tiuks

Det känns just nu så himla jobbig. Tårarna... Igår var jag och D ute och plockade skräp. Och sen...han berättade...att han tog det upp hårt, vad vi pratade i söndags. Att det tog mycket energi och det var även jobbigt för honom. Jag be ursäkt och sa att har ledsen att han hade det för jobbigt, och förklarade att det var viktig att vara ärlig för honom. Samtidigt säger han ungefär att det var inte menad att vi skulle bli ihop när vi träffades osv. Att det inte rätt tid osv. Och sen ungefär att han är min...Jag vet att han har de känslorna men han har fryst de, han har byggt den muren runt sig. Men hur kan han lyckas med det. Jag har försökt göra det, men de sista dagarna det känns mycket jobbigare. Jag är orolig att han undviker mig nu mer och mer. Han ringde nästan varje kväll, men nu har vi inte pratat de sista dagarna inte så mycket. Jag skickade meddelande precis, får se vad han kommer svara.... det känns extra tufft just nu. Han säger så ofta till mig, hur ska jag tänka och vara. Det går över, det kommer bli bättre. Jag måste släppa de hur jag känner just nu, och tänka det positivt. Jag har ingen att prata med, det finns ingen i mitt liv. Min blogg är det enda ställa jag kan skriva hur jag mår och är. Tårarna bara kommer....