tiuks

Snart är det november och det närmar sig att året är slut. Det är alltid jobbig period, när julen närmar sig, känslorna bara rinner ur i mig. Det har varit ett jobbig år för mig känner jag, det har hänt för mig. Men samtidigt börjar jag kunna släppa taget om D, för att har läst på, kollat videos, om hans sjuka personligheten. Det är så klart vissa dagarna jag kan bli väldigt ledsen.
Och så har jag ju J. Hon kan vara ibland så kaxig, att kan inte alltid prata om allt.Igår berättade bara att ska fixa bilen på måndag, och sade hur mycket det kostar, och hon direkt tjafsa hahah det är ju så om man har en gammal bil. Min bil är från 2012, och såklart det är fel med bilarna och delarna behövs bytas ut. Så är det skratt var så hemsk att höra. Som hon skrattar att jag har " för" gammal bil. Där fick jag nog, och skällde ut henne rejält. 

Jag har varit så nere sista månader med mina räkningar, allt bara samlas på, Varje månad betlar jag ca 6-7 tusen för lån/krediter. ..det drar mig så ner. Jag har sökt nya lån tills idag och fick ett låne erbjudande för 50tusen, månadkostnad 1400,, med ca 25% tycker det skadar inte mig helt, det är lättare att betala än mina 6-7 t varje månad. Visst blir det nu ca 4 års betalningen, men kan börja andas nu, att kan betala av alla dyraste krediter. Jag har inte än skrivit ner, men vänstar andra erbjudanden , om kan får någon bättre ränta. Innan fick ränta 30 och även en lån med 52 % det är sjukaste lån som man erbjuder. 

Snart ska J hem, sen ska vi hämta kakor för henne. Imorgon är det stor dag när hon kommer ta körkort. 

Jag är hemma med C, J åkte till jobbet. Ja, hon jobbar nu i två dagar. Det är bra att hon kan tjäna lite egna pengar. Det är höstlov, jag är ledig bara på fredag. Då ska hon köra upp 2e gången. Hon kommer klara det nu, jag vet. 

Hela dagen har jag nu skickat mejl, olika bilverkstaden. Nu har några kvar att vänta svar, det är så olika pris. Men det kommer kosta ca 3500kr, att fixa, om jag inte hittar något blligare nu. Det är en del pengar. Men måste fixa nu inom en månad. Igår började kolla nya bilarna, vet inte om ska byta bil. Men det är alltid nack och fördelar. Jag har lagt redan en del för min bli, och om jag ska byta är jag förberedd att kunna betala extra om det skulle behövas fixas. Jag vet inte än, har inte helt bestämt nu. Kanske ska sälja nu vinter och köpa annan bil mot våren, kanske , kanske inte. Men kollar småbilarna, jag trivs bäst med de. 

Jag håller mig stark nu som vanligt, och det är inte så lätt. Igår såg D parkera bilen, så är han hemma. Men att han kom hem en måndag, låter lite skumt. Och så sent. Vid 19 tiden. Men håller huvudet upp och inte " ser" honom, alltid vänder bort blicken. Han måste helt bort nu i mina tankarna. Helt borta, men han finns kvar fortfarande. Nu måste vara förberedd att helgen kan hans offer komma till honom. Jag vet att hon fyller år, och säkert är hon hos honom, att han kan fira henne. Varför han vill inte åka till henne? Eller kanske han ska åka igen på måndag. Han är helt kostig blivit, med henne, att åka hela tiden till henne. Att hon fattar inte, att han klarar inte av att vara själv, som en liten barn. Men snart måste hon vakna till, och snart kommer D tröttna på henne, som han alltid gör. Han byter hela tiden ut sina tjejerna. som leksakerna 

Söndag. Ledig dag. Klockan är ställt en timme tillbaka. Vintertid har börjat, deppig tid, mörk tid har börjat. Jag längtar efter våren, att se allt vakna till. vara ute i min lilla trädgården, det är många planer nu hur ska jag ha här ute, kommer göra små förändringar nu, plocka bort lavendel, och planstera nytt istället, klippa bort syrengrenarna. Osv. Och hitta vad ska göra med hallonplantorna, det kom ingen hallon iår heller. Men ska gödsla nu mycket när våren är här.

Idag var ute på skogspromenaden med C och J. Det var skönt att komma ut, men är alltid blandade känslorna. Tankarna som kommer, jag är inte helt fri. Men känner själv att kommit en bit vidare i min läkningen. Igår träffade B ute, vi pratade lite. Hon sa att så mycket fimpar, så svarade att D plockar. Nä, han är inte hemma, hans tjej var här förra helgen men nu är han väl hos henne. Han är inte hemma över en vecka nu. Var annars han kan vara. Hans liv med henne, jag fattar inte hur hon orkar med sjuka D, att hon kan inte se att han är bara ett lögn. Jag vill inte heller träffa honom här ute, och vet inte nu när han ska hem, att undvika honom helt. Om jag ska börja parkera bilen annan stans så kan jag iallafall komma bort när han är hemma här, men träffar inte honom ute alls nu. Men han har ju koll på mig när han ska i väg. Varför annars ha parkeringspalts direkt utanför mitt. Jag är tacksam för det att jag träffar inte honom med henne. han måste själv undvika om han skulle se mig ute, hur jan skulle reagera. Jag har lärt mig att inte reagera alls, bara gå som han är en spöke, som syns inte. 

Men har min älskling i tankaran och nästa vecka kommer säkert möta honom igen. Det känns alltid så lugn när jag ser honom. 

Snart är det november och året börjar bli slut. Hela året har gått så snabbt, men inget stort som hänt under året. Men tar med sig mina minnena. 

Imorgon ska besikta bilen, jag vet att bilen kommer bli godkänt, men det är alltid så nervöst när jag kör dit. Nästa vecka ska ringa till däcknbyte och prata med de om nya sommardäck. 

J har höstlov nästa vecka, igår började hon prata om det, hon väntade att jag ska säga något om vi ska åka någonstans, men sade inget. Hon sade att hon ska jobba i två dagar, och sen har hon körprov men hon vill inte säga vilken dag hon har det. 

Jag såg honom idag, tvättkillen köra till hotellet, men jag var på väg hemåt..och såklart hon såg inte mig...jag vet inte men det är nånting med honom. I tisdags han kom inte, det var en annan gubbe som lämnade tvätten. Så måste vänta till tisdag om han kommer igen. Men man lyckas inte alltid att träffa och hälsa honom. Det är lite synd. 

Jag tänker efteråt nu och det är redan nästan 15 år jag har skrivit den blogg. Det var min skilmässa som var anledningen att jag började den blogg, och det hjälper att bara skiva av sig om sina tankarna. Det är terapi för mig. ungefär som meditation eller promenader ute. 

 

Det är söndagskväll och blev så tårögd nu ikväll. Hela dagen har mått bra, tills kvällen, när gråten bara kom. Det händer för mycket inom mig, känner jag, som det sparkas små bollarna inom mig. Oro hos min mamma, hur hon mår, hur kommer jag klara mig ekonomisk nu inom 1 år, och så att ser inte hans bil hemma, är det värsta hela tiden. Jag tänkte höra av mig till bror, men vet inte hur ska prata med honom. Vill vete om mamma har gått till läkare, men vet redan nu att han har inte heller tid för mig. Allt som händer i mitt liv känns vara som ett bakslag om och om igen. Man är så trött att leva i halva lossas att må bra, när jag är verkligen vid gränsen att kracha. Nu när julen närmar sig, när nyår närmar sig J kommer tydligen att stanna hemma och inte åka till Pakistan , det är lättnad för. Men samtidigt så svårt med henne. Och nästa år tar hon studenten, hur kommer det bli efter sommaren , det vet inte jag. Om hon kommer stanna kvar hemma, om hon ska börja plugga, jobba, vet inte. Om hon stannar hemma , hur ska jag klara med henne, jag klarar inte bara med min lön, det vet jag redan nu. Det måste vara vändpunkt nu, att jag kan inte mer gå nerförsbacken, det måste bli ljusare nu. 

Idag jobbade jag som vanligt, handlade lite. Men måste vänta tills fredag nästa vecka, när får min lön från Ja. Nu kan jag räkna bort, från deras sida att kan jobba extra. Och har ett jobb, men behöver börja söka annat jobb, eller jobba 100% men är inte säker att det kommer bli. Men ger inte upp hoppet. Jag går bak varje månad nu mellan 1000-2000kr. Varje månad...det är helt sjukt nu. Om kan betala av nu mekonomen så är det lite lite lugnare. Och Klarna är en av värsta, jag klarar inte av att betala hela månad där nu, och väljer nu oftare delbetalningen och det blir extra hög ränta, över 20 "% ränta. 

Idag såg J kolla sin studentmössa, kostnad 3400kr... jag fick klump i magen att se när hon tittade mössan. Ska hon verkligen betala för det med egna pengar. Jag började bli så ledsen att inte kunna ha råd, jag har inte råd för mig själv, jag behöver sakerna att köpa, men nej jag har inte råd, min serum är slut, min parfym är slut med. Det är jul, jag kommer inte ha ingen jul heller, Jag hatar det verkigen nu så mycket i hela mitt hjärtan. Vad ska jag ge till J, för julklapp, hon har inte gett någon lista än, men hon kommer ju göra det snart, jag vet. Men samtidigt vet ju vilken hudvård hon använder, men som sagt hon skriver lista och sen kommer visa mig. 

Det känns så ensamt i mitt liv just nu, det är extra tufft nu när det är höst, snart är det vinter, jag undviker helt att vara ute, eller att se D här ute. Han är borta hos sin supply, tydligen inte än slut mellan de, hon måste vara så sjuk att hon kan inte inse hans sjuka spel, och tror på honom. Men snart kommer han bli trött och söka någon ny, men han har säkert redan någon ny. i bagaget som alltid. 

Nu ska jag fixa pizza lite för middag 

Det är fredag min ledig dag, försöker ta det lugnt hemma, går det. Sådär, lade en tvätt, J hade lite smutsiga kläderna och kan inte vänta, men ingen som använde tvättstuga så passade på. 

Igår började sticka en tröja till C, hoppas att kan sticka det. Jag har beskrivninger men är vissa delar för svåra. Men men, jag är envis och ger aldrig upp. 

I veckan hade den jobbiga samtal med min chef, det gick ju bra. Tur att hon började inte fråga om mitt liv. Men hon sade att det har hänt nånting med mig, att blivit gladare. Jag sade att det har hänt en del, men sade inget. Och märker själv att det går i rätt håll, Men kommer ha kvar mina sår , de försvinner inte. Jag önskar så mycket just nu att kunna träffa någon, eller får kontakt på jobbet med en viss person. Men vet inte riktigt hur jag gör, kanske ska börja se om kan skicka iväg en plick. Det går inte ju direkt att börja fråga privatliv. Bara smått, kanske om han kör långt. Det är bara att hålla huvudet uppe. 

Nästa vecka bli 4 dagar jobb, på fredag ska beskat bilen , hoppas inners inne att bilen blir godkänd, men orolig för däcken. Men kommer att byta redan i mitten av november. Och måste kolla upp om kan beställa nya däck via de, och fråga om kostnaden. Nästa år kommer det blir väldigt tufft. J kommer ta studenten och kommer behöva betala för en del, och sen kommer hon flyga iväg, Kommer inte ha mer underhåll, och bostadsbidrag kommer försvinna , så att kommer leva bara på min lön. Men hoppas att kommer får upp till 100% nästa år nu. Så att kan jobba på en ställe. Nästa år semester vet inte heller hur ska jag göra. Jag kommer ta ledigt en vecka nu när J tar studenten, Det är väldigt stort för henne. Det kan hända att hon kommer redan hösten att flytta hemifrån. Inet som är säkert men allt kan hända. Jag måste vara positiv att inse att det finns en lösning alltid, men vissa stunder är för svåra för mig. En dag i taget.

Och så börjar jag om .

Det är tisdag, löndag. Min mående är hela tiden upp och ner just nu. Det är så tufft att klara sig med allt i livet. Det är väldigt jobbigt för mig, jag kämpar i mitt liv. Imorgon ska ha check in samtal med min chef, jag måste hålla min masken på och spela med. Hon ska inte komma " för nära" i mitt privata liv, hon måste alltid veta allt om hur jag har det i livet osv, hela tiden. 

Idag fick prata med A, min tjejkompis i stockholm, det känns lättad att prata med henne. Hon kan ge stöd när jag behöver, även hon har för mycket i livet. 

Igår gick in i badoo, bara för att, men nej det känns inte för mig, inte alls, att kunna träffa någon, även intresse fanns , men känner av att kommer inte träffa via appen.

Men börjar känna en del, att intresse av en kille, som hämtar tvättvagnar, vi haft en speciell kontakt flera gånger, och jag är ofta där när han hämtar tvätten. vet inte om ska börja ta en närmare kontakt med honom, vet inte. Han gillar mig , men är ju rädd att bli besviken. Jag håller ju det till mig själv, och pratar inte om det med någon ftån jobbet. Det är meningslös att diskutera om det med någon, det finns ingen som skulle vilja prata om det. Och bärjar bli väldigt trött när någon pratar om att jag är ensam osv osv. Men är beredd för det om någon kommer säga till kommer jag attackera som aldrig gjort, att den person kommer inte vilja mer säga nånting. 

Idag såg d köra men vände innan plicken och gick annan väg, tittade inte alls mot honom. Han satte kvar i bilen när jag hade gått runt med C, han är som luft för mig...han är ingenting för mig. Han är sjuk människa, och han blir aldrig frisk. 

 

Det är söndag och sitter hemma, kollar på tv, bara tar det lugnt. Igår var ute på längpromenaden , plockade lite äpple, städat, tvättat hemma. Mina helger är alltid likadana, bara i min ensamheten, som jag verkligen hatar. Jag har J , men saknar någon i min närheten, saknar kärlek i mitt liv. Jag börjar känna att vara friare, men samtidigt är det svårt att träffa någon när jag har bara hem och jobb. Inget annat mellan. Om man skulle ha vänner att umgås, vänner att prata om allt. CC hör av sig nu bara när det är nånting med D. Vi har inte sett under året, haft några samtal och det är allt. 

Om en månad är det två år sen när jag hade en av jobbigaste dag, när jag lyckades lämna D bakom. Den resa har varir upp och ner, jag kan inte säga helt och hållet att jag har läkt helt, det finns sår kvar fortfarande. Jag önskar att kan träffa någon, som blir kär i mig, och jag är i den person. Tiden går för snabbt, och jag känner mer och mer min ensamheten. Min energi tar så mycket, när jag ser andra att vara så glada. Alla andra som är inte så ensamma. Det känns ofta att ingen som bryr om mig. Jag vill inte heller tänka nu nästa veckan , när jag kommer ha chefs samtal, Jag vet att hon kommer undra igen hur jag mår, och fråga om min privativ, men tänker inte diskutera om min privatliv med henne. Bättre att hålla borta från andra. 

Det är fredag och ledig helg. Hemma med J, hon skulle åkt till sin pappa men åkte inte, så stannar hon hemma. Det blir tufft med henne att klara med maten under helgen tills jag får lön. Jag har bara 2 kr på konton nu. Helt sjukt liv har jag. Jag håller mig stark men är inte alltid så lätt. Allt pengar går till bilen nu. Nästa veck ska ringa att boka tid för motortvätten, ringde idag men en man sa att ring när chefen är på jobbet. På tisdag ska boka tid för besiktning och sen måste ringa till däckcentrum med. Jag längtar efter bara våren nu. Tiden går. Snart har det gått två höst månader. Men gillar inte vinter, när det är kallt ute. 

Det är mycket på jobbet nu. Och är även sk chefs check in samtal, och såklart är jag sist ute. Jag hatar den samtal,,, verkligen. Chefen frågar för mycket om min privatliv. Det är inget att göra med henne. Jag kommer inte berätta om mitt privatliv. 

Julen närmar sig, jag har börjat att hata jul i mitt liv nu mer och mer. Det är för jobbig att vara ensam  , detta året med J, måste ha masken på. Jag kommer jobba nu hela julen, så det känns bättre att inte vara hemma. Nyårs vecka ska vara ledig. Kanske ska ta extra ledig någon måndag. Det är det enda dag jag kan ta ledigt. 

Jag började räkna igen mina månaders räkningar, och jag går redan back ca tvåtusen... nästa månad kommer det vara upp till fyratusen, och sen efter dets blir det back ca fyratusen till. Vet inte hur ska jag klara av det allt. Jag ska kolla om jag kan ändra mekonomen kredit att betala minde nästa månad. Det är såååå jobbigt, att inte kunna leva ett normalt liv. Jag har nu bara kredit som jag kan använda. Men det är bara dyr ränta som är tvungen att betala. Om jag kan bara fortsätta att betala av en kreditkort, att bli av med det. Och minska olika sätt jag bara kan. Men det blir en tufft period nu, besikta bilen, byta däck, allt det kostar. Ska jag ta kredit att betala av skulder om och om. Min mående är vid gränsen, håller min masken på. Men kan tappa den och helt plötsligt bara bryta ihop. Hur kommer det blir nästa år. 

En ny vecka har börjat. I helgen jobbade jag. Och trodde att jag var redo att börja dejta, men backade som vanligt. Jag fick en fin kontakt med en kille nära Kalmar, vi skrev via instagram. Han varit singel i 10 månader, och har en 9 åring  dotter. Men helt plötsligt blev han tyst. Igår skrev jag till honom och frågade nånting. Han svarade inte tillbaka, fick känsla att nånting är fel, och sjuk. Så så att han tog bort matchningen, och även slutade följa mig. Jag blev först ledsen och sen förbannad. Vad är fel, han är inte normal med sånt beteende. Sen blockade honom helt, så att han kan inte skriva senare tillbaka. Nej tack. Och efteråt raderade konto på Tinder. Nätdejting är inte för mig, men där är det enda chans att hitta någon, men är livrädd för det. Bästa är att träffa någon på verkligheten istället. 

Träningen men A går så bra, hon är så på att träna med mig på morgonen, och det känns bra att träna ihop med henne. Nu har vi två dagar paus, och sen kör 2 dagar till denna vecka. 

Tiden går så snabbt, denna vecka ska kolla tid för motortvätt, om kan någon dag nästa vecka, och sen ska besikta bilen. Nästa månad måste kolla upp däckföretag också. Hus ska jag göra med nya sommardäcken, och hur mycket skulle kosta med de. Det kommer bli tufft redan nästa månad att klara, nu räknar jag inget extra jobb på Ja. Kanske ska kolla redan nu, om kan jobba extra någon helg när jag är ledig, att får iallafall lita pengar in. Det är extrakostnad service, kommer ha kvar nu ca 6000kr, nov, dets och jan, ca 1800kr. Vet inte om kan ändra den 'summan. För att kommer inte ha de pengar, och måste använda kredit. Jag har preem kredit och det går fint med det, att betala av skulden där. Så småningen kan helt bli av med det. Men det är kliump i halsen ofta nu, räkna hela tiden pengar. Sept gick jag back 500kr, som tog kredit nu. Vet inte okt hur klarar med det. Just nu är det vid gränsen , att klarar av att leva, men ofat blir det för mycket. Nästa månad kommer för extra friskkvård, men de penagar gär för att överleva. Jag vill inte tänka på jul eller nyår. Nyårs vecka ska ta helt ledigt. Och kanske ska börja ta ut extra ledigt i veckorna. Jag kommer samla nu nya dagar under jul. 

Det är tosdag kväll, sitter i köket på bänken. J är på soffa med sin datorn. Vi bråkar igen, små sakerna och jah tål inte. Gnäll att det är så kallt här och så vidare. Hela tiden, jag förklarade att jag kan inte göra något, så säger hon att köpa värmeelement. Ja hon kan köpa, jag har inga pengar för det. Nu har jag ca 130 kr att klara tills lönen. Men är tvungen att ta ut kredit att handla mat nästa veckan. Eller svälta själv. Jag hatar den livet. igår gick genom mina inoch ut gifter. Jag klarar mig vid gränsen i oktober. Men räknade att utan extra lön kommer jag att gå bak varje månad ca tretusen. Det allt drar så mycket min energi för det, och J-s gnäll hit och dit. Hon är så j...slarvig hemma, lämnar hela tiden disken, lämnar kvar  t ex fläckar, osv. Ikväll hittade en del fläckar på köksskåpet, såg ut som hallon och försökte torka bort men det gick inte. Man blir hela tiden så förbannad för henne, man kan inte säga heller nånting, så tjafas hon emot oftast. 

Ikväll fick jag bakslag igen. blev så ledsen för mig själv. Min ensamhet tar allt energi, jag har ingen i mitt liv att dela med, inte prata om heller. Alla har sina egna liv, och jag tillhör inte där. Det närmar sig jul och nyår, och så kommer det kännas mer ensamt. Jobbig, kommer att gå undan så mycket. Tål inte folk runt om mig. 

Redan är det oktober, inte långt kvar när året tar slut. Jobbigaste period har börjat, jag gillar inte höst och vinter, allt känns s deppig, och känner av mer min ensamheten. Det är väldigt tufft för mig. Att var " ensam" under jul och nyår. Jag har i år J hemma nu, men det är inte känsla att ha någon i närheten, svårt att förklara. Saknar en riktig familjeliv,det har jag gjort länge. Jag har svårt att öppna mig för det. Många som vet att är ensam, och klarar inte av att lyssna allas snack om hur de ska fira sina jul och nyår. Jag funderar att åka bort nyår, för C skull. Men allt kostar för mycket, och har inte riktigt råd. Just nu prioriterar för bilen, och vill att kan använda den. 

Det är inte alls nu extrajobb för mig, på Ja hotel, och det känns väldigt tufft. Jag kommer klara mig i oktober, och nov, Men sen blir det tufft igen. Och måste säga oftare till J nu , om hon kan köpa med egna pengar. Det är så jobbigt den delen, att inte kunna ge henne så mycket som jag önskar mig, Hon förstår mig såklart, men böjar känna mig ofta inte vara tillräcklig för henne. Jag har gjort allt för henne, att hon ska ha en bra liv, hur mycket jag kämpat för henne. Och nästa år kommer hon ta redan studenten, och hon planerar flytta hemirfrån redan nu. Hon pratar även om det att jag ska flytta med henne. Jag har mina drömmar, jag har mitt liv här, men samtidigt har jag mina svåraste minnen här, och kämpar med de varje dag. Jag undviker helt att vara ute, jag vill inte heller att sitta ute i uteplatsen, hela sommaren har inte jag klarat av att bara sitta här ute, det är så känslig. Allt som jag blev skadad av D, hur han behandlat mig. Vet inte men har fortfarande koll på hans bil. Om ska börja parkera bilen längre bort från hemma, kanske kan slippa det lättare. Jag vet inte. Det är svårt att träffa någon om jag är hemma dagarna med. Varje dag kommer direkt hem, för att gå ut med C. Varje dag. J har det så lätt. Jag kan inte tänka livet utan de 2, det kommer bli så tomt. Jag vill inte bli helt ensam. Jag vill inte.