tiuks

...att tänka igen på honom. Om bara kunna träffa honom. Jag lyssnar min magkänsla , att just tänker på honom. Så mycket. Det känns bara någonting, men han har inte än fattat. Varför han gör så med mig. Det är nånting som jag känner med honom. Jag bara önskar att vi kan ses snart. Idag hade J några kompisar på besök. Hon är alltid så glad när hon har sina vänner här. Det känns tryggt att hon är inte ensam. Det var jobbigare när vi flyttade hit. Jag minns att var rädd att hon kommer inte trivas här, eller hitta vänner. Men det gick bättre för henne. Jag själv känner mig fortfarande ensam, inte än hittat min andra halvan. Det känns lite för tufft för mig. Det känns svårare att träffa någon här än i Stockholm. Men har slutat att leta efter någon på nätet, för att har nu förstått att jag kommer inte träffa någon på nätet, det finns någon här ute som är menad för mig. Den kille... det finns så många frågor just nu...men kan inte göra något mot det. Det är han som måste ta nu nästa steg. Jag vet inte hur ska det bli. Jag vill inte börja bygga stora drömmar med honom just nu. Men tänker på honom bara så mycket.