tiuks

Jag har inte haft ork och tid att skriva här. Men allt är som vanligt. Igår var ute på Verkö,halva dagen. Först min första löprunda sen kom D, och vi jobbade lite i skogen, och matade fåglarna. Det är så skönt att vara i naturen och bara vara. Krama träd och känna naturens energi. Det hjälper mig mycket, när jag mår så dåligt, som allt känns. Det kommer just nu allt upp och ner. Jag försöker att vara stark, jag måste tänka positivt. Det är svårt just nu när våren är på väg, allt vaknar, mest ont gör när man ser andra att må bra med varandra, att vara med sin kära...känner mig så ensamt...men visar inte ut det. Det känns inne så trasig....man önskar bara att får träffa någon. När kommer jag bli hel och lycklig igen. Det är bra att man tänker inte så mycket på det, men det är så att man tänker och det blir verkligheten. Det händer ibland med mig. Ofta är det med D, tänker på honom, t ex kommer träffa honom ute i stan, eller att han ringer. Och det händer. Imorgon börjar ny månad, mars. Det är tufft redan nu, när har den ekonomiska krisen, att betala de räkningar som har kommit helt ingenstans. i två månader betalade J.s mobilräkningar, ca fyratusen...de pengarna skulle haft kvar och skulle betalat skulden. Nu har jag kvar så lite den pengar, som jag behållit till tandläkarkostnaden, ca tjugotusen, har bara sextusen kvar där. Så att blir en tufft räkning för det. Jag försöker inte tänka på det. Nu har börjat rensa lite hemma och kommer sälja allt vad kan. Jag behöver extrapengar nu,och inte slösa pengar. J behöver så mycket, nya kläderna, hon har nästan allt små. Nu helgen kommer hon rensa, så att kan se vad kan sälja. Jag hoppas att kan sälja nånting.

Igår var lördag. Den dag vi var ute och kalkade, det var en av jobbigaste uppdrag. Allt gick bra, och vi klarade med allt. Överraskning gick lika bra, alla tyckte om min kextårta, som jag gjorde,skulle gjort lite mer men visste inte om de kommer gilla den. D oc A-h blev glad med presenterna med. Men värsta som hände var när jag skulle hade slängt en hink kalk och kom tillbaka, ramlade med en ben i dammen...och blev blöt. Direkt tog bort mina byxorna, tur att en av tjejerna hade två par byxorna och ge till mig och strumporna. Killarna tog mig på ryggen och riddade en bit till bilen, tur att hade extra skor. Nästa gång ska ta med extra byxor, strumpor, skor. Det är en måste när man är ute vid vatten. Vi kom hem sent efter klockan sex, var så trött och ont i kroppen, det har vi alla. J har varit hos sin kompis, och sovit över nu två nätter. Nu ska hon hem. Imorgon börjar ny vecka. Det blir varmare, och jag börjar känna sig deppig. Länge har jag funderat att göra en liten tatuering , kanske nån liten mening, som kan ge mig styrka när jag känner mig nere. Jag vet inte , det kostar ju en del och har en ekonomist kris redan.

Veckan har gått, det är fredag. En ledig helg. J gick till sin kompis, hon ska sova över hos henne. Och jag är alldeles ensamma...det känns jobbigt. Skulle ta ett glas vin när är ensamma, men nej, vill inte göra det. Jag har på jobbet halva flaskan vin, ska ta hem den nästa helg när ska jobba. Imorgon ska vi ut och ha den överaskningsfest. Bara det sista kvar att fixa. Jag har redan fixat lite kextårta, jag bara kunde inte låta bli, det tog inte så lång tid, och vill bjuda även den. Snart ska göra även kladdkaka. Det ska bli så kul att nu göra den överraskningen till D och A- H. Jag hade lite problem att hitta någon som har en lite större termos, så att gick förbi second hand och hittade en för 20kr. Jag tycker att det är bra att ha lite större termos själv, när man ska ut igen med vänner. Nu har jag diskat den också. Jag hoppas nu att D kommer bli glad med sina presenterna, och mina strumporna...Idag träffade honom, lånade bilen ju. De söker lägenheten och varit kollat tre olika lägenheter, och han sa att de kommer får ny lägenheten, för att han känner någon som jobbar där. De söker bara lite större 2a, större kök. Så att han kommer flytta, men kommer flytta bara in i stan. Jag söker själv med ny lägenhet, har varit i tre år i kö, hoppas att inom två år kommer jag hitta nåt annat. Jag vill flytta härifrån. Jag känner det är jobbigt, att bo så nära mot gatan, har svårt att sova också. Den dag närmar sig om en vecka är det dagen när hen( min pojke) skulle fyllt år. Varje år under den tid är jag hela tiden så ledsen och bryter ihop...det är jobbigt. Men måste släppa den och vara stark. Det kommer ta tid att släppa det helt.

Det känns just nu att är på väg till botten, men håller mig lugn. Det är vissa stunder så jobbig med allt. Mest är jag orolig om det att kommer bryta ihop nästa veckan när den jobbiga dagen närmar sig. Det gör redan nu ont, men jag försöker inte tänka på det. Tankarna blir verkligheten...det har lärt min kära vän. Igår började läsa min bok som lånade, om yoga och meditationen. Det börjar kännas just för mig, vad jag behöver. Att kunna lära sig att börja ta hand om sin själv , om börja släppa tankarna och leva här och nu. Det som var är borta. Och J som börjar bli nu extrajobbig. Nu börjar henne liv, hon är hela tiden sur och arg. Nu behöver lite egen tid, lyssna musik och läsa en stund boken.

Det går hela tiden upp och ner. Vissa dagar mår jag bra, vissa dagar är jag nere. Men lär mig att vara stark och inte tänka så mycket negativt, och försöker att vara mer positiv och har börjat lite mer att le. Just nu mår jag bra. Det är mycket som jag tänker. Allt är upp och ner, men tänker positivt. Idag hämtade ut boken från Biblioteket- om yoga och meditationen. Nu tänkte att börja läsa lite om det. Jag börjar blir vara intresserad av mer om det. För att det börjar hjälpa min själ och kroppen en del. Det kommer blir bättre med allt. Jag låter inte mer någon som skickar negativt att nå mig...det finns på jobbet några som har den negativ energi som vill göra illa mig, det känner jag men låter ingen så nära...

Idag var jag ledig, var på morgonen med J hos tandläkare. Sen körde henne hem och körde vidare till Verkö. Träffade D där och matade fåglarna, och sen stannade lite till och plockade även en säck skräp. Det kändes bra att träffa honom, köpte en liten chokladask till honom, tyckte att det var snällt av mig att ge den till honom idag. Jag sa ju inget mer, att på lördag ska han får sin present, eller nåt sånt. Men nu idag upptäckte att en tjej i gruppen fyllde år idag ....skulle vara snällt av oss om vi ska ta till henne med på lördag. Jag vet inte, lite synd om henne att vi ska ge bara present till D. Jag vet inte, hur ska man göra. Jag visste ju inget om det.... Imorgon ska ringa till Karin och prata lite. Jag frågade D, hur gick födelsedag, det hade gått bra. Han hade firat med sin flickvän, fick present av henne en ansiktsbehandlingen, och fisk pedikyr....jag trodde att något mer speciellt. Men men... på lördag ska vi ju ut med gruppen. Idag kom D igen om jag ska med, hur du känner och mår. Sa att vet inte, men hoppas att ska vara med. Men fortfarande vet inte hur ska jag göra. Om säger att kommer inte, hur kommer han ta den, och sen helt plötsligt är jag där...Han skulle bli såklart glad. Det finns så mycket allt snurrar i huvudet. Nu måste jobba de dagarna, allt går bara så snabbt. Det känns ju våren i luften.Det blir varmare och varmare nu varje dag. Jag känner mig trött, men hoppas att solen kommer göra mig piggare. Nästa veckan ska jag ta en möte med andra, jag kommer vara ansvarig för soporna. Det är många som slänger fortfarande fel , och sorterar inte rätt. Så att kommer ha extra koll för det.

...kom igen. Jag är bara så ledsen , igen. Det kommer periodvis, när känner mig ledsen och besviken. Jag saknar någon just nu så mycket, om man bara skulle ha någon. Jag saknar närheten, att kunna vara med någon. Det gör så ont i hela kroppen, när man vet att alla mina vänner har någon..och jag är bara ensamma. Jag hatar att känna det. Jag visar inte mina känslorna, jag pratar inte om det heller. Jag får inte släppa in det, för att det är inte bra , att ha de i själen. Det är negativt och det blir inte bättre med det heller. Jag måste vara stark. Maten är i ugnen, väntar när J ska vänta. Jag lever bara för henne... hon betyder allt för mig. Mitt hjärta är fortfarande brusten...men en dag kommer någon som kan ge mig den kärlek som jag behöver att mitt hjärta ska bli hel igen....

Nu är helgen slut. Det gick helt ok på jobbet. Idag kom x smsa och bråka med mig, han är riktig dum i huvudet, känner jag. Ingen ide att lyssna hans tjafs hela tiden. Han ä negativ verkan för mig. Lite skrev med D, han ska ut redan kl9 tiden till fåglarna. Jag skrev att ska ca kl10 vara där att kanske kommer vi ses. Han vill att ska höra av sig. Sen han ska till en tjejkompis, som ville fira honom. Jag tänkte skriva även till henne nu, att vi ska överraska D på lördag och hon vill vara med. Vet inte om hon kommer läsa nu, vi är inte vänner på FB. Jag skrev till en annan tjej som är i gruppen, hon läste och vi skrev, men hon svarar inte vänförfrågan...Vi kommer nu vara 6 som ska vara med på lördag. Det ska bli en kul dag, men ska träffa honom imorgon, känns lite tomt att träffa och bara gratta nu. Men ska säga inget. Igår färgade J sina hår, bara provade en slinga och idag hade hon slingat mer. Vet inte hur hon ser ut nu. Hon hade somnat när jag kom hem. Nu är det sportlov, hon ska till tandläkare imorgon på morgonen. Sen ska köra henne hem, om hon inte vill följa med till skogen.

Idag kom min smärta tillbaka. Ensamheten, saknaden, känslorna som bara vaknar i liv nu. Idag fyller D år, skickade grattis önskningar med liten text, han tyckte så mycket om det. Jag ville visa hur speciell är han och hur mycket han betyder för mig. Han har fått nya tjejvänner, 2...det börjar kännas lite att han kommer göra slut snart med sin flickvän, och söker någon ny. Kanske har jag helt fel, det vet inte jag. Men en sak är säker, mina känslorna är inte borta. Igår skrev lite med honom, frågade om han ska ut, ibörjan han var att han ska ut. Sen började lite skriva skoj att han ska dansa för mig, att är så sugen att gå dit med. Sen ungefär att då kommer du inte se när kanske jag är första på dansgolvet. Han svarade ungefär att det kan vi ta nån annan gång... det känns att han skulle vilja faktisk gå ut, och att ta mig med. Men börjar inte nu hoppas för mycket. Idag har inte skrivit med honom. Han skulle gå bio med sin flickvän, sen skulle han berätta om filmen var bra. Jag måste vara stark med mina känslorna, inte börja visa de. Jag vill inte bli sårad igen, mitt hjärta är redan brusten. Jag vill börja lära mig att inte ha hela tiden online på fb. Det känns mycket jobbigt att kollar hela tiden runt där, och känner även att börjar igen dela allt möjligt. Jag måste ta små pauser där nu. J ville färga lite håret idag, hon tvättade håret, och efter mitt jobb när jag kom hem skulle vi färga, men hon hade såklart somnat Igen, jag ville inte väcka henne nu. Snart kommer hon säkert att vakna till.

Idag fyller min J 13 år, tiden går för fort. Hela livet. Hon fick presenter, och ville inte öppna , hon ville vänta, men kunde inte. Hon fick ny mobilväska som hon önskade och hon blev jätteglad för det. Nu är hon i skolan, jag sitter här bakom datorn, betalade några till räkningar. Jag måste räkna nu varje krona. Jag betalde även kredit för Avanza. Tyckte det är bättre att betala av det, för att jag vet att kommer behöva ta ut pengar därifrån. Det kommer bli tufft nu, när jag måste betala själv den mobilräkningen som J hade. Det går inte mer att diskutera med hennes pappa, han skrev bara ungefär att det är mitt ansvar, att ha koll på henne, och han har för mycket skulder redan...jag svarade inget tillbaka, jag ville inte mer att får hans skit på mig. Igår hade utvecklingssamtal, och det gick jättebra. Det börjar hända lite mer på jobbet nu, efter det jag hade pratat med personalchef. Det känns lättnad. Nu ansökte ny bostadbidrag, jag kommer får säkert mindre nu, räknar max tvåtusen nu, och kommer bli avdrag där i några månader. Idag ska J får bestämma mycket, hon ville gå äta pizza, tänkte åka och äta ute eller bara beställa och hämta, vet inte än. Kollade att man kan beställa också, kanske är det bättre. Vi ska får se. Mamma ringde ville gratta J, hon skickade sms till henne, Och nu vill hon skicka ett paket till henne, jag sa att hon behöver inte, men hon jajaja jag skickar. Jag vet att hon kommer skicka även pengar till henne nu, lite. Men det behövs alltid. Jag försöker ta det lugnt, men det är för svårt nu igen. Imorgon kommer D att fylla år.Jag kommer gratta honom bara på FB. Igår upptäckte att han är intresserad av en 80 tal fest ikväll, det var jag med. Så att kanske han ska gå festa ikväll. Han fyller år och såklart vill han ju fira och ha kul. Han kommer ju inte fråga mig, eller inbjuda mig till hans fest. Nej, det ska han inte göra. Han har ju närmare vänner att festa, och hans flickvän att festa. Det gör fortfarande ont i mitt hjärta, jag känner att har kvar de känslorna. Jag vet inte vad ska jag göra åt det. Jag måste hålla mig lugn. Och inte tänka på det så mycket. Idag ska åka och handla, sen tänkte även att tanka bilen, om jag ska åka och slänga alla grejerna som har hemma. Det blir en trip till bubbletorp. Kanske är det bättre att göra det, då är det gjort. Nästa vecka har J sportlov, jag frågade om hennes vänner är här, och hon sa att hon ska träffa några kompisar. Det känns bra att veta det. Jag tror att ska ta alla grejerna och åker att slänga de. Det blir bättre att ha mer utrymme hemma då. Hemma länge sen, var ute på Verkö, gick lite vilse men hittade sen väg tillbaka. Snart ska ut med J, Vi ska åka och beställa pizza. Sen ska äta hemma. Kl 21 är det biodags, igår bokade redan biljetterna, så sugen att gå till fest ikväll. Så sugen, men kan inte ju gå. Kanske kan ta nån annan gång. J har varit idag ganska ok, hon är pigg och glad, och nu är hon en tonåring. Det känns även för mig extra jobbig just nu. Jag vet inte,men känner min ensamheten att smyga igen närmare. Det blir kanske jobbigare imorgon när D kommer fylla år. Han kommer kanske dela nåt där...som kommer kännas extra jobbig. jag vet inte. Det dag kan jag klara. Jag måste vara stark, jobbar ju helgen nu. .

Idag är det alla hjärtans dag. Jag sov jättedåligt, var helt trött igår när kom hem efter yoga. Redan klockan tre var jag vaken. Alarm kl5, för att skriva något i utvecklingssamtal ( jobb). Det är så svårt att skriva om sig själv, men fick iallafall nånting uppskriven. Imorgon fyller J år, jag har min present, som måste packa sen, ligger kvar i postlåda. Sen ska fixa tårta senare på kvällen. Tur att jag är ledig imorgon, kan ta det hemma lugnt. Kanske ska ta en sväng ute. På kvällen ska till bio med J, och så kommer jag jobba helgen. D fyller år, och vill skriva en fint text till honom, men vet inte vad ska jag skriva. Vill att han ska förstå hur mycket han betyder för mig. Jag hoppas att hittar en fint text. Det är kvällen, och börjar känna mig så ledsen....att vara ensamma...att inte ha någon,,,det är så svårt. Det är alla hjärtnas dag. Jag har tagit det ganska lugnt, men efter det när ser så många dela sin fina inlägg , det går så ont i hela mitt hjärta, och skrev nu själv en inlägg och så nu väntar jag att just han ska gilla min inlägg, jag vet inte vad är det som händer med mig. Det är alltid så tufft den dagen... måste bara bita ihop och vara stark. Jag måste göra det och inte ta in något negativt... Imorgon är det ny dag och J fyller år. Jag måste vara stark för henne. Jag kommer klara det tuffa tiden som jag har framför mig. Det kommer bli tuffa månader nu.

Det är en solig dag som snart är slut. Snart ska iväg, till Yoga. Ikväll blir det en warm yin yoga. Jag behöver den, det hat varit jobbigt igen i några sista dagarna. Det känns bättre att jag har lärt mig att inte tänka så mycket negativt, och försöker inte släppa in allt den negativt som är runt mig, inte de människor heller som bara vill komma och bita mig. Jag har blivit starkare nu. Idag kom jag hem och J sa, att mamma vet du, du behöver inte köpa den skrivare till mig. Jag behöver inte det. Igår jag förklarade henne om allt det köpande. Om man verkligen behöver det, kan man vara utan den. Nu tror att hon har börjat förstå mer det, att hon kan vara utan det. Jag blev så glad att hon kom själv på det. Samtidigt är hon nu, att hon vet inte vad ska hon ha istället. Jag bara sa, du behöver inte bestämma nu, du kommer ha kvar de pengar. Men hon bara, men det ska vara nån present. Imorgon ska jobba, sen på kvällen ska fixa tårta till henne. På fredag är jag ledig, tänkte åka själv till Verkö, ta en promenad där. Om D kommer inte nu höra av sig, om han ska gå mata fåglarna. Jag vet bara att han ska imorgon dit, att fixa de träd som har fallit. Kanske hans ska mata fåglarna samtidigt. Det vet inte jag. Men tänkte att skicka meddelande imorgon kväll. Sen ska ringa till denna Karin, ska prata igen om D- s överaskningskalas, som vi planerar. Nu ska fixa mig till yoga

...kom igen över 2300kr...jag blev så förbannad igen, gråt en del, arg och ledsen. Att betala igen på egen hand. Nu ska spärra de tjänster och stänga av, ringer när har hennes mobil. Direkt. Halva summan frågar nu att x ska betala. Varför måste jag ta den skit och alltid betala. Och kommer kräva honom att betala mer underhåll, jag har rätt för det. När barnet är 11 år är det 1700 kr , inte 1500kr. Han har kommit undan nu över fyratusen under två år. Det är redan för tufft om jag är tvungen att betala nu allt själv. Den mobilräkningen. Jag vet att han kommer skylla på henne eller på mig, som han alltid gör. Hon fick de höga räkningar efter hon fick hans gamla mobilen, det kan vara något som han använder själv kanske. Men kommer att kolla upp det allt. Jag skickade även till honom de räkningen nu. Han kommer inte undan nu. Jag pratade om det med D, han tycker att prata med nån som kan det och stänga av de direkt. Nu väntar när J ska hem. Jag vill inte tänka på pengar just nu...det är negativt och låter inte ta den över mina tankar eller låta det komma in i min kroppen... Bara att andas och ta det lugnt, det kommer lösa. En sak i taget. J fyller år på fredag och vill inte stressa henne om det på en gång. På fredag får hon den dag när hon ska vara glad på en hel dag. Vi ska äta god mat, gå till bio, äta tårta. Får sina fina presenterna.

Igår skrev lite med D, jag skrev lite mer om mig, om mina sömnproblem. Och att har tagit sömntabletter och berättade när det allt började. Han tycker synd om mig att har haft de sömnproblem, och han tipsade en terapi som kan hjälpa mig att må ännu bättre. Jag funderar nu på det, och tycker det är en bra ide. Han ska ut till fåglarna, och kanske jag ska följa med. Han har inte svarat vilken tid ska han gå, för att jag ska till jobbet kl13, o måste vara hemma senast kl12, eller bättre innan. Hans mobil är avstängt, han sover fortfarande säkert. Jag vill inte stressa upp honom heller nu. Nu måste diska gårdagens disk och sen om jag hinner duscha . Jag var i skogen med D idag, det känns alltid så skönt att vara i naturen, mår mycket bättre alltid efteråt. Även fick lite prata med honom, jag behöver bara att komma ut hemifrån, det känns att är hemma för ofta , har inga andra riktiga vänner just nu. Jag började prata med honom helt plötsligt...hur skönt det skulle vara att bara komma ut i en el vecka, ingen mobil,vara i naturen, sova i tält...bara att slappna av och vara och rensa allt. Han blev så himla glad faktiskt att jag sa det, för att han haft samma tanke länge, och kollade även en klipp på youtube, som han kollade. Att kan hända att vi kommer planera en sånt trip, och kanske hittar någon mer som vill hänga med. Det skulle vara så skönt att bara komma ifrån allt, det skulle vara så bra för själen och kroppen. Även jag kollade den klippen och är så taggad för det. Vi kan börja med att kanske ta i några dagar, en helg i början att prova och känna efter det. Nu på kvällen gjorde lite yogaövningar och mediterade en stund. Det känns bra i kroppen idag, imorgon ska ta det bara lugnt och hoppas bli frisk att vara tillbaka på onsdag.

Idag är det dagen när jag gråter så mycket, det finns så mycket inom mig att måste bara vara stark, men det är så svårt. Frågade D vilka dagar han ska ut till fåglarna, han svarade att måndag och torsdag, det vet du...blev så ledsen att han svarade så elakt. Jag skrev bara tillbaka att jag bara frågade...han skriver inte tillbaka. Jag vet inte varför han skrev så till mig,när han vet att jag mår redan så dåligt. Tårarna bara rinner....så ledsen är jag.Jag lyssnar lite lugnande musik, tände ett ljus. J fick sin mat, jag fixar min mat. Nu håller på med tvätten, som kommer inte hinna torka allt, och redan korgen ny tvätt som J lämnade. Imorgon ska börja kl 13, kanske tidigare, vet inte än det. Och D ska ut till fåglarna. Han kommer ju inte fråga om kan följa med, men tror inte att har ork att gå ut med honom...jag klarar inte det...jag klarar inte alls att ha någon kontakt med någon, just nu vet inte hur ska vara nu när det är kalkning ute, när ska överraska D, jag vet inte än om kommer vara mig själv eller inte. Jag vill bara att det allt ska vara över, jag vill inte tänka på det mer. Nu känner att är för ofta i mobilen med. Det ska jag inte alls att vara, stängde av igen men kollar hela tiden, om D svarar något tillbaka.

Igår började minnen komma tillbaka. Jag kan inte släppa den, det gör så ont i hela mig. Tårarna som vill inte försvinna. Man försöker göra allt att glömma, men det går inte. Jag måste vara stark just nu, inte många som vet vad jag går genom. Jag kan inte prata om mina känslorna med vem som helst. Det finns få som vet. Det finns just nu bara en person som jag kan öppna upp sig, han kan förstå mig vad jag går genom. Han vet inte just nu just den minnen som går genom. Det är varje år, samma tid. Det är de veckorna, när jag gråter mest, saknande är för stor. Det gör bara så ont. Jag kommer hålla mig borta från folk, så långt jag bara kan. Att vara i sin bubbla, och vara med smärtan. Jag önskar att kan släppa den en dag. Men är inte redo för det, jag är fortfarande för svag. Det är söndag och mår riktigt dåligt just nu. Igår skrev lite med D, ungefär skojade att de pratade bakom min rygg igår,han skrev vi pratade bara positivt om mig. Och där gick jag helt sönder. Jag skrev honom om den period som jag går genom just nu, att har framför mig de tuffa veckorna. Jag hoppades att kan släppa, och glömma men är inte än så stark...Jag vet inte varför skrev honom om det hur jag mår...jag söker tröst hos honom....jag gråter så mycket idag, det är så svårt just nu. Jag skulle behöva gå handla, men har ingen ork kvar just nu. Jag orkade fixa lunch nu, men inte mer. Snart ska börja tvätten, jag kommer inte hinna torka allt nu ikväll, har för mycket att tvätta och de j...a torktumlare funkar så dåligt, kan inte sätta in för mycket tvätt och skåp tar för lång tid. Men har ingen val, måste göra så gott jag bara kan. Nu stängde av mobilen, jag klarar inte ha det på. Hela tiden bara kollar , fb in och ut. Men vet att D kommer höra av sig nu snart när han läser mitt meddelanden. Han är säkert igen på landet, och kommer hem sent på kvällen. Han skrev att jag kan lita på honom. Och att jag ska kämpa på och det blir bättre. Han vet det nu att har den jobbiga perioden som går genom, och tror inte att han kommer skicka något nytt meddelande nu, när han ska till fåglarna och fråga mig om vill följa med. Han vet bara att kanske ska börja jobba imorgon kl 13, kanske tidigare och han vet att är ledig på torsdag. Jag vet inte vilken dag han ska gå med fågelmat och vill inte fråga honom själv heller. Jag vill just nu ta det bara lugnt med allt. En gammal arbetskollega skickade meddelande. vi skulle börja träna tillsammans, hon har säkert börjat. Sist skrev att är mycket på jobbet och mår för dåligt och har inte ork att börja träna. Jag öppnade inte hennes meddelande, vill inte läsa. Jag kommer inte ha råd att börja träna med henne nu. Jag måste betala mina skulder som har fått extra nu att betala. Jag behöver min egen tid just nu och vill inte ha kontakt med någon, jag är bara så himla ledsen och sårad.

Idag började jag känna de jobbiga minnen ...igen. Den tid kommer alltid före J.-s födelsedag, och det fortsätter när den andra mars är över. Dagen när han skulle fyllt år. Det var han, det skulle vara en pojke, idag fick den känsla men har känt det tidigare att det var en pojke....jag vill lämna det bakom mig, men det går inte. Alla tårarna bara rinner, den saknande kommer och sen bara går. Jag vill att kan släppa det allt bakom mig, men det bara går inte...du är alltid med mig ....

Det är inte ofta när jag är hemma helgen. Nästan alltid ute med gruppen, men idag stannade hemma. Jag känner att behöver ta det lugnt och inte hela tiden vara ute med gruppen. Igår pratade med Karin( från gruppen). Vi planerar att göra en överraskning till D, han fyller år nästa lördag. Jag vet inte om han ska ha nån fest eller inte, sist han pratade att ha en grillfest. Men nu är han tyst och har inte pratat mer om det. Han skulle prata om sin kalas nu, en vecka innan. De är ute idag, kanske är redan hemma, och vet inte om han har pratat nåt mer. Han skulle ringa igår till mig, men han gjorde inte det. Jag vill inte själv skicka meddelande och fråga om det. Han kan själv ringa eller skicka meddelande till mig. Ingen ide att pressa honom. Sista månad har jag haft så tufft, när har mått så dåligt, så ensamt. Jag har lärt mig att tänka annorlunda, släppa den gamla och leva mer i nuet. Det är jobbigt att göra det, men det finns bara jag som kan ta hand om mig själv, älska sig själv mer. Tänka mer positivt. J skulle gå till sin tjejkompis och sova över men det blev inget. Idag har jag varit hemma, stickat strumpa och städat, och sen umgått en del med J, pratat med henne mycket. Det känns att vi är ofta isär, hon vill vara själv och undviker mig. Samt har börjat mer med Yoga, försöker lära mig nya ställningar nu från boken. Det känns att Yoga är en hjälpmedel att må bättre, det gör skillnad med själ och kroppen.

Man måste bara tro på sig själv och tänka positivt. Det är en utmaning, men det går. Tidigare åren har varit ofta för negativ och varit så nere. Det är fortfarande tufft men med tiden har jag lärt mig mer att tro på mig själv. När man till exempel får något dåligt att hända i livet, något negativt, t ex nån räkning som ska betalas.Istället tänker man att man kan/klarar att betala istället att bara tänka på det, hur ska man betala den. Just nu har jag själv fått de oväntade räkningar, jag tänker positivt att kan betala de, Det finns alltid hopp. Jag har börjat tänka annorlunda och mer positivt. Jag har en vän som vägleder mig med detta, utan honom skulle inte börjat tänka såhär. Jag är så glad att jag har honom, min bästa vän kallar jag honom. Han fyller år nästa lördag.

...kom idag. Jag ska betala till kommunen 1400kr för fritids för år 2017....samma visa som bostadsbidrag, tjänade mer än jag hade skrivit. Hur sjutton skulle visste jag det att inkomst ändrade när hade timanställd. Det känns en sten på mitt hjärtan just nu. Hur ska betala nu allt tillbaka..men vet att kommer klara det. Bara att planera nu att hamnar inte på botten och får hoppas att får någon skatt tillbaka i år. Det blir tufft nu med allt under de närmaste månader, när är tvungen att ta alla mina sparpengarna att komma klara mig. När läste det brev, var först helt förstörd, men sen bara andades lugnt och tänkte- jag kommer klara det...

Trötthet är på besök hos mig. Jag känner mig för trött sista tider och ledsen...jag vet inte varför. Är det vädret? Jag längtar efter våren, solen, allt fint ute, alla blommorna, la undan vinterkläderna. Tiden går bara. Idag tog mina d vitamin tablett, de första. Igår var dag som vill bara släppa , men kan inte. Meddelande från Försäkringskassan, att ska betala tillbaka 7500 kronor....ja, att hade lämnat fel uppgifterna, arbetsinkomster, hur skulle räknat rätt när var timanställd. Nu har inget val att betala tillbaka, men ska dela det för fyra månader, så att kommer vara utan bostadsbidrag i fyra månader, eller några hundra kronor bara. Det blir tufft, för att har tandläkarkostnad nu som börjar, men kommer klara mig, tar alla sparade pengar som jag har. Jag har ingen annan val. Igår var ute med D, han började prata om kanske han ska ha en fest när han ska fylla år, korvfest ute...nästa helg blir det. Men vi planerar en liten överraskningsfest för honom. Jag pratade med honom lite att kommer ta paus från gruppen denna månaden, att behöver lite vila. Han förstår det, han vet inte att kommer helt plötsligt när de ska kalka ute ...Jag måste prata lite ihop nu med andra också. Och nästa vecka kommer J fylla år. Jag vet inte vad ska göra för present för henne. Funderade beställa hårfärg som hon vill ha nu. Och läste att hon måste bleka först håret. Ah det blir helt sjukt om hon ska färga själv håret nu. Och att gå till frisören, det går inte just nu. När man har skuld för 7500 som måste betalas tillbaka....och om tre månader kommer jag fylla år själv...

På morgonen vaknade J efter klockan sex och fick panik och svär och sprang hit o ditåt. Innan hon gick sa, att hon hatar mig...det gjorde så ont i mitt hjärta. Det är allt med puberteten att göra. Att man blir arg för ofta och skylla på andra allt. Det är tufft att vara ensamma med henne. Men är stark för det, och klarar det på egen hand. Jag vet inte än när ska ha min semester, det kommer bli förändringar nu, och jag tänker inte låta denna andra tjejen vinna, jag kommer kämpa rättvisa nu på jobbet. Imorgon ska till jobbet, hoppas det blir bättre nu med allt. Inga mer stress. Idag ska snart till tandhygienist, har inte fått samtal att det är inställd nu. Det kostar en del nu, men ska betala med andra kort. Lönen kommer ska betala av direkt den skulden. Jag betalade för mobilen hela summan, tyckte det var bättre. Hög ränta skulle haft på den summa. Det kommer bli tufft nu när ska börja med mina tandresa, kostar så mycket, men ska börja hos kliniken, sen ska fortsätter hos folktandvården, kommer bli dra ner summan som skulle betalat hos de. Efter det ska ut till fåglarna, ska meddela D snart. Och det har snöat en del nu också.

...är här, det har snöat. Nu har det smält bort en del snö, och är så blöt ute nu. Jag längtar efter våren, solen, värmen, att vakna igen till liv. Jag känner mig ganska trött och seg. D berättade att köpa d vitamin, att börja äta. Det hjälper när man är deprimerad, och mår dåligt. Nu hoppas att de kommer snart. Nästa vecka kommer bli bra, jag hoppas innerst inne nu att det kommer bli förändringar på jobbet. Att kan börja andas lite lättare nu, och behöver inte mer att stressa. De sista dagarna har börjat ta det lugnare nu, tar små pauser, ca 5 min att bara andas, och blunda ögonen och bara vara här och nu. Jag har börjat att meditera nu lite oftare, vill lära mig göra det. Imorgon är ledig, men har mycket att göra. Dagen börjar med besök till tandhygienist, räknar ca en timme. Sen ska möta D, och vi ska åka till fåglarna. Han ville gå förmiddagen, men vill göra undantag. Jag skrev att han kan åka utan mig, och han tycker att det är lite för sent. Men nej, han vill att ska följa med. Jag vet inte vad ska göra utan honom. Jag kallar honom min bästa vän, han är det. Jag har nu försökt att lämna den gamla bakom, och inte tänka på mina känslorna med honom. Det är dags att släppa allt detta. Imorgon ska ta upp det nu att berättar honom att kommer ta paus från gruppen denna månaden. Det blir överraskning när de ska kalka, vi ska fira honom, han vet inget om det. Nu ska ta en dusch,snart ska J sova och vill inte att hon ska höra när jag är duschar eller diskar, eller gör ljud. Hon ska ha det lugnt nu.

Idag var tillbaka på jobbet efter två dagars paus. Det känns lite jobbig, allt går som det går. Just nu känner mig ledsen igen, jag vet inte varför. Det kan vara att det är februari och 14 februari närmar sig, mycket prat om denna kärlekens dag. Det känns extrajobbig för mig alltid att se andra vara lyckliga och kära....men jag är ensamma. Det är tufft. Jag mår dåligt för det mest just nu att inte ha någon i närheten. Jag försöker hålla ut och inte tänka så mycket på det, men det är svårt. D smsade, bara undrade om jag är ok, svarade att mår bra och hoppas allt bra med honom med. Varför han smsa, säkert vill veta hur jag mår, och säkert vill fråga om ska vara med nästa lördag. Jag känner att behöver ta paus från gruppen, och alla de uppdrag, men vet inte riktig hur ska säga till honom. Eller han ska ha en fest och ska bjuda mig med, det vet inte jag, men om han ska ha nån fest, tror inte att klarar att gå dit. Jag känner mig innerst inne trasig, ledsen, men vill inte visa den sidan av mig. Måndag är jag ledig, har tandläkartid, får se om det blir igen inställd. Om det kommer bli igen inställd, är det nåt fel i denna klinik. Redan två gånger har det blivit så. Sen har jag tvättstuga på kvällen. Tiden går snabbt, redan är det februari, sen kommer den jobbig mars, som är alltid jobbig i början av månaden. Jag försöker att inte tänka på det, men det finns en minne i mig, som kan inte så lätt att glömma bort.

Idag är jag ledig och tänkte ta en sväng till stan. Mamma fyller år, och tänkte skicka ett litet paket till henne. Samt ska fixa mina pengar, så att kan betala för mobilen. Sen måste ta se hur ska göra alla räkningar nu som kommer. Det blir en tuff månad. Igår var ute i skogen med D, han sa att du behöver inte komma ute den 23, när vi ska kalka, om jag känner att orkar inte. Vi andra i gruppen ska fira honom den dagen, inte helt bestämt. än, men vi planerar den dag. Jag har sagt honom att ska vara med, och vill inte missa den. Men planerar att överraska honom. Efteråt började han,om nästa helg, om vill vara med, men du känner själv. Det börjar kännas att han pressar mig att vara med. Han vill att ska vara med. Nu har funderat det, och känner att tar helt paus från gruppen. Han har meddelat det även i gruppen. Jag försöker att ta det lugnt. Hemma har jag massor att göra. Städa, tvätthög bara växer, om hittar tid, ska tvätta redan idag lite. Förra gången fick tvätta bara i två timmar. Jag skulle stickat en ny tröja till mig, att det räcker garn, men nu skulle behöva mer garn, men kollade nu att det finns inte att beställa samma garn...hade redan hunnit sticka bakdelen. Men beställde ullgarn att börja sticka strumpor till min kära vännen.