2.mars

Idag skulle hon(han) blivit 4 år, om... jag skulle inte gjort det. Jag saknar henne(honom) så mycket. Har redan gråtit idag, tänkt så mycket på det. Bara en fråga-varför???? Varför jag lyssnade inte mitt hjärta . Jag kommer aldrig över det. Han vet, skrev till honom, när skrev mitt sista brev. Vill inte tänka på det, men kan inte bara glömma.
Imorrn ska S åka tillbaka. D är ledig , och M planerar att gå ut. Jag tänkte ju åka till Tallinn. köpte biljetterna redan. Har mejlat till jobb, att börjar att jobba. Mejlade till mamma, och frågade om hon kan komma hit stanna med J. Bestämde ju igår att J ska inte åka till Estland. Jag vill inte tänka på ingen. Jag kommer inte att klara säga till honom, att han ska flytta ut. Jag bara klarar inte. Jag har svårt att sova, när han ligger brevid.Jag vet inte hur vi gör, för att han vet inte vad han ska göra. Han tänker inte att flytta till usa, eller australia. Jag vet inte hur länge vi kan fortsätta att leva tillsammans. Allt är fel, om vi fortsätter att leva tillsammans. Det är så jobbigt, att jag vet inte vad vill göra. jag mår redan ganska dåligt. Jag vill ha tillbaka mitt lliv, vill vara bara själv. Men vill inte att vara med honom tillsammans, om han tänker bara att bo här. Han måste göra, han måste tänka själv, hur han vill fortsätta. Det går inte bara, att han är kvar. Jag har kvar alla känslorna. Jag klarar inte det , att vara här, utan att tänka på det. Det gör ont i hjärtat ju,
Vi ska gå ut till racmi,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0