tiuks

Jag är vid gränsen att kallopsa, närsomhelst nu... det kommer hela tiden små blicktarna som slår mig mer och mer. På jobbet, hemma. Igår kom hem och var såå slut och behövde vila lite, men kunde inte slappna av, när C hela tiden skällde och hoppade av glädje jag var hemma, och det blev inte bättre. När jag försökte prata med J, hur hon gör med sitt liv, för att har inte råd med allt med henne, Nu sade hon att hon ska plugga för högskoleprovet och inte plugga komvux, så frågade men du behöver inkomst. Då kan ju pappa betala mig underhåll, så att pappa ska försörja henne. Sen blev hon sur och sade argt då får jag jobba helger. Det är inte heller säkert att hon kan jobba på Scandic heller, hon har inte fått något svar, vet inte hur chefen tänker nu, om hon väntar att jag ska jobba att säga till mig rakt in i ansikte, att jag ska må värre.Hon vet att hon behöver jobb, men om det blir inget jobb kommer jag undvika chefen så mycket som jag kan. Jag går på knäna, kan inte sova på nätterna och nu vaknade upp med tårarna. Det är så jäkla mycket stress på jobbet , med personal som hela tiden bara vill att jag ska göra jobbet för dem, jag är så trött på dem alla. Igår försökte göra städlistorna och stängde dörren men nej, de bara kommer in, sen låste helt dörren men nej även de öpnnades den. Idag kommer låsa dörren för att vet redan folk som kommer tidigare att får sin i pad och bara se att fixa sina vagnar snabbt. DEt är full kaos redan på jobbet, Idag är vi ca 20 st som jobbar. 

Jag kommer behöva åka iväg nu när min semester kommer, och utan C och J. Igår skrev A att åka till Stockholm, och kanske ska åka till Gotland. Jag känner mer och mer att kunna åka iväg, bara att får min egen tid, här hemma har jag bara jobb och hem. 

Nu måste hoppa in i duchen, ska ta snart bussen till jobbet, 

Jag är helt ledig från alla jobb idag, men sen kommer jobba i 13 dagar i sträck med alla olika 3 jobb. 

Helgen kommer jobba iallafall 2 timmar extra. För att behöver tjäna pengar nu, jag lade även hela min semester nu på jahotel, men det är inte säker att kommer jobba där, för att märker redan nu att de är många anställda för plats. 

J fick sitt besked och det blir ingen högskola hösten, hon är reserv och inga chans att komma in. Hon ska läsa upp sina pöang nu via komvux att ha större möjligheter under våren och det är lättare att komma in så att inte så många som kommer söka. Det är jobbig för mig såklart att hon kommer stanna hemma , men samtidigt bra att hon stannar kvar hemma. Men är redan orolig att kunna leva , har för mycket på g att betalas, och det blir inte heller någon semester , planen var att åka iväg under min 2a semester men J ska börja skolan redan den 18e. Och vill inte heller åka själv, men vi kommer hitta någon lösning för det säkert, kanske ska åka iväg i närheten. 

Det är för mycket på jobbet, och känner för stor press på mig, att var igår helt på vägen att brytas ner, men höll mig. 

Igår servade bilen , betalade ca 3000kr, och har två sakerna som ska fixas, och det blir ca 6 tusen till att betalas. 

Om allt går så kommerJ  jobba på Scandic på takbaren. Det är bara arbetstiderna som är lite problematisk. Jag hoppas att hennes dröm blir uppfyllt, hon hade det önskan redan och hon var på arbetsintervju igår. 

Jag håller mig stark men nu kändes det extrajobbigt igår, och det kom en del tårarna, allt hur jag kommer orka med allt att leva. Men man måste vara stark för det att kunna klara den svåra tiden genom, det kommer bli bättre med tiden. 

Det böjar kännas mer tufft nu för mig, denna månad blir svårt att kunna betala av räkninga även jag får extra inkomst. 

Jag betalar även nu Jennicas skolfoton från studenten , 800kr, pengar som jag skulle inte behöva betala. Och sen tandläkare ca 2000kr , de är extra som ska betala nu . Det blev dyrt denna gång, men det är nu vid gränsen och om bro kommer en gång till att lossna, måste tänka att skaffa ny och det blir över 20 tusen. 

Igår började räkna mina räkningar och det är helt sjukt vilka utgifter jag kommer ha nu. Jag jobbar en del redan och kommer lägga till att jobba mer nu. På lördag börjar min 11 dagars jobb utan en ledig dag mellan, det kommer vara väldigt jobbigt , och hjärna går för fullt redan. 

Det kan hända att J kan börja jobba på Scandic takbaren, kanske , för att det behövs personal  det är alla avdelningar som bara jobbar, ofta övertid, det kan bli även vår avdelnigen nu att jobba över vissa dagarna. 

Imorgon ska lämna bilen till vekstaden, jag skulle ta bilen igår men uptäckte att däcken sitter inte jämt, vet inte om det är hjusställningen eller däcken. Vet inte än vad det kostar imorgon, som kommer betalas för kredit. Jag måste tänka nu genom allt så noga vad jag betalar för kredit och se till att inte använda det dyraste krediter. Jag vill bli av med mina skulderna så snabbt som möjligt, men just nu är det ca 6 månader som kommer bli extra tuffa. 

Idag ska J till läkare, och kan inte köra henne heller nu, vet inte kanske ska pumpa däcken om jag ska köra henna. Och imorgon kommer hon få besked från skolan var hon ska börja plugga. Jag får känsla Uppsala, men inget som är säkert. Så får bli en av hennes lyckligaste dagen, ska prata även med min chef om jobb för henne. 

Hon pratar om även att vill åka till Gotland och kollat upp och det blir så dyrt om vi ska åka, man vet inte heller hur blir vädret där om man ska boka nu resan. 

Nu börjar jag känna press på dag för dag.Allt händer under en tid. Jag önskade att det kommer inte hända så snabbt allt detta. 

På torsdag ska serva bilen, hittade en verkstad som är billigare än Mekonomen, det känns lättnad, men vet inte om det har kommit fler fel på bilen. 

Och sen hände det som jag var så orolig och nu är det mer press på mig att klara mig ekonomisk. Jag måste boka ny tid till tandläkare, kände imorse igen min bro åka ut, jag känt det i en vecka , men hållt mig lugnt, men idag började det hoppa av vid frukosten och nu äter jag så försiktig jag  bara kan. Den tid kommer jag får säkert under nästa vecka, för att förra gången var samma sak, men nu är det sommar och inte kanske inte  så lätt att får tid. Vet inte. Men oro växer för det, för att det är extra utgift och tar mer min energi,  att kunna betala denna skulden som kommer bli, men håller huvudet uppe och försöker tänka inte för mycket för det heller. Jag jobbar nu så gått jag kan. 

Jag messade till bror med ikväll, och han ska inte till Sverige, så blir inget träffa med honom heller, men nu vet det iallafall, och kan planera tiden lite, vad ska hitta på med J nu, Planen är att åka till Stockholm, men ska får se nu när hon ska får sin besked för högskolan nu, och vart kommer hon hamna. 

Nu är nästa problem, och igen är jag inne på T , men hittat inget seriöst och ser ut att kommer gå ur igen . Jag skriver lite med några, men inte riktig någon som har fastnat och vill inte heller hamna där flera dagar/ veckor. 

De är för jobbiga. 

Igår kväll fick J en stor utbrott. Jag var ute och vattnade,och var klar när jag hörde skrikande inne, kom in hon var så arg och gråt. Och ville bara att jag ska vara tyst, senare hon slängde sakeran i sitt rum, så vet inte vad är det som hände igår. Hon var så glad när jag kom hem, vi var ute för promenaden och kollade posten, hon fick post... studentbilderna , såå fina, och de kostar ca 800kr... vet inte om det var det hon blev arg eller något annat. Klockan är över 9 och hon har inte kommit ur i sitt rum än... så klart börjar man bli orolig, om hon mår inte bra. Jag har märkt med maten, att hon äter oftast bara macka för middag. och vet inte heller vad hon äter för lunch. Det börjar kännas lite oroväckande med. Dessutom går det inte heller att prata med henne om det. Hon har börjat att gå nu med sin fot, nästa onsdag har hon tid till läkare igen. Jag vet inte heller hus ska göra med försäkringen via skolan, de kommer betala för resan bara och kommer J meddela de, och skickar in även läkarintyg att får iallafall något tillbaka. 

Det är redan juli , mitt i sommaren. det blir fint även idag, Ikväll tänkte åka till stan och kolla solnergången i Saltö. Jag känner att jag är som inklistrat här hemma nu , bara jobb och hem. 

Jag lade upp en inlägg i FB gruppen, söker vänner. Jag fick en del svar, men har inte pracis något ork att ta kontakt med någon. För att känner att det är för mycket som händer i mitt liv. 

Jag måste boka tid även för service, och det kostar överallt så mycket. Nu tänkte ringa till en bilverkstaden ,om det kan bli billigare än Mekonomen. 

Som vanligt måste hela tiden räknar mina pengar nu att klara mig. Snart kommer J får besked från högskola, om hon ska börja plugga nu eller hur det blir. Sen kommer allt gå så fort. 

En dag i taget. Andas