Mitt nytt liv

Igår tog jag det svåra beslut när jag inaktiverade min FB, och messanger. Instagram lade upp en inlägg- Dags att stanna på väg och ta en paus. Jag lade upp den nu på FB, bara att alla mina FB vänner ser att pausar mitt konto. Sen kommer jag hem och inaktiverar igen konto. Det känns just nu att behöver det att leva mitt eget liv. Att kunna bli en hel person igen. Allt gör så himla ont just nu. Det finns en gräns som gick över igår, och jag klarar inte det just nu. Jag sov så dåligt inatten, vaken vid kl 4 tiden. Nu åt redan frukost hemma, snart ska hoppa i duchen och ska till jobbet, tidigare. På jobbet måste bära det falska masken och visa att allt är bra. Jag vet att klarar det, jag är en stark tjej. Nu är hemma efter jobbet. Det gick bra idag, jag visade inte den känsla som jag går genom just nu. Just nu måste ha kvar FB, tills har lämnat nyckel till en kompis som ska ge mat till katterna , när vi är borta. Vi har kontakt via FB. Jag känner mig så hopplös med allt, jag önskar att livet kommer bli bättre nu när tar paus från FB. Det känns just nu bara så mycket, jag känner mig bara så ensamt, lurad, jag ser nu vem är mina riktiga vänner. Imorgon åker vi till Polen, det blir bra att åka bort och glömma det som varit, bara i några dagarna. Nu håller på med tvätten ikväll, ska fixa maten snart. Men klarade inte mer, lade ner FB. Nu är det klart. Ingen mer FB, ingen som kan kontakta mig, jag behöver inte min oäkta vänner. Jag behöver tid att läka mina sår just nu. Jag måste tänka på mig just nu, Nu raderade mitt konto på badoo, det blev för mycket för mig...igen. Jag började skriva med många, ja , det kom för många killar skriva med mig, det gick inte vidare. Jag bara klarar inte att skriva med någon ny där. Finns några som blev intresserad av men det var stopp. Bara andas och tänka inte mer på det. Nu är det bara jag , som är viktigaste. Jag är så ledsen just nu, saknar någon att prata med, saknar närheten, det gör så ont. Men det blir snart bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0