Dagarna som går

Tiden går så snabbt. Snart är hela året gått. Om man kan stoppa tiden lite. Om man kan bara gå tillbaka till tiden. Det känns varje år samma känsla, att vara ensamma. Jag tänker hela tiden- nästa jul, nästa nyår, nästa alla hjärtans dag osv osv vill inte fira ensamma. Men det gör jag hela tiden. Det är ingen av mina vänner som bjuder in mig. Jag är alltid ensam, och det gör så himla ont i mitt hjärta. Jag önskar att kommer träffa honom snart, han som är menad bara för mig. Träffa honom, denna kille skulle underlätta en liten del. Kanske det kommer växa något, kanske kommer vi klicka, kanske inte. Att vänta är det jobbig för mig. Men det är ingen ide att börja pusha honom heller. Han sagt att han har mycket på gång, det förstår jag helt. Jag låter honom vara, när han har tid att ses kommer han höra av mig. Det gick inte alls att sälja disktrasor i en grupp. Nu lade upp till en annan grupp. Vet inte om kommer lyckas sälja där några disktrasor. Nästa vecka måste igen ta min sparpengar. Jag klarar inte tills lön kommer. Nu kom J, och säga vad hon ska behöva. Kläder, nattkläderna, hårtoning, Jag kommer spara nu hennes fritids avgift, men det går till hennes månadspengar. Hon vill ju spara nu pengar, det låter så bra. Om hon kommer lyckas nu spara sina pengar. Hon börjar bli stor nu, och är ofta ute med sina kompisar i stan. Två av hennes vän flyttade igen, hon blev ledsen när hon hörde det. Det är lite skumt med deras mamma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0