiuks

Redan är det oktober, inte långt kvar när året tar slut. Jobbigaste period har börjat, jag gillar inte höst och vinter, allt känns s deppig, och känner av mer min ensamheten. Det är väldigt tufft för mig. Att var " ensam" under jul och nyår. Jag har i år J hemma nu, men det är inte känsla att ha någon i närheten, svårt att förklara. Saknar en riktig familjeliv,det har jag gjort länge. Jag har svårt att öppna mig för det. Många som vet att är ensam, och klarar inte av att lyssna allas snack om hur de ska fira sina jul och nyår. Jag funderar att åka bort nyår, för C skull. Men allt kostar för mycket, och har inte riktigt råd. Just nu prioriterar för bilen, och vill att kan använda den. 

Det är inte alls nu extrajobb för mig, på Ja hotel, och det känns väldigt tufft. Jag kommer klara mig i oktober, och nov, Men sen blir det tufft igen. Och måste säga oftare till J nu , om hon kan köpa med egna pengar. Det är så jobbigt den delen, att inte kunna ge henne så mycket som jag önskar mig, Hon förstår mig såklart, men böjar känna mig ofta inte vara tillräcklig för henne. Jag har gjort allt för henne, att hon ska ha en bra liv, hur mycket jag kämpat för henne. Och nästa år kommer hon ta redan studenten, och hon planerar flytta hemirfrån redan nu. Hon pratar även om det att jag ska flytta med henne. Jag har mina drömmar, jag har mitt liv här, men samtidigt har jag mina svåraste minnen här, och kämpar med de varje dag. Jag undviker helt att vara ute, jag vill inte heller att sitta ute i uteplatsen, hela sommaren har inte jag klarat av att bara sitta här ute, det är så känslig. Allt som jag blev skadad av D, hur han behandlat mig. Vet inte men har fortfarande koll på hans bil. Om ska börja parkera bilen längre bort från hemma, kanske kan slippa det lättare. Jag vet inte. Det är svårt att träffa någon om jag är hemma dagarna med. Varje dag kommer direkt hem, för att gå ut med C. Varje dag. J har det så lätt. Jag kan inte tänka livet utan de 2, det kommer bli så tomt. Jag vill inte bli helt ensam. Jag vill inte.