Varför jag...

....är ensam...varför får inte jag känna kärleken. Jag börjar tänka på det mer och mer sista tiderna. Jag vet att det finns någon för mig. Jag känner igen denna känsla när såg honom. Den känsla går inte beskriva, det finns något med honom. Fortfarande förstår inte jag att träffade honom igår. Det måste vara meningen. Allt gick inte som skulle önskat. Varför sa inte jag honom bara "hej". Han skulle märkt mig och kanske fått upp ögonen. Eller såg han mig och ville inte se mig när vi gick förbi i varandra. Varför tänker på honom igen. Varför skriver inte han tillbaka. Jag skrev bara om han var där, jag pressade inte honom eller började fråga om vi ska ses snart. Det gör inte jag. Han skulle visa själv nu nån intresse. Men känns att han ser förbi mig. Jag känner inte honom men vill fortfarande lära känna honom. Jag kan inte glömma honom bara bort . Hela mitt liv börjar igen gå sönder. Om man bara kunde ta det lugnare. Om man skulle ha någon. Jag saknar just nu honom....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0