tiuks

Det blir en lång kväll. Jag håller på packa grejerna men det är kaos, att tar det lugnt nu lite. Jag skriver ner de viktigaste vad jag behöver köra imorgon att klara kvällen och natten. Jag tar det sakta, jag klarar inte av stressen. På tisdag kan åka fler än två gången. Imorgon planerar att köra minst två gången, tror inte att hinner mer. Jag planerar fixa fönstrerana imorgon direkt jag ska till lägenheten. Jag ser runt om mig, och det är för mycket och har ingenstans att packa grejerna mer. Det är bättre att tar sakta , kan använda kassarna jag använder sen. Nu skrev ny planeringslista. Jag sov jättedåligt såklart igen, vaken igen vid klockan 2. Nu tvättar jag samtidigt ikväll, sen tänkte ta en bad. Det behöver jag. Idag pratade bara lite med D. Han ringde förmiddagen men hörde inte när han ringde. Sen svarade han inte. Jag körde Jennica halvvägs till sin pappa, sen ringde han. Men kunde inte prata. När jag var hemma, ringde honom. Vi prata inte så mycket, igår kväll han skrev att han ska åka till gamla kompisar, dricka öl. Idag hade varit ute och grillat med några kompisar, hade trevligt. Jag frågade inget med vem, jag får inte bry om det just nu. Jag vill inte göra sakerna värre mellan oss. Han kändes ganska trött, vi pratade inte så mycket. Jag sa att ska tvätta och packa. Han sa att vi kan höras senare eller imorgon , att han ska sova tidigt ikväll. Jag vet inte vad är det som har hänt med honom. Igår vi fick prata ut öppet, han hörde hur jag mådde, hur ledsen jag var. Jag tror att han fattar nu, att han vill inte förlora mig. Men vet inte ju det som han sa, om denna tjej. Kanske säger bara att tar det lugnt . Men en sak som försökte förstå. Han sa igår att han vill krama mig. Det sista dagarna har tagit för honom för mycket energi. Nu försöker själv ta det så lugnt som möjligt och inte tänka för honom så mycket. Denna vecka kommer jag vara helt slut. Flytten kommer ta allt min energi. Och måste hinna ju flyttstäda också. Det kan jag göra när jag har tagit alla grejerna ut. Det kommer ta tid, men vill ju hinna vara klar på torsdag, att kanske hinner städa fredag här. Innan ska hämta Jennica.

Igår ville jag gå ut , och frågade dagen innan om D ville ha sällskap.Så var vi ute och matade fåglarna. Han fick ett samtal. svarade- hej jag kan inte prata just nu är i skogen, puss.... Jag frågade om det var mamma, han svarade först att ja, men trodde inte det. och sen fick veta att han är förtjust en tjej, som han har träffat för en vecka sen. Jag blev såklart så ledsen och började prata om allt möjligt. Jag ville bara bort, var i bilen och ringde till min vän Anja. Jag berättade allt vad har hänt med honom. Han har inga känslorna för mig och träffat någon annan, blivit små kär i. Även hon säger att bryt allt kontakt med honom, kasta honom. Och igår kväll pratade med honom hur jag känner just nu. Han kan inte förstå och fatta vad han har gjort för mig. han kan inte förstå att jag kan inte vara med vän med honom. Pratade även om att bryta allt kontakt med honom...Jag skrev honom om han har funderat på det vi pratade igår. Han ringde upp mig. Vi pratade ut.... Han säger att hans känslorna har inte försvunnit, de finns kvar. Hans liv är i kaos, han följer sitt hjärta. Jag sa att du hade ju träffat någon annan. Sen sa han ja det var en kort ögonblick. Att det har hänt sakerna och ting nu. Det var. Nu säger att jag ska hålla ut och försöka vänta på honom. Han är inte redo för det, att vi behöver varandra just nu så mycket. Vad är det som hänt mellan de helt plötsligt. Igår ringde hon ju honom, och idag är det slut mellan de. Har D vaknat till nu, och vill inte förlora mig. Det känns jobbigt med detta allt. Han ville krama mig just nu, jag berättade att jag kom hem ,och låste in mig i sovrummet och bara gråtit här. nu. Han vill ha en tjej, som kan vänta honom. Det har hänt nånting med honom, att han vill inte vara utan mig. Är det bättre att låta det vara och andas ut och bara vara hans vän just nu .

Idag han ringde på förmiddagen, prata lite stund. Sen blev jag så arg och förbannad för honom. Han lade upp en inlägg, och reagerade med hjärta och kommenterade med hjärta. Han skrev att ska ta bort den hjärta.!!! Vad var det så fel, tog bort alla mina hjärtan. Sen exploderade jag helt och skrev hur jag kände . Det blev en lång lång meddelande. Jag måste skriva ner här allt vad han sa. Han vill inte förlora mig som vän, han är rädd att göra det om vi blir ihop. Han är rädd för det. Han älskar mig som en vän. Han känner inte så stark för mig...mer... Han har funderat det så mycket, och han ville inte såra mig. Men det har han gjort. Frågade vill jag förlora honom som vän, kan jag göra det. Han har känt så ca en månad, att vi har inte pussats så länge. Det är fruktansvärt vad jag måste gå genom, och vet inte om klarar det allt just nu att vara vän, när jag har så starka känslorna för honom. Hur gör man? jag sa honom om och om igen att du har sårad mig så mycket just nu. Jag svarade att min högre jag säger till mig, att ge inte upp, han kommer tillbaka. Han blev ledsen att höra det. Sen sa att vi vet inte hur livet kommer se ut, det kan ju förändrats, Han har haft det jobbigt under sin sjukdomstiden. Jag har funnits i hans sida hela den tiden. Han har visat sin kärlek till mig, och allt. Det är en stark kärlek, men han känner inte så som jag gör. Han gör det bara inte. Men hur kan hans känslorna bara försvinna. Jag vet inte om jag kan det. Det gör fruktansvärt ont, Jag vill undvika honom, men kan inte ...och att avbryta allt kontakt med honom, det kan inte jag. Bara tiden kan visa vad kommer hända. Men kommer jag vara så stark att fortsätta att vara hans vän efter det som vi har haft ihop.

Tårarna bara rinner. Jag är så ledsen. Det gör fruktansvärt ont i hela min kroppen. Min (Tjej) vän skulle ringa mig ikväll. Hon kan ringa närsomhelst och vill inte ju att hon ringer när jag har gråtit. Hon vet inget vad jag går genom just nu. Jag vet inte hur kommer jag klara med allt detta just nu. Jag är så rädd att kommer bryta ihop när flyttar in i lägenheten. Idag när han var här, jag sa att ah imorgon blir en jobbig dag. Han visade med fingrarna hjärta, fattade vad han menade riktigt. Om känslorna, jag minns inte vad sa. Men han vet hur jag känner, och vilka känslorna jag har, När jag ser i hans ögonen, ser honom så djupt i hans ögonen, och det finns där. Han kommer snart att förstå det, att vi är rätta för varandra. Men han vill vara själv just nu, och inte att någon ska äga honom. Han vill vara fri. Kanske ska göra såhär att inte svara på hans samtal, hans meddelande. i några dagar nu. Men kommer jag inte svara kommer han fortsätta att får något svar. Han ger inte upp. Han vet att jag svarar alltid för honom. Vi är menad för varandra. Men han är rädd att det kommer kracha, som alla andra hans förhållanden. Han vet att jag kommer inte att vara hans vän bara såhär. Det är ingen vänskap. det är redan kärlek mellan oss. Och det kommer alltid att vara.

Jag försöker sälja skrivbordet och det är många som är intresserad av. Första kom men hon ville inte ha. Det är ju lite lös och lådorna går inte heller stänga-öppna. Igår pratade med D och han ville komma hjälpa till. Så att han var här. Det kändes för jobbig att se honom. För att nu vill jag igen bara gråta. Vi pratades lite. Han sa- han kommer finnas alltid i hans sida oavsett vad. Den känsla är så fruktansvärd jobbigt.Jag vet inte hur kan jag vara hans vän, Det har gått i en vecka, när han sa att han vill packa. Han vet vad jag känner, och han vet hur jobbigt har jag det just nu. Jag vet inte om jag klarar det allt just nu. Allt som jag har sett framåt, allt. Med flytten, att kunna komma närmare till varandra. Att kunna träffas oftare och ta den nästa steg. Han har packat helt, han frågar inte mer när är jag ledig, om vill följa med till skogen. osv. Han börjar undvika mig, jag märker det. Jag känner att det är bättre att inte alls ha någon kontakt, men jag flyttar och behöver hans hjälp bara en dag. Sen är det bättre att stänga av allt med honom. Hur gör man att vara vän , sen bli kär i varandra och sen igen bara vänner. Ikväll ska prata med min tjejkompis, ska får set vad hon tycker om det hela.

...jag måste göra det. Det har varit så jobbig dag idag. Kvällen blev som hade tänkt. Jag behövde åka iväg bara komma bort hemifrån, tog Jennica med. Handlade lite på Dollarstore, sen skulle åka kolla lägenheten. Sen märkte att D-s bil är inte på parkeringen, men sen märkte att det stod på annan parkeringen. För att han måste ha besök som stannar mer än 4 timmar.... första tanke var direkt. Ok , har han verkligen träffat nån tjej.... det kan inte vara sant. OCH så klart skrev honom och sen skrev han att en vän ska åka till honom.( en kille). Men ifrågasätte honom direkt om han har träffat någon annan tjej, och han blev förbannad. förklarade att det är en killkompis som kommer hälsa på bara. Jag blev så arg på mig nu och mår värre än tidigare. Varför jag gjorde det, varför frågade det. Det är bara för att jag har känslorna för honom. Jag vet inte vad han kommer tänka nu om mig. Det känns att just nu vill gå bara undan och inte visa mig, ingen kontakt med honom i några dagar. Imorgon ska han till sjukhuset , vet att klockan 11 har han tid. Jag tänkte skriva honom bara en vänligt sätt, och inte ta upp det vad jag frågade honom idag. Jag måste släppa honom lite, han säger igen idag att jag har honom kvar som vän just nu. Han har sagt det förra gången också. Bästa är att bara leva mitt eget liv, och inte så ofta skriva honom eller inte svara hans samtal direkt.

Det känns fortfarande så jobbigt. Idag vi pratade via telefonen , och det känns så jobbigt att började gråta efteråt. Jag var så ledsen. Vi skulle ses utanför Biltema,hade bestämt redan igår det. Jag skrev honom att försöker vara där efter jobbet, han frågade direkt " försöka" , sen vad håller jag på. Jag skrev att vi prata sen. Sen berättade jag att jag saknar honom, han ser mig i ögonen hur jag mår. Vi prata inte om detta, vi har pratat om det allt redan. Bara det är så jobbigt att han är igen i samma ruta , att han vill ta ett steg tillbaka. Han är rädd. Och det är för tidigt att vara i ett förhållandet. Men varför han visar sin kärlek till mig. varför han säger att han älskar mig, varför pratar han om gemensam framtiden. Det gör man inte om man inte känner för det. Det är fruktansvärt känsla att krama honom, när jag vill inte släppa honom. Idag bara kände jag om kommer klara det, om kan vara nära honom. Den känsla är så jobbigt. Nu fick den sista läggningen, och fick inte riktigt svar som hade väntat. Bara ungefär att det finns chans och inte chans, att det är väntan vad han bestämmer, att han är inte redo för förhållandet. Jag minns sista hans förhållandet, en tog slut och sen efter kanske 5 månader blev han ihop med ny tjej. Det gick lite för snabbt. Han skrev även idag att han älskar mig, att ska inte vara ledsen. Vi kramades innan han gick , han behövde använda wi fi. Jag har aldrig tidigare känt såhär som jag gör nu. Det finns bara vi, men han behöver mer tid för det. Jag vet att jag är för snabbt, och kanske skyndar på honom. Men han har inte pratat om det, varför. inte tidigare. Varför han vill ta ett steg tillbaka. Varför. Han har pratat med sin mamma och syrran. Hans mamma tyckte så mycket om mig, har sagt att vilken tjej jag är, att inte släppa henne. Han pratar om att han vill vara fri, och vara själv en tid just nu. Att allt hans energi för för sig själv, Och sen tyckte att jag är svartsjuk, när jag frågar med vem han umgås. Ibland han varit hos någon tjejkompis, såklart blir jag tveksam, och orolig för det. Jag har haft det hela veckan nu, att bara funderar för det hela, och kan inte släppa det. Och börjar tappa livsglädje. Jag har ju ingen att prata om detta. Jag kämpar med detta på jobbet så mycket just nu. Det är därför jag skriver här hur jag mår. Jag kan inte leva ett liv utan honom. Det är fruktansvärt. Han vet det. Han vet hur mycket jag älskar honom. Men just nu måste även jag ta ett steg tillbaka. Även det kommer bli tufft och jobbigt, men jag vet att det kommer bli vi snart igen, innan sommaren kommer.

Varje dag känner jag att behöver skriva här. Om mina känslor och mina tankar. Igår kväll pratade vi på kvällen. Han ringde när han var på vägen hem när han hade handlat. Jag sa att tänkte att du kunde åka hit och kramas. Men sa att han var inte sugen för det. Sen berättade han att han känner sig så ensam.... att hans vänner är helt plötsligt borta. Ingen av de hör av sig. Han hade mycket mer kontakt med de, när han var ihop med sin x . Jag försökte lugna honom att han ska inte tänka så och att finns här. Han sa att det handlar inte om mig. Han tackade mig att jag sa att finns för honom. Och vi är bästa vänner för varandra. Men det finns inte bara vänskap mellan oss, och jag känner att han har det lika jobbig som jag har. Vi håller ifrån varandra , även vi vill vara närheten av varandra. Det finns något speciell mellan oss och det kommer aldrig försvinna. Vi båda tänker på varandra. Det är bara att hålla de allt kvar i sitt hjärtan. Men idag vill jag ge honom en kram, men inte så att andra ser. Och känner att idag kommer jag får den sista avläsningen av en annan tjej. Det har gått nu 5 dagar. Och idag är det sista dagen. Det är så att alla jag har bett avläsningen skriver redan samma sak, att det är han som är rätta för mig, Det kommer bli jobbigt idag att vara ute med hela gruppen och inte kunna vara nära honom. Vi kommer se varandra idag, hur kommer jag vara själv, när jag har det så jobbigt. Jag får känsla att Johan ( en i gruppen) kommer fråga om oss från mig. Om han gör det kommer jag säga sanningen för honom. Jag kommer inte ljuga... Det kommer en bra dag , och kommer vara stark.

3 dagen att vara ledsen. Jag försöker med allt att inte tänka på det. Igår kväll gråt jag fruktansvärt, jag pratade med honom senare på kvällen. Vi sa " godnatt" och det var allt. Sen vid halv ett tiden , drömde jag att han sa något och vaknade till och såg att han skickade meddelande om jag var vaken. Svarade bara att nu är jag vaken. Sen bara skrev han " godnatt"....Varför undrade han om jag var vaken vid klockan 12 tiden. Vad ville han? Det är så jobbigt fortfarande, men måste vara positiv, även det är svårt. Att det är möjligt att bli tillsammans med honom. Och jag vet att det är menad att vi blir ett. Idag pratade vi igen, men inte mycket hur jag mår. Han frågade något men svarade inte direkt , men han fattade vad jag tänker på. Och nu på kvällen jag gjorde en sak. Jag fick en kärleksavläsning av en tjej, och det stämmer allt i. En del av detta meddelande tog jag skärmbilden och skickade honom, jag strykte ner - äkta kärlek och själsfrände... Han läste den delen som jag skickade . Han skrev tilllbaka att han kunde inte läsa hela texten. Men skrev om du vill läsa allt säg till kan skicka det. Men han började skriva något annat. Jag skrev samt att vill bara att du läser detta. Jag väntar inget tillbaka, bara att han förstår hur det verkligen är mellan oss, att det är äkta kärlek mellan oss. Men han behöver ta ett steg tillbaka, och jag kan inte pressa honom heller. Jag känner att han kommer snart tillbaka, och denna gången att bli ihop med mig för evigt. Han är rädd för det, men även han måste se det bara att det är vi som är menad för varandra. Nu ska läsa lite boken, att inte tänka för honom för mycket. Sen ska lägga mig snart.

...när jag bröt ihop helt. Gråten kom och det tog så lång tid att släppa det. Allt kändes meningslöst , ville inte leva mer, jag orkade inte, jag klarade inte. Jag visste att han känner det att han ringer mig när han är klar på gym. Han ringde. Jag skrev honom meddelande ( ring mig) men tog bort direkt. Han märkte. Sa att han kände att jag är ledsen, han ville ju åka igen och krama men var så hungrig. Att åkte att köpa pizza. Han ville veta vad jag tänker, men sa att du vet vad jag tänker. Han sa sen att det mysigt att kramas. Han kramar mig så hårt, ungefär att han verkligen vill ha mer... själv med. Men han har sin gränsen. Jag vet och känner att han vill ju mig mer än vän, men han har sin period när han behöver vara själv ensam. Jag vet att snart är vi igen kommit till nästa steg. Vi kommer fira Alla hjärtans dag tillsammans. Och kommer fira med honom och hans familjen när han kommer fylla år, nästa månad redan. Tiden går så snabbt.

Jag börjar känna mig deprimerad mer och mer.... Igår ringde han och ville köra förbi mig, att kramas. Att han kände att jag var ledsen. Vi kramades så hårt , jag frågade honom om det är jobbigt för dig. Och han sa, att det är jobbigt även för honom. Jag kände när han kramade mig. Det kom tårarna...han såg de, och innan han skulle gå kom han krama mig igen Han säger fortfarande att han älskar mig, även idag sa han det . Han körde förbi mig ikväll, han var i Mältan som ligger närheten. Vi kramades igen. Igår träffade honom i skogen. Det har varit så jobbigt idag, jag har försökt att vara stark. Men gråter igen, för att är så ledsen....det gör så ont inom hela min kroppen. Jag vet inte om jag klarar att gå genom det igen, jag vet inte om kan det. Men kan inte bryta kontakt med honom för att vi är sammankopplade , vi kan inte vara utan varandra. Hela min kropp börjar bli sönder... Jag skulle sälja för honom en krigarhjälmen, jag skickade meddelande , han skulle ringa upp efter han är klar på gym . Jag vill bara gråta.... allt som finns inom mig...

Hela dagen har gått och jag kan inte sluta tänka på honom. Efter jobbet åkte ut till skogen, jag pratade med honom förmiddagen att ska ut sen. Han skulle gå tidigare så att han kunde inte vänta mig. Jag sa att det är ok. Han hade varit ca en timme i skogen, när jag gick dit. Hela tiden tänkte jag att kommer träffa honom. Men det är svårt att taima in att träffa honom. Jag var nästan en timme i skogen. Stannade en liten stund att " prata" med mina änglarna och får lite stöd. Jag grät så mycket att fick tårarna i ögonen att fick torka mina tårarna med näsduk...När jag kunde slappna av lite och torka tårarna kom han... han såg mig. Var det meningen att han skulle komma efter jag kom i kontakt med mina änglarna. Mina skyddsänglar hjälpte mig att välja den rätta vägen. Och att lyssna mitt hjärtan.

Jag börjar se mörkret...jag börjar inte mer att vara här...tårarna bara rinner. Nu låste mig in i ett rum på jobbet. Det känns att jag tappar livsglädjen. Varför gör han det som han gör mot mig. Allt känns så bra mellan oss, varför han låt det allt hända. Varför han ville ha en framtid med mig, varför säga så ofta att han älskar mig. Allt känns så hopplös just nu. Jag vill bara gå hem och gömma mig...jag kan inte se folk runt om mig. Jag klarar inte av det. Men jag är på jobbet , jag måste kämpa så hårt här att ingen som ser mig hur jag mår innerst inne. Jag skickade meddelande honom: Godmorgon. Hoppas du mår bättre än jag och sov mycket bättre än jag gjorde. Jag sov nästan ingen i natt. Om jag blir piggare under dagen åker ut till skogen. För att behöver komma kontakt med mina skyddsänglarna innan det är sent... jag undrar när ska du ut till fåglarna. Såhär skrev jag till honom. Det är fortfarande tyngt sist jag pratade med honom. Jag ser ingen utväg och just nu känner att klarar inte av det. Samt tänker jag det blir inte bättre om jag känner mig så nere och svag. Och att visa till honom hur svag och ledsen jag är. Det kan bli bara värre för honom. Jag vet inte mer hur ska jag vara med honom. Hur jag klarar behålla honom min vän när han har sårat mig då djupt, IGEN. Det är han som kan inte släppa in mig så nära, han har en mur runtom sig... han erkände att han är rädd att ha ett förhållande att det kommer krascha igen. Hur kan jag hjälpa honom att komma över det. Det kommer inte funka såhär om han fortsätter med sin vilja. Bästa av allt är just nu att bara släppa det hela, lämna bakom och vara här och nu. Inte ta det allt då allvarligt... men mina känslorna är för starka och de gör mest ont inom mig fruktansvärt. Jag kan inte gömma mig, för att han känner mig och ser mig i ögonen och vet att jag är inte ok. Men som sagt det bästa är att inte prata med honom hur jag mår och är. Låta se hur det kommer bli när han är frisk och mår bättre själv.

Varför det måste hända IGEN. Med D. ... Han backar IGEN en steg tillbaka. Han vill inte förstöra våran vänskap. Han vill bara ha vänskap, han sårade mig IGEN. Han kan inte lova ingenting med mig. Han kan inte gå i ett förhållande med mig eller med någon annan. Han vill vara singel, hans sjukdom tar allt hans energi. Han sa att hans känslor är lika stora. Att jag har honom kvar som vän. Det är ett chock för mig just nu, jag har inte kunnat sova i två nätter i rad. Gråtit massor, vi har pratat om det allt. Och jag måste acceptera det och låta det vara. Det är redan jättejobbigt för mig, att han måste göra såhär mot mig igen. Det här händer inte första gången, det har vi haft redan minst 2-3 gången innan, att han backar. Men helt plötsligt är vi igen så nära. Och kommer även denna gång, jag vet det. Han säger att han vill inte att jag ska äga honom, och jag visat kontrollbehov... när jag frågat honom med vem han umgås. osv. Samt säger att vi kommer träffas mycket oftare när jag kommer flytta. Jag vet inte själv om jag kan träffa honom som vän. Det finns bådas sidan känslorna. Igår såg honom i ögonen, jag ser i hans ögonen att han vill mig, och han nekar inte heller det. Igår sa till honom, att är rädd att han kommer träffa någon annan och kommer inte överleva det en gång till. Jag kommer inte göra det. Han hörde det, han vet att jag älskar honom och kommer inte aldrig att älska någon annan. Han är den rätta för mig, det känner man inom sig. Igår kväll ringde honom bara att säga att jag ska lägga mig. Han svarade efter en stund, hörde i bakgrunden att han var inte ensam, om han var hemma eller inte. Och frågade vad jag ville prata om, han kan inte prata just nu att han är uppdagen. Han sa inget att han var hos någon.( han ville inte såra mig) Jag sa inget att vi kan prata imorgon, ville bara säga att jag ska lägga mig. Han sa nästan inget tillbaka... nu tänker det hela bara hela tiden. Med vem han var med, är det någon annan osv. Jag frågade i förgår även att jag vet att du rädd att gå i ett förhållande . Att hans förhållande håller inte så länge. Sista hade han i över tre år. och det är det längsta. Han är rädd att även fåran förhållande kan gå sönder. Det är anledningen att han är inte redo för. Det finns för många tankar som jag har , men måste åka till jobbet n